- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
147

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1948 - Servostyrningar, av Laszlo von Hámos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 mars 19A8

147

Fig. A. Värdesöverföring med synkronenheter, a givares och
mottagares rotorer matas från samma nät; mottagaren
vrides i parallellställning med givaren; b endast givarens
rotor är ansluten till nätet; i mottagarens rotor alstras
växelspänning vars amplitud är beroende av vinkelfelet.

Fig. 5 visar schematiskt ett återställande
servosystem för en synkronmottagare enligt fig. 4 b.
Servomotorn, en tvåfas växelströmmotor, vrider
mekaniskt mottagarens rotor (i ritningen angiven
som sekundärsida hos
synkronkontroll-transformatorn). Motorns ena fas matas från nätet
parallellt med synkrongivaren. Den andra fasen
erhåller spänning från mottagarens sekundärsida
via en förstärkare. Vridningsriktningen är
beroende av det relativa fasläget för dessa spänningar.
Systemet strävar att inta ett jämviktsläge, varvid
mottagarens rotor icke lämnar växelspänning.
Tvåfasmotorn i fig. 5 verkar som
"fasdiskrimi-nator" eftersom vridningsriktningen blir
beroende av fasskillnaden mellan de två matande
växelspänningarna. I flera andra tillämpningar måste
man förvandla en växelspänning av den art soin
synkronmottagaren lämnar till en likspänning,
vars polaritet skall motsvara felets tecken.

Fig. 6 visar kopplingsschemat för en enkel
fas-diskriminator. Växelspänningen mellan A och B
skall representera en storhet, som kan anta såväl
negativa som positiva värden. Vid genomgång
genom nollvärdet ändrar sig växelspänningens fas
med 180°. På utgångssidan mellan D och E
uppstår likspänning med en polaritet, som svarar
mot tecknet av den storhet, som modulerar in-

gångsväxelspänningen. Lätt inses, att
förutsättningen härför är, att spänningen mellan G och H
växlar synkront med ingångsspänningens bärvåg.

Servoförstärkare

De effektbelopp, som kan tas ut ur
felmätaren, är vanligtvis ringa. Man förstärker därför
felet med hjälp av yttre energikällor och
förvandlar det till en lämplig styrstorhet i
servoförstär-karen. Några generella regler för val av lämplig
förstärkare kan icke ges; det måste bli
beroende av de energiformer, som för övrigt står till
förfogande inom det styrda systemet, av vissa
driftmässiga fordringar samt tillverkarens
fallenhet för vissa konstruktionselement och
energiformer. Man kan dock utan överdrift påstå, att
elektroniska hjälpmedel användes i ökad
omfattning, åtminstone för de första stegen efter
felmätaren. De skall därför behandlas utförligt.

Elektriska förstärkare, rörförstärkare, har
vidsträckt användning inom servoområdet. Då de
kan anses vara allmänt kända, är en särskild
beskrivning icke behövlig.

En elektrisk förstärkare, som arbetar utan
elektronrör, är den magnetiska förstärkaren eller
transduktorn (Asea)11. I princip består denna av
en järnkärna, omgiven av både likström- och
växelströmlindning. Till följd av
magnetiserings-kurvans krökta förlopp är växelströmimpedansen
beroende på strömstyrkan i likströmlindningen.
Denna effekt kan på många sätt utnyttjas för att
nå höga förstärkningar. Effektförstärkningar
ända upp till 105 gånger kan åstadkommas.
Styreffekten kan nedbringas till 10 /AV. Givetvis
arbetar en dylik förstärkare icke så snabbt som en
rörförstärkare. För större förstärkningar måste
man räkna med en tidskonstant på några
sekunder. För mera måttliga förstärkningar (ca 1 000
gånger) och 50 p/s kan den nedbringas till 0,05 s.

En för servoändamål användbar
strömförstärkare är amplidyngeneratorn1". Denna, fig. 7, är
försedd med två par borstar, av vilka det ena är
kortslutet. Fältet som alstras av
ingångsströmmen h genererar kortslutningsströmmen r2.
Fältet av i2 alstrar i sin tur en rotationsspänning
mellan arbetsborstarna och därmed
utgångs-strömmen i3. Amplidyngeneratorn är elektriskt
likvärdig med en tvåstegs maskinförstärkare.
Strömmen förstärkes upp till flera tusen gånger.

Fig. 5. Tvåfasväxelströmmotor,
styrd med
synkronöverföringssystem; obalansspänningen hos
mottagaren förstärkes och
tillföres motorns ena fas.

Fig. 6. Fasdiskriminator;
utstor-heten är en likspänning vars
tecken ändrar sig beroende på
inspänningens fasläge i
förhållande till nätspänningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free