- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
133

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Aktuella problem inom schweizisk energiförsörjning, av Bruno Bauer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 mars 1948

133

Fig. 10. Energibalans för NO K-systemet, baserad på 25
års statistik av möjlig vattenkraftproduktion i ström- och
magasinskraftverk (streckad yta), kompletterad med
planerad värmekraftproduktion (rutad yta).

som strax före kriget kunde produceras året om,
var av storleksordningen 20 milj. kWh per
arbetsdag. Sommarmånaderna kunde produktionen
höjas till 25 milj. kWh, varvid överskottet delvis
exporterades, delvis gick till elektriska
ångpannor. Då denna överskottsenergi av naturliga skäl
har ett lägre värde är dess bidrag till utjämning
av totala produktionskostnaderna jämförelsevis
litet. Härtill kommer en annan omständighet,
nämligen variationerna i vattenföringen från det
ena året till det andra, vilka uppgå till - 12 à
15 % av normalårets vattenföring. Visserligen
skulle man kunna tänka sig att utjämna dessa
årsfluktuationer genom mycket stora magasin,
men detta går endast att genomföra i speciella
fall, och man har därför gått in för att göra det
med värmekraft.

Ett av de största schweiziska systemen,
Nord-ostschweizerische Kraftwerke, "NOK", är i färd
med att bygga två gasturbinkraftverk på
tillsammans 60 MW med lagringsutrymmen för olja,
tillräckliga för en maximal vinterproduktion av
160 milj. kWh. Fig. 9 visar en sektion av ett
sådant gasturbinkraftverk och fig. 10
energibalansen under en 25-årsperiod för systemet i form av
ett konsekutivt trappstegsdiagram, baserat på
statistiska uppgifter om kraftverkens
produktionsförmåga olika år. Man ser av diagrammet att
frånsett katastrofåret 1920/21 med endast 341
milj. kWh kan man med säkerhet endast räkna
med 400 milj. kWh under vintern. Den
produktion, som ligger över detta värde, har på grund
av sin lägre disponibilitet också ett lägre försälj-

ningsvärde än den säkra delen. Kompletteras
produktionssystemet med värmekraft höjes den
säkra vinterproduktionen till 580 milj. kWh,
vilket innebär en förädling av vattenkraften.

Kan atomkraftverken konkurrera med vattenkraften?

Frågan om atomkraftverkens
konkurrensförmåga står på dagordningen även i Schweiz, där
en atomenergikommission tillsatts för att studera
problemet. Då tillförlitliga uppgifter ännu
saknas om tillverkningskostnaden för ett
värmekraft-verk baserat på atomenergi, har man inte kunnat
komma till någon bestämd uppfattning härom.
Man tar nog inte heller fel om att även de mera
invigda amerikanska fackmännen ännu inte se
klart på denna fråga, då en rad svåra tekniska
problem återstå att lösa. Man vet ju inte ens ännu,
om det inte vore lämpligare att använda det
mycket rikligare förekommande torium i stället
för uran som utgångspunkt. En intressant
sammanfattning av de olika möjligheterna för
skälig användning av atomenergi har emellertid
publicerats 1947 av Carnegiestiftelsen genom
professor Condliffe. Beräkningarna äro baserade på att
man behöver en serie anläggningar, kombinerade
på följande sätt. Uranmalmen från gruvorna A
förarbetas till ren uran i en kemisk fabrik B, som
därefter i en primär kraftanläggning C
omvandlas till plutonium under frigörande av 8 000
kWh/g plutonium. Avfallsprodukterna återföras
till anläggningen B, där de åter raffineras till ren
uran. Primärkraftverket är kombinerat med
andra kemiska fabriker, som denaturera plutonium,
dvs. gör det omöjligt att använda för explosiva
ändamål, men väl för kärnreaktion i ett
sekundärkraftverk. I dessa kemiska anläggningar
utvinnas också de radioaktiva biprodukterna från
uran—plutoniumkretsloppet, ett riskfyllt
förfarande som bereder många tekniska svårigheter.
De hittills nämnda anläggningarna skulle endast
kunna ligga i händerna på staten eller en
överstatlig organisation för att inte koncentrerad uran
och plutonium skall kunna komma i orätta hän-

Fig. 11. Årskostnad
vid olika bränslepris
för kraftproduktion i
ett kolkraftverk
(rutad yta) och ett
atomkraftuerk
(streckad yta) som
funktion av
utnyttjnings-tiden. = = = nya
vattenkraftverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free