Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1948 - Framställning av högprocentig syrgas och användningar i organisk storindustri, av Anders Rasmuson - Den engelska stålindustrin bygger ut, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1948
159
Fig. 12. Hydrocol-anläggning.
hållna gaserna för fullständigare omsättning
ledes genom ett skikt av nickelkatalysatorer. Den
erhållna syntesgasen, av ungefärlig
sammansättning CO + 2 H2, kyles i en avgaspanna till ca
300°. Den omsättes därpå till kolväten, alkoholer
m.m. med hjälp av järnpulver som katalysator
enligt systemet för "fluid catalysis".
Reaktionsrummet är utformat som en ånggenerator, dels
för att möjliggöra en kontroll av temperaturen,
dels för att utnyttja den stora frigjorda
värmemängden. Den erhållna gasblandningen nedkyles
och tvättas med vatten, och viss del av gasen
re-cirkuleras genom reaktionsrummet. Som utbyte
erhålles efter raffinering per 1 000 m3 naturgas
ca 290 1 75—80-oktan bensin och 60 1 50-cetan
dieselolja. Ur tvättvattnet utvinnes ca 25 1
syrehaltiga organiska produkter, varav en väsentlig
del utgöres av etylalkohol. Det uppges, att
bensinen från denna process skall kunna tillverkas
för 5—6 öre/1, eller ungefär lika billigt som i
raffinaderierna. Både syntesgasugnar och
reaktionskammare arbetar under samma tryck,
nämligen 15—20 ata.
Det må även nämnas, att från tyskt håll
föreslagits att ur kolhaltiga, mindervärdiga bränslen
och järnmalm framställa tackjärn i generatorer
och samtidigt erhålla syntesgas. För övrigt
arbetar man i flera länder, bl.a. USA och Ryssland,
med problemet underjordisk förgasning av
stenkol, varvid även föreslagits syre som
förgas-ningsmedel. Att vi här i Sverige redan
experimenterat med en underjordisk förgasning med syre
av våra skifferlager, såsom ett New
York-telegram i en daglig tidning förmälde, torde
emellertid vara en överdrift, även om en underjordisk
förgasning med luft föreslagits. Enligt nämnda
telegram skulle dr Egloff i Universal Oil Products
Company bl.a. ha uttalat följande: "Den
amerikanska gruvbyrån studerade för närvarande de
svenska framställningsmetoderna. En av dem
gick ut på att destillera råoljan på elektrisk väg
genom att upphetta skiffern i marken. Vid en
annan metod pumpades syre ner i marken för
att underlätta förbränningen av en del av
skiffern. Genom nya metoder för syreframställning
kan denna metod göras ekonomisk, ansåg dr
Egloff." Det citerade ger dock en vision av den
framtida utvecklingen och de möjligheter, som
tillmätes användningen av syrgas.
Litteratur
1. Lobo, W E: Production of oxygen for industrial purposes. Chem
Engng Progr. jan. 1947 s. 21.
2. Stevensson, E P & Rushton, J II: Developments in oxygen
production. Chem. Engng Progr. febr. 1947 s. 61.
3. Lobo, W E & Skaperdas, G T: Air purification in the
revers-ing exchanger. Chem. Engng Progr. febr. 1947 s. 69.
4. Trumpler, P R & Dodge, B F: The design of ribbonpacked
exchangers for löw temperature air separation plants. Chem. Engng
Progr. febr. 1947 s. 75.
5. Swearingen, J S: Turbo-expanders. Chem. Engng Progr. febr.
1947 s. 85.
6. Howat, D D: Large-scale production of oxygen. Chem. Age 61
(1947) s. 707, 801, 835; 62 (1947) s. 81.
7. Howat, D D: German use of low-grade fitel with rich oxygen.
Chem. Age 60 (1946) s. 661, 729.
8. Ketth, P C: Gasoline from natural gas. Oil a. Gas J. 45 (1946)
h. 6 s. 102.
9. Aldén, R C: Conversion of natural gas to liquid fuels. Oil a.
Gas J. 45 (1946) h. 27 s. 79.
10. Svenska skifferoljan mönster för Amerika. Stockholmstg 9 okt.
1947 s. 12.
Den engelska stålindustrin bygger ut. Den engelska
stålindustrin har börjat realisera den största industriella
utvidgningsplan som någonsin uppgjorts i England under
fredstid: genom investering av ca 200 M£ under de
närmaste åren avser man att höja stålindustrins kapacitet
från 13 till 16 Mt göt per år. Färdiga projekt för ungefär
två tredjedelar av den kapacitet som skall utbyggas har
redan förelagts Iron and Steel Board, som har godkänt
investeringar på sammanlagt över 100 M£ för ändamålet.
Enligt planen skall 40 % av stålindustrins anläggningar
byggas om. Slående är att 53 masugnar skall blåsas ned
för alltid och ersättas med 24 nya, större ugnar. I förening
med övriga förbättringar skall detta resultera i en 30 %
högre tackjärnsproduktion med endast 5 % ökning av
kolförbrukningen, över huvud taget skall produktionen
koncentreras till färre anläggningar. Sålunda skall 90 %
av hela billetsframställningen, som nu är fördelad på
många verk, ske i åtta specialanläggningar, och endast
fyra valsverk i stället för elva skall valsa räls.
En betydande del av nybyggnaderna kommer att ske i
södra Wales, där ett nytt 40 M£ bolag, Steel Company of
Wales, har bildats av ledande plåtproducenter. Bolaget
skall bl.a. uppföra ett stort varmvalsverk i Margam samt
flera kallvalsverk. Varmvalsverket skall kunna producera
1 Mt/år bandämnen för plåt och kommer att förbruka, ca
1,2 Mt varmgöt. Valsningshastigheten blir 600 m/min.
Ämnena skall transporteras i ringar om 7 t på
specialbyggda 65 t vagnar. För att säkra göttillgången skall i
Margam uppföras även ett nytt, modernt stålverk för en
årsproduktion av 0,8 Mt och kapaciteten hos de redan
förefintliga stålugnarna skall ökas till 0,4 Mt/år. Den ökade
stålproduktionen förutsätter även att nya masugnar och
stora malmlossningsanläggningar uppföres på orten.
I förkrigsårens England var den inhemska
stålförbrukningen ca 10,5 Mt, medan 2,5 Mt exporterades. Man väntar
nu visserligen en ökning av det inhemska behovet, men
den projekterade förstoringen av produktionskapaciteten
till 16 Mt torde dock möjliggöra en betydande ökning
även av exporten (M Grant i In reply to yours ..., 1 sept.
1947). * w S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
