Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Aktuella problem inom schweizisk energiförsörjning, av Bruno Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(5
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Årskurva för den
naturliga vattenföringen i
ett strömkraftverk har
motsatt förlopp mot den
naturliga efterfrågan.
Fig. 8. IJen varierande
produktionsförmågan i a.
strömkraftverken
kom-pletteras av b.
magasins-kraftverkens produktion
med naturligt tillflöde och
c. magasinerat vatten.
der i ett typiskt belastningsdiagram för ett
medelstort schweiziskt kraftsystem. Den
utpräglade toppen kring middagstiden visar
önskvärdheten av en ackumulerande elspis men tyvärr hu
alla försök som gjorts i denna riktning i Schweiz
hittills icke fört till något användbart resultat.
Även om problemet tekniskt går att lösa har de
föreslagna konstruktionerna visat sig bli alltför
dyrbara.
Vattenkraftproduktion och energiackumulering
Vattenföringen i de schweiziska vattendragen har
med mycket få undantag glacial natur, dvs. den
är starkt nedsatt under vintermånaderna, då
nederbörden bindes i snö och is. Vårfloden ger en
förhållandevis kortvarig topp, varefter
vattenmängden under sommaren ändrar sig relativt
litet, emedan smältvattnet fran glaciärerna till
stor del kompenserar eventuellt uteblivna regn.
Skillnaden mellan vattenföringen under
vinterhalvaret och sommarhalvåret är mycket mera
utpräglad ovanför de naturliga sjöarna på
medelnivån än under denna. I kantonen Graubünden
faller t.ex. endast 25 % av totala vattenföringen på
de sex vintermånaderna.
Fig. 7 åskådliggör förhållandena i nedre loppet
av de schweiziska floderna och visar att
vattentillgång och efterfrågan på kraft ha helt motsatt
förlopp. För att kompensera vattenbristen om
vintern i strömkraftverken tvingas man bygga
säsongmässigt drivna magasinskraftverk. Men
landet är emellertid i dag långt ifrån i stånd att
genom ett sådant samarbete anpassa sig efter den
naturliga efterfrågan på energi. Fig. 8 visar hur
långt man hade kommit kort före kriget; i dag
ha förhållandena inte ändrat sig väsentligt.
Av en årsproduktion på 10 miljarder kWh
kommer i dag endast ca 1,2 miljarder ur magasinen.
Sedan ar tillbaka står man inför den angelägna
uppgiften att bygga nya stormagasin, som vid
dagens kraftbehov borde svara mot en
maga-sinsvolym av åtminstone 2,5 miljarder kWh. På
papperet är denna uppgift för länge sedan löst,
men ännu saknas de rättsliga förutsättningarna
för att kunna sätta i gång. Tillstanden ha
fördröjts på grund av opposition från en del av
befolkningen, vilken motsätter sig att gammalt kul-
turland i vissa alpdalar sättes under vatten. Ett
planmässigt utbyggnadsprogram för hela landet
är heller ingen lätt uppgift redan på grund av
landets federalistiska struktur. Det gäller inte
bara att inventera alla möjligheter att utnyttja
vattenkraften. Man måste också göra upp en
rangordning för utbyggnadsvärdet. Man kommer
då inte sällan till det resultatet, att den väntade
produktionen ej längre är konkurrenskraftig på
energimarknaden. Lagen om den sjunkande
inkomsten per kWh sätter här en gräns, vilken
endast kan överskridas med hjälp av en klok,
förutseende finanspolitik, som i tid räknar med
reserver för avskrivning avsådana dyrare anläggningar.
För att avlasta byggnadskostnaderna för
magasinkraftverk har det många gånger föreslagits att
den del av det ackumulerande sommarvattnet,
som skulle användas vintertid för att ge lågvärdig
elvärme, i stället borde användas för att
producera kraft, som sedan ackumuleras termiskt för
vinterbehovet. Man har till och med föreslagit att
de sålunda upplagrade värmemängderna skulle
nyttiggöras i värmekraftverk vintertid. Vid det
praktiska genomförandet av sådana projekt stöter
man emellertid på betydande svårigheter, då ett
ackumulerande av värme från sommar till vinter
måste ske i mycket stor skala, om förlusterna
skola hållas nere på ekonomiskt tillåtlig nivå.
Som värmeackumulatorer har man tänkt sig
antingen torr mark eller berggrunden. Staden
Zürich planerade en ackumulator, som för en
kostnad av 260 000 Fr. skulle få en kapacitet av
750 000 kWh, men påbörjandet av anläggningen
har uppskjutits.
Av fig. 8 framgår vidare, att de energibelopp
Fig. 9. Sektion av värmekraftverket Beznau med två
gasturbiner om 13 och 26 MW; förvärmare med stora ytor
utngttjar avgasvärmet (beräknad totalverkningsgrad 34 %).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
