Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Bombfällningens inverkan på fisket, av W S - Valfångsten, av W S - En högmodern charkuteriindustri, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
18 TEKNISK TIDSKRIFT
ställning. Den bedövade fisken visade balansrubbningar
och nedsatta andningsrörelser; orsaken härtill är troligen
av nervös art.
Verkan av en enstaka bomb på fiskfaunan är sålunda
kanske ej så omfattande. En upprepad bombfällning inom
ett mindre område torde emellertid verka skadligt,
särskilt om den sker med en viss tids mellanrum. Efter en
explosion fylles småningom det fisktomma vattnet med
från omgivningarna invandrande fisk, vilken vid förnyad
sprängning dödas. Fiskbeståndet kan därför minskas även
inom ett område, som är mycket större än det, dit den
direkta sprängverkan når. Andra, i litteraturen relaterade
försök har också visat, att den direkta skadeverkan av
sprängningar under vattnet ej är så omfattande. Sålunda
har t.ex. avfyrandet av 750 kg no vit vållat fiskdöd på 100 m
men ej på 300 m. En explosion på ej mindre än 2 250 kg
novit visade sig på 300 m avstånd ej vara dödande men
väl bedövande på fisken (C Puke i Svensk Fiskeri T. 1946
h. 11). W S
Valfångsten, som under de senaste tjugofem åren har
utvecklats till en jätteindustri med flytande fabriker, är
ett näringsfång med gamla anor. Sålunda torde t.ex. den
stora välståndsökningen i Holland i mitten på 1600-talet
till största delen få tillskrivas de goda fångster de
holländska valfångarna då inhöstade väster om Spetsbergen och i
Davys Sund. Den moderna valfångsten leder sitt ursprung
till 1860-talet, då den första snabba norska valbåten
byggdes. Denna fick snart många efterföljare och de effektiva
fångstmetoderna ledde till att valbeståndet i de nordliga
haven starkt överbeskattades. Under hela 1800-talet skedde
all kokning i land. Det första flytande kokeriet kom till
år 1903, men först sedan en användbar valslip såg dagen
år 1925 kunde landstationerna helt undvaras.
Valkokeri-fartygen blev nu fullständiga fabriker, varigenom valen
helt kunde bearbetas i öppen sjö, och rederierna blev
fullständigt oberoende av licenser från främmande regeringar.
Också skjutredskapen har stadigt förbättrats. Redan fore
det senaste kriget experimenterade man med elektrisk
avlivning av valen. Teoretiskt är problemet lëst och man
arbetar nu på att göra metoden praktiskt användbar.
De två viktigaste valprodukterna är valolja och spermolja.
Valoljan fås ur bard valarna och är ett äkta fett. Ända
upp till 80 % av späckets vikt fås igen i olja. Olja
utvinnes också ur fet bindväv i köttet, benen och
fettmassorna kring inälvorna. Oljan användes till
margarin-framställning, i bageriindustrin, i färg- och
sprängämnesindustrin samt i tvålindustrin. God valolja innehåller 10 %
glycerin. Spermacetivalen levererar spermoljan, som är en
Fig. 1. Totala valoljeproduktionen-och antalet
flytande kokerier––i världen från säsongen 1925/26 till och
med säsongen 1939/40.
blandning av flytande och fast vax. Det fasta vaxet som
pressas ut användes först och främst i den kosmetiska
industrin. Det flytande vaxet är en viktig smörjolja för
finare maskiner och instrument och användes i stor
utsträckning i textil- och tvålindustrin samt i den
farma-ceutiska industrin. Spermoljan är för närvarande dyrare
än valoljan.
En värdefull valprodukt var tidigare grå eller svart
ambra, en sällsynt patologisk tarmavsöndring hos
spermacetivalen, som användes i parfymindustrin. Numera
spelar den en rätt liten roll. Detsamma kan sägas om
barderna, som förr förskaffade valfångarna stora
inkomster. Köttet kan användas som föda för människor och
djur, och valköttmjöl är ett efterfrågat äggvitefoder. Före
kriget utarbetades metoder att använda köttets protein
som råmaterial för syntetiska textilfibrer. Levern av
blåval och spermacetival är en viktig A-vitaminkälla. Också
andra organ tas till vara för den farmaceutiska industrin:
ovarium, corpus luteum, mjälte, njurar osv.
Undersökningar för att fullkomna utvinningen bedrivs fortlöpande
och ett flytande kokeri år nu en olje- och köttmjölfabrik,
ett modernt slakteri och fryseri, en konservfabrik och en
kemisk fabrik med ett invecklat och mångsidigt
tillverkningsprogram.
Valfångstens omfång som näringsgren framgår bäst ur
fig. 1, som visar antalet kokerier samt valoljeproduktionen
i hela världen från 1925 till början av kriget.
Även under kriget var valfångsten rätt ansenlig. Under
säsongerna 1940/41—1944/45 var det sammanlagda
oljeutbytet 245 000 t. För att för framtiden undvika den
rovdrift, som förekom på 1930-talet, beslöt man vid en
internationell konferens år 1944 att den årliga oljefångsten
skulle begränsas till 300 000 t. Säsongen 1946/47 utvanns
296 000 t. Vilken roll spelar då valoljan i världens
fett-försörjning? 300 000 t motsvarade fore kriget ca 2,5 %
av den vegetabiliska oljeproduktionen och ca 1 % av hela
fettproduktionen (B Bercærsen i Ymer 1947, h. 2). WS
En högmodern charkuteriindustri har Stockholm fått
i Carl Larssons Slakteri AB:s nya fabrik för tillverkning
av charkuterivaror, konserver och färdiglagad mat.
Produktionskapaciteten är 200 t per månad, varav 60 km
natt- och wienerkorv; antalet anställda är 140. Vid
planeringen av en dylik industri måste först och främst de
minutiösa hygieniska kraven tillgodoses. Alla väggar i
fabriken är helt och hållet klädda med kakel eller
rostfritt och alla hyllor är av rörkonstruktion. Särskilda
diskrum finns i direkt anslutning till de olika avdelningarna.
All transport går över glidbanor, som börjar vid
lossnings-kajen och via hissar löper genom hela fabriken;
glidbanornas sammanlagda längd är 800 m. Vagnarna med
råvaror förs direkt till arbetsborden och de med färdiga
varor direkt in i rökar och kokskåp. Sålunda kan t.ex.
korvarna hänga kvar på samma vagnar från det de är
stoppade tills de går ut ur kylrummen för distribution.
Bland den maskinella utrustningen kan nämnas en
köttkvarn, som mal 3,5 t/h, en maskin som blandar och
finhackar 180 kg kött på 10 min, styckningssågar,
späck-hyvlar, aladåbhackar m.m. Fabriken har 20 stora rökar
och flera stora kokskåp med plats för hela glidbanevagnar.
I rökarna och kokskåpen liksom i kokgrytor och
stekugnar regleras temperaturen med termostater, överallt
där man kan räkna med matos eller ångbildning finns
huvar med sug och utanför dessa inblåsning av
tempererad luft genom uttag i taket. På centralkökets stekbord
kan på en dag stekas 5 000 biffar samtidigt som i
stekskåpen tillagas 5 000 portioner fågel. Utnyttjas hela
kok-grytsparken kan 350 000 portioner ärtsoppa kokas per
dag; som komplement kan 2 000 pannkakor gräddas på
spisarna. Till kunder som beställer hela supéer eller
middagar distribueras med specialbyggda bilar rätterna i
speciella skåp av aluminium med backar av samma
material. W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
