Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Aktuella problem inom schweizisk energiförsörjning, av Bruno Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1948
131
san på grund av den relativt snabbare ökningen
i avsättningen för lågvärdig värmekraft. Det
genomsnittliga bruttopriset per kWh kommer
därför att sjunka och orten för punkten A i
diagrammet blir allt flackare eller med andra ord, den
årliga inkomsten växer långsammare än den
totala årsomsättningen av elektrisk energi.
Schematiskt kan man framställa saken som i fig. 5.
Visserligen är den årliga produktionskostnaden för
vattenkraft praktiskt taget oberoende av
omsättningen. Med stigande omsättning växer emellertid
även förbrukarnas effektanspråk. Distributions
nätet måste byggas ut och snart bli nya kraftverk
nödvändiga. Kapitalkostnaderna stiger under
årens lopp trappstegsformigt och i samma
proportion växer företagets årskostnader. Skillnaden,
dvs. bruttovinsten, som skall användas för
förräntning och reserv, blir emellertid mindre och
mindre på grund av att inkomstkurvan blir allt
flackare. Det är också vad som inträffat i
Schweiz, där bruttovinsten efter att ha nått ett
maximum under åren 1925—1930 åter är i
sjunkande. Marginalen kommer vid fortsatt
ohämmad utveckling att helt försvinna. Byggandet av
nya, under nuvarande förhållanden exceptionellt
dyra kraftverk, kommer att påskynda processen.
För att kunna gå vidare på den inslagna vägen
och även i fortsättningen ersätta bränsle med
elvärme måste man se till att marginalen inte
blir alltför liten eller, för att fullfölja bilden,
att antingen hindra inkomstkurvan att bli
flackare eller bromsa ökningen av
produktionskostnaderna. Den första åtgärden innebär ett ingrepp i
energimarknadens frihet. Om man nämligen vill
förhindra den vid stigande omsättning
automatiskt inträdande sänkningen av medelinkomsten
per kWh måste en rangordning upprättas för
användning av elvärme, som ger företräde åt sådana
användningar, där samma bränslemängd kan
ersättas med en mindre uppoffring av elenergi och
abonnenten följaktligen kan betala ett högre
kWh-pris. Sådana möjligheter erbjuder t.ex.
värmepumpen för produktion av varmvatten samt
infraröd- och högfrekvensvärme för industriell
torkning. Värmepumpen kräver mindre elektrisk
energi därför att den vid sidan av kondensvärmet
genom en temperaturhöjning möjliggör
nyttiggörandet av lågvärdigt värme i omgivningen. Vid
infraröd- och högfrekvensuppvärmning blir tork-
Fig. 5. Genom att
självkostnaden vid
ökade kraftanspråk
stiger snabbare än
årsinkomsten
tenderar vinsten att
sjunka.
MW
Fig. 6. Belastningsdiagram för ett medelstort schweiziskt
kraftsystem en vardag i september; streckad yta:
ackumulerande vattenvärmare, rutad yta: köksbelastning med
starkt utpräglad topp vid middagstiden.
tiderna väsentligt kortare än vid det
konventionella förfarandet.
Ehuru man arbetat åtskilligt på utvecklingen av
värmepumpen i Schweiz och nu har ett flertal
anläggningar i drift, är det fullt klart att såväl
värmepumpen som övriga omnämnda nyare
uppvärmningsmetoder endast kan få en relativt
blygsam användning och att de inte kan medföra
någon revolution i energiförsörjningen. Då man i
Schweiz inte kan reda sig utan bränsle gäller det
att använda bränslet där vattenkraften
totaleko-nomiskt sett inte är lämplig. Men för detta behövs
en plan för fördelning av vattenkraft och bränsle
inom energiförsörjningen. Mycket har skrivits och
talats härom, men så länge förbrukaren
förbehåller sig rättigheten att själv avgöra vilken
energiform han vill använda för att täcka sina
behov, är ett planhushållningsproblem av denna
art mycket svårlöst. Hit hör också den gamla
striden mellan gas- och elkök. Elektroteknikerna i
Schweiz vill inte i princip förneka gasverkens
nationalekonomiska existensberättigande, då de äro
nyttiga som producenter av koks och kemiska
biprodukter, men man söker reglera deras
fortsatta expansion i köken, samtidigt som man söker
finna andra användningsområden för den som
biprodukt erhållna gasen. Det senare har dock
inte ännu lett till något mera anmärkningsvärt
resultat. Den närliggande tanken att använda gas
för framställning av drivmedel eller konstgödsel
kan ej realiseras i Schweiz, då landet saknar de
ekonomiska förutsättningarna härför.
Författarens personliga uppfattning är, att elverken i
Schweiz icke bör stödja en helt ohämmad
nyanslutning av elkök, icke endast på grund av den
aktuella kraftbristen utan även med hänsyn till
kokbelastningens faktiska inverkan på elverkens
belastningsdiagram.
Fig. 6 visar hur kokströmsbelastningen uppträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
