Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1948 - Teknisk Tidskrifts jubileumspris utdelat för andra gången - TNC: 6. Svampa, vampa och solochvåra (forts.) — »Plastic», av Erik Wellander och J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(5
TEKNISK TIDSKRIFT
Teknisk Tidskrifts jubileumspris
utdelat för andra gången
Teknisk Tidskrifts jubileumspris i teknisk stilistik
instiftades av Teknisk Tidskrifts nämnd den 28 september
1945 i anledning av tidskriftens 75-årsjubileum (Tekn. T.
1946 s. 1). Priset, som utgör 1000 kronor för vart och
ett av åren 1946—1950, är avsett som belöning för den
originaluppsats med tekniskt innehåll, publicerad i
Teknisk Tidskrift eller Tekniska Skrifter, vilken enligt juryns
mening bäst fyller kraven på saklig, koncis, klar och
språkligt förtjänstfull framställning.
Priset för 1947 har juryn enhälligt beslutat tilldela
civilingenjör Sven Malmström för uppsatsen
"Robotvapen och robotstyrningar" (publicerad i h. 25), en med
påtaglig stilistisk talang given systematisk översikt,
baserad på ett vidsträckt men sakkunnigt sovrat material.
Härutöver önskar juryn särskilt omnämna civilingenjör
Ivar hägg roms uppsats "Säkerhetsgrad, brottrisk och
möjligheter till materialbesparing i
byggnadskonstruktioner" (h. 17) för dess språkligt strama och logiskt klara
resonemang, samt vidare uppsatserna "Det
hållfasthetstekniska säkerhetsbegreppet ur statistisk synpunkt’’ (h. 42)
av professor Sten Luthander, ’Grundläggande problem
vid högspänd likströmsöverföring" (h. 13) av tekn. dr Uno
Lamm, "Ballistiska erfarenheter av luftmotståndet" (h. 8)
av kapten Henrik Nordenfelt, ’’Tvillingdrift med
gasturbiner i flygplan’ (h. 51) av flygingenjör Lennart E:son
Falk och "Reaktionsmotorn och gasturbinen som marina
kraftkällor(h. 51) av mariningenjör Clrt Borgenstam.
Juryn har utgjorts av ordföranden i Teknisk Tidskrifts
nämnd, överingenjör Rolf Stéenhoff (ordförande);
ledamoten av Nämnden för Svensk Språkvård, docent Gösta
Bergman; chefen för Radiotjänsts föredragsavdelning, fil.
dr Erik Hj. Linder; sekreteraren i Tekniska
Litteratursällskapet, civilingenjör Torvald Malmström; chefredaktören
för Teknisk Tidskrift, civilingenjör Sven A Hansson
(sekreterare). Priset utdelades av juryns ordförande vid Svenska
Teknologföreningens stämma den 19 mars 1948.
TNC
6. Svainpa, vainpa och solochvåra, forts. — "Plastic"
Inom TNC, dvs. Tekniska nomenklaturcentralen, har man
länge funderat på ett gott svenskt ord för plastic utan att
lyckas.
Här inställer sig en fråga. Måste man vid bildandet av
nya ord nödvändigt arbeta med redan befintliga ord och
stammar? Kan man icke fritt skapa nya ord?
Svaret är, besynnerligt nog, nej. Åtminstone i stort sett.
Man tycker det borde vara enkelt nog att göra ett nytt
ord. Man kan ju skaka om en fem sex bokstäver i en
hatt, en eller två vokaler och resten konsonanter, och så
plocka upp dem i tur och ordning — det måste väl bli ett
ord. Men det blir det icke, det vet var och en soin på den
vägen har försökt att bilda ett nytt tillnamn. De enda ord
som obestridligen nybildas äro s.k. ljudhärmande ord,
såsom töfftöff för bil eller Karlfeldts rickricketirack, som
skall måla bullret i "Den underbara kvarnen". Men då är
det ju icke en nyskapelse utan ett försök att med språkets
vanliga ljud återger ett buller.
Det enda exemplet på ett avsiktligt nyskapat ord, som
språkvetenskapen brukar anföra som säkert, är
beteckningen gas, vars upphovsman är den nederländske
1600-talskemisten van Helmont, och det ordet är icke nyskapat
utan bildat i anslutning till det grekiska ordet chaos, vars
första ljud på nederländska uttalas ungefär på samma
sätt som g i gas. Möjligen kan man bygga mera på den
danske humoristen Kuinbel Kunibells nyskapelse gruk,
men säkert är det icke.
I Sverige lia verkliga nybildningar föreslagits, när det
gällt att försvenska ordet refuge, t.ex. klagg, sag, nag, men
de ha ännu icke vunnit erkännande, och komma
sannolikt aldrig att göra det. Människan är otroligt konservativ,
när det gäller hennes språk.
I det hela äro svenskarna alldeles för villiga att låna in
ord utifrån, även mycket olämpliga ord, och alldeles för
ovilliga att nybilda ord av inhemskt virke. Men ett och
annat tyder på att synen på dessa frågor långsamt håller
på att ändra sig. Erik Wellander
Professor Wellanders omnämnande av TNC här ovan
påkallar från dess sida en förklaring.
Frågan om svenskt ord för "plastic" blev högaktuell
omkring år 1945. Redan flera år dessförinnan hade TNC
överfört denna och andra därmed besläktade frågor till en
år 1941 bildad förening inom den svenska
konsthartsindu-strin. Det hade emellertid gått som det tyvärr ofta går när
en stor organisation skall genomdiskutera ett
nomenklaturområde: där förstummas TNC utåt för avsevärd tid.
År 1946 blev föreningen ombildad till nuvarande
Svenska Konsthartsföreningen, med en fast organiserad
nomenklaturkommitté vari även TNC är representerad. Där
angreps frågan oin plastic mera energiskt, och den har nu
fått en lösning som av föreningen inom kort kommer att
publiceras i sina enskildheter, men som TNC är
berättigad att redan nu framlägga i huvuddrag.
Som material i tekniskt framställda föremål av olika slag
förekommer ju dels direkt användbara naturmaterial,
sådana som natursten och trä, dels oorganiska
konstmaterial, såsom metaller, keramiska material, glas, betong, dels
sådana material av organiskt ursprung — eventuellt med
andra inblandningar — som är plastiskt formbara i visst
tillverkningsstadium. Denna sistnämnda materialgrupp har
under senare år fått ofantligt ökad betydelse och har
samtidigt starkt differentierats. Dit hör så vitt skilda material
som gummi, celluloid, bakelitmaterialet i våra
telefonapparater, "plastic"-materialet i regnkappor och väskor m.m.,
nylon, konstsilke osv. Hela gruppen har i engelsktalande
länder fått benämningen "plastics", ett ord som syftar
mycket längre än den köpande allmänheten hos oss skulle tro.
"Plastics" är pluralis av substantivet plastic, som på
engelskans lättvindiga sätt är utan ändring bildat av
adjektivet plastic, vilket svarar mot vårt plastisk. Detta är
visserligen ett lånord men passar bra i vårt språk, och
plastiskt material, plastisk formändring, plastisk
bearbetning osv. är vedertagna uttryck. Om man av plastisk vill
bilda ett substantiv blir den enklaste formen: plast. Plast
förhåller sig till plastisk liksom metall till metallisk, eller
som eter till eterisk, bas till basisk osv.
Det rekommenderas därför att varje material tillhörande
gruppen i fråga skall få kallas en plast. Oftare kommer
ordet att användas i pluralis: plaster, plasternas grupp,
och ännu oftare i sammansättningar: termoplast, fenoplast,
aminoplast är sedan många år internationellt använda
namn på vissa plasttyper, och ord sådana som
(feno)-plastmassa, (vinyl)plastfolie, plasttråd ni.fi. ger sig själva.
De moderna regnkapporna, badrumsgardinerna,
diskförklädena osv. är plastfolieartiklar, i regel av vinylplast.
Det har invänts att ett slags medicinska plåster har namn
slutande på -plast, t.ex. hansaplast, leukoplast. Detta
användningsområde för ordet plast är dock ur teknisk och
kommersiell synpunkt alltför obetydligt för att vålla
betänkligheter. Men låt i framtiden plåster vara plåster!
Affärernas "plastic"-varor utgör som nämnt endast en
ringa del av plastvarorna totalt sett. Detta har försvårat
diskussionen, men är kanske inte heller det så farligt. Som
ett parallellfall kan man tänka på att vad allmänheten
menar med "salt", dvs. natriumklorid, endast är ett
specialfall av vad kemisterna benämner salt; därav har ingen
större olägenhet uppstått. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
