Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Aktuella problem inom schweizisk energiförsörjning, av Bruno Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(5
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Årsförbrukning och
bruttoinkomst härav för olika
förbrukningskategorier vid ett
schweiziskt kraftverk; L
belysning, M motordrift, CH
elkemi och W elvärme, EK
ångpannor.
Fig. 2. Elkonsumtionens
uppdelning på förbrukargrupper
i Schweiz 194211943 och i
Sverige 1943.
Fig. 4. V isardiagram för
bruttoinkomstens och
bruttovinstens förändring vid
utsträckning av leveranser till
förbrukningskategorier med ett
lägre konkurrenspris per
kWh; OA bruttoinkomst, OB
total självkostnad, AB
bruttovinst; övriga beteckningar se
fig. 3.
bränsle, medan blott 19 % täcktes med elkraft.
Denna avhängighet av utlandet anses i det
nuvarande politiska och världsekonomiska läget
som en svår nackdel, vilken endast kan hävas,
när Schweiz åter tillåtes att skaffa det
nödvändiga bränslet på världsmarknaden enligt de
regler, som gälla för fri konkurrens. Intill dess är
det ett nationalekonomiskt intresse för landet att
minska detta beroende genom att ersätta bränslet
med elvärme. Varför man inte redan för länge
sedan tagit all vattenkraften i anspråk för detta
ändamål beror på att marknadsvärdet på
elvär-inet i många användningsområden ligger under
självkostnaden för vattenkraften. Man kan
därför sträcka elvärmeavsättningen endast så långt,
att förlusten inte blir större än att den kan täckas
genom inkomster från andra förbrukningsobjekt.
Kraf tf örsälj ningens ekonomi
Sambandet mellan omsättning, självkostnad och
vinst kan åskådliggöras schematiskt så som i fig.
3 och 4, vilka hämtats från ett schweiziskt
vattenkraftverk med tillhörande distributionsnät.
Rektanglarna i fig. 3 representera
bruttoinkomsten från olika förbrukningskategorier, varvid
medelvärdet för totalleveransen 220 milj. kWh
representeras av den grovdragna rektangeln med
innehållet 12,6 milj. Fr. per år, motsvarande ett
medelförsäljningspris av 5,74 Rp/kWh.
Rektangeln under den prickstreckade linjen
representerar självkostnaden 8,2 milj. Fr. per år eller
i medeltal 3.72 Rp/kWh.
Kraften till elektriska ångpannor har i det
anförda exemplet tydligen sålts till ett medelpris,
som ligger under självkostnaden, men att detta
icke betyder minskad total nettoinkomst visar fig.
4, där de olika delbelastningarna ersatts av
visare, vars projektion på abskissan är
årsomsättningen i milj. kWh och på ordinatan den
erhållna bruttoinkomsten i Fr. Tangenten för lutnings-
vinkeln ger då samtidigt priset per kWh. Adderar
man dessa visare geometriskt får man den
resulterande visaren O A för den totala
bruttoinkomsten. Om man gör på samma sätt med
nettokostnaderna får man visaren O B och den
geometriska skillnaden dem emellan, sträckan AB,
ger då vinsten. Hade man avstått från att
leverera ström till ångpannor hade totalinkomsten
begränsats till OA1 och självkostnaden till OB1
Vinsten, A1B1, hade då tydligen blivit mindre än
förut. Självkostnaderna kunna nämligen anses i
stort sett oberoende av omsättningens storlek, när
det gäller ett vattenkraftverk.
Exemplet visar, att försäljning av elkraft för
lågvärdiga värmebehov kan öka totalvinsten även
om priset på kraften måste hållas under
självkostnadspriset, men naturligtvis endast under
förutsättning att man därigenom får en bättre
utnyttjning av vattenkraftverkets
produktionsförmåga. Man uppnår snart en naturlig gräns för
sådan affärsverksamhet, då det ju inte går att
sälja hela produktionen under
självkostnadspriset. Inkomsterna från de olika
förbrukningsområdena tillsammans måste ge en skälig totalvinst.
På grund härav är det i Schweiz icke möjligt att
bygga ut kraft uteslutande för elvärmeproduktion.
Kraftkällorna äro inte bara otillräckliga för att
fullständigt ersätta det nödvändiga bränslet,
utbyggnadskostnaderna äro även för höga för att
möjliggöra uteslutande elvärmeproduktion
enligt hittills brukliga metoder.
Exemplet med visarna ger även upplysning om
hur vinsten varierar med omsättningen. Enligt
allmän statistisk erfarenhet växer efterfrågan på
elektrisk energi inom alla förbrukningsgrupper,
dock inte likformigt. Då värmebehovet inom
försörjningsområdet i allmänhet är mycket större än
behovet för motorkraft och ljus kommer
visserligen visaren för totalförbrukningen att
ständigt växa, men med minskad vinkel mot abskis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
