- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
139

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Sterilisering med ultraviolett strålning, av Helge Drangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 mars 1948

139

Linjen 2 537 Å är en av kvicksilvrets
resonanslinjer. Andra, ävenledes mycket intensiva sådana
kvicksilverlinjer äro 1 849 och 1 950 Å. Dessa
söker man dock med alla till buds stående medel
att eliminera på grund av den mycket starka
ozonutveckling de förorsaka. Möjligen har man i
stället för kvarts valt något annat material med
hög absorption för våglängder kortare än 2 000 Å
men med god genomsläpplighet för linjen 2 537 Å.
Att genom förändring av bärgastrycket nå någon
effekt i detta avseende torde ej vara möjligt. De
amerikanska lamporna äro i märkbar
utsträckning ozonbildare. Övre gränsvåglängden för
syremolekylens dissociation och omvandling till ozon
anses ligga vid 2 450 Ä. Tillräckligt selektiva
filter finnas ej och det mest sannolika är, att man
i lågtryckslamporna ej lyckats helt eliminera de
korta våglängderna. Enligt uppgift lär vid drift
av amerikanska lågtryckslampor jämvikt nås vid
en koncentration av en till tre delar ozon på tio
miljoner delar luft. Strålning med kortare
våglängd än 2 950 Å absorberas av ozon, varvid detta
återvandlas till syre. Koncentrationen är dock så
ringa, att den ej märkbart påverkar spektrum.

Även ozonet lär vara bakteriedödande, och
lågtryckslampornas ozonutveckling har man dragit
nytta av för att sterilisera ytor och utrymmen,
vilka icke eller endast med svårighet kunna
bestrålas2. Som regel gäller dock, att för behandling
av livsmedel ozonutveckling bör undvikas.
Lampor ha därför konstruerats, vilka bestå av
koncentriska kvartsrör, vilkas mellanrum fyllts med
någon för ozonutvecklande strålning
absorberande vätska. Uppgifter om dessa lampors
spektrum och egenskaper i övrigt ha hittills ej stått
att finna.

För att åskådliggöra linjens 2 537 Å
bakteriedödande verkan, bestrålningstiderna och
betydelsen av lampornas strömstyrka har i fig. 6
sammanställts fotografiska upptagningar av tjugo
pe-triskålar med bakteriekulturer. Bestrålningstiden
och strömst3Trkan genom lampan har varierats.

Det är mycket svårt att utföra tillförlitliga
absolutmätningar av strålningsintensiteten inom det
ultravioletta. Olika metoder för relativmätningar
med hjälp av fotoelektriska celler ha därför
utvecklats. Man kan använda fluorescerande massa
för omvandling av ultraviolett till långvågig
strålning, vilken absorberas av en fotocell och på så

Fig. i. Dödsförlopp hos Parameciums.

Fig. 5. Spektrum från lågtryckslampa8; exponeringstid
öuerst 10 s, underst 1 s.

sätt kan mätas3. För linjen 2 537 Ä nås en
noggrannhet av en procent. Man kan också använda
en tantalcell, som direkt absorberar kortvågig
strålning. I stället för att mäta utslaget på ett
instrument får fotocellens elektronström via
förstärkarrör påverka uppladdningen av en
kondensator, som vid en bestämd spänning urladdas över
ett gnistgap. Urladdningarna räknas med ett
räkneverk2. Intensiteten 1 urladdning per sekund
motsvaras av strålningsenergin/cm" s med linjen
2 537 Å från en sterillampa, mätt på ett avstånd
av 152,4 mm (6") från denna. Tabell 1 är en
sammanställning över den intensitet, som
erfordras för att på en sekund döda några olika
bakterier, jästsvampar och mögelsvampar. För 95
till 100 procentig avdödning av en kultur
erfordras för bakterier en intensitet av i
genomsnitt 48 urladdningar per sekund, för
jästsvampar 54 och för mögelsvampar 550. Omvänt gäller,
att om intensiteten är 1 urladdning per sekund
tiderna bli 48, 54 och 550 s.

Vid bestrålning av livsmedel för att hålla dem
sterila och på så sätt höja deras lagringsduglighet
kan det under omständigheter bli nödvändigt att
använda andra spektra än de med den största
baktericida effekten. Strålning kan nämligen ha
en mycket komplicerad inverkan på livsmedel
och direkt skadliga verkningar äro ingalunda
uteslutna. Enzym och vitamin kunna fördärvas och

Tabell 1. Erforderlig intensitet i urladdningar per sekund
i mätanordningen för att kulturer av bakterier,
jästsvampar och mögelsvampar skola förstöras på en sekund8

Dödningsprocent
80—90 90—95 95—100

Streptokokk (Streptococcus
hemolyticus) ............ 15—23 23- -28 28— 35
Mikrokokk (Micrococcus
piltonensis) ..............35—40 40- -50 50— 60
Colibacill (Escherichia coli) 15—20 20- -25 25— 30
Höbacill (Bacillus subtilis). . 25—35 35- -45 45— 55
Spor av höbacill .......... 40—50 50- -65 65—100
Vinjäst (Saccharomyces
ellipsoideus) .............20—30 30- -40 40— 60
Penselmögel (Penicillium digitatum) 500
Mögelsvamp (Aspergillus niger) .... 1 500

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free