- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Snabbsättning i lermark genom djupdränering och temporär överbelastning, av Walter Kjellman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 mars 1948

191

Fig. 6. Tvärsektion av bandformig pappdrån; överst
nuvarande, nederst eventuellt blivande typ.

Dräner

År 1936 publicerade Porter1 en del experiment
med påskyndande av sättningarna i finkorniga
jordarter med hjälp av vertikala dräner,
bestående av sandfyllda borrhåll. Sedermera har
metoden ytterligare utvecklats, och under senare år
har den använts på en del arbeten i USA2.
Vid ungefär samma tid som Porter men utan att
känna till honom påbörjade jag liknande
undersökningar men med användande av andra slags
dräner. Den teoretiska härledningen av
sättnin-ens tidsförlopp (se ovan) visade, att i svenska
jordarter avståndet mellan dränerna måste göras
mycket litet. Fältundersökningar i stor skala
gjordes år 1937, varvid rör av träfibermaterial
användes som dräner. Snart blev det tydligt, att
den nya metoden, som fick namnet
"djupdränering", fordrade en annan dräntyp, billigare än
träfiberrör och sandfyllda borrhål. En sådan
drän, den bandformade pappdränen, och en
metod att driva ned den i marken uppfanns och
patenterades av mig år 1939. Sedan dess ha ett
stort antal laboratorie- och fältundersökningar
med djupdränering med denna drän blivit
utförda, och metoden användes nu i praktiken i
mycket stor skala.
Vid djupdränering beror en dräns effekt i hög
grad på storleken av dess tvärsnittsarea. Därför
frångicks den cirkulära tvärsektionen och antogs
en bandformad drän. En bandformad drän är i
det närmaste lika effektiv som en cirkulär drän
med samma omkrets men den har flera mycket
viktiga fördelar framför denna. För det första är
materialåtgången vid framställningen ringa. För
det andra, eftersom både dess vikt och dess volym
per längdmeter är liten och eftersom den kan
rullas på en trumma, är den mycket lätt att handha.
Detta betyder, att framställningen kan ske helt
och hållet i fabrik, varifrån dränerna billigt
kunna transporteras till de olika byggnadsplatserna
och stickas ned i marken med en maskin, som
arbetar med hög hastighet ungefär som en
symaskin.

Dränen är gjord av olimmad papp, något
impregnerad med arseniksalt mot bakterier och
me-laminharts för att öka dess våtstyrka.
Vatten-genomsläppligheten hos den impregnerade
pappen är omkring 10~5 cm/s, sålunda mycket större
än genomsläppligheten hos fet lera. Dränen är
omkring 3 mm tjock och 100 mm bred. Den är
försedd med ett antal inre längsgående kanaler,
var och en med omkring 3 mm2 area. Hittills har
dränen tillverkats genom hoplimning av tre lager
papp, fig. 6, men framdeles kommer den troligen

att tillverkas av två lager. Dränens vikt är 0,2
kg/m. Dränen levereras från pappfabriken i
sammanhängande remsor, var och en 400 m lång och
upprullad på en trumma. Dess pris är nu
omkring 0,45 kr/m.

Genom laboratorieförsök har konstaterats, att
icke ens ett mycket högt lertryck mot dränen
allvarligt minskar dess vattengenomsläpplighet i
längdriktningen. Antagligen beror detta på
valv-verkan i leran, tack vare vilken lerans tryck mot
dränen blir mycket mindre mitt för varje kanal
än mellan kanalerna. Provdräner, som
preparerats varken med arsenik eller melaminharts,
undersöktes efter att ha varit i marken i två år.
Kanalerna voro fortfarande oskadade, om än
något deformerade genom lerans vertikala
kompression. Endast i övre delen av dränen kunde på
utsidan en viss förruttnelse märkas.

Den nu använda pappdränen beräknas ha
samma dränerande effekt som en cirkulär drän med
2,5 cm radie. Den understa kurvan i fig. 3 kan
sålunda användas för pappdränen. Den översta
kurvan i samma figur kan gälla för de i USA
använda sanddränerna, vilka bruka ha 18—22"
diameter. En jämförelse mellan de båda
kurvorna visar, att i vanliga fall en amerikansk
sand-drän har samma dränerande effekt som ungefär
tre pappdräner.

Metoden och maskinen för pappdränens
tillverkning ha utexperimenterats under samarbete
mellan Statens Geotekniska Institut och Inlands
Kartongfabrik i Lilla Edet.

Dränstickning

För att den bandformiga dränens fördelar skola
kunna till fullo utnyttjas måste nedstickningen
av dränerna i marken organiseras så, att ringa
arbetskraft kräves och hög arbetshastighet
ernås. Principen för dränstickningen framgår av
fig. 7. Maskinen består av en fyrhjulig vagn med
en vertikal mast, som utgör styrning för ett
vertikalt platt rör, kallat stickröret. En dränrulle

Fig. 7. Princip för
dränstickning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free