Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Sociala och humanistiska studier vid tekniska högskolor, av S Mörtsell - Den vetenskapliga undervisningen, av I Göransson - Brist på forskare i USA, av W S - En statistiskt oredovisad exportgren, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1948
217
som i detta fall rapporteras, måste givetvis ses i samband
med de olikheter i den grundläggande
gymnasieutbildningen som råder mellan Sverige och Amerika (J l Joseph i
Mining a. Metallurgy dec. 1947). S Mörtsell
Den vetenskapliga undervisningen i England blev
livligt diskuterad på den första kongressen, som British
Association hållit efter kriget, nämligen mötet i Dundee
den 2 september 1947. Inledningsvis framhölls, att det i
fråga om vetenskapsmännens utbildning gällde att välja ut
de dugligaste bland dem och icke endast ge dessa anvisning
och övning att lösa de tekniska problem, de kan ställas
inför, utan även göra dem till goda medborgare och mera
allmänt föredömliga medlemmar av det gemensamma
kultursamhället. Den största svårigheten i detta
sammanhang torde vara, att vetenskapens snabba utveckling leder
till allt mera utpräglad specialisering på olika områden.
Hur skall exempelvis astronomer, fysiker eller kemister
kunna uppövas för ingående tillämpning av sitt vetande
inom biologi eller fysiologi? I Dundee träffades
kärnfysiker, kemister och fysiologer för att bl.a. diskutera
biprodukter vid atomomvandlingar (såsom isotoper) och
deras användning och betydelse vid undersökning av
kemiska och fysiologiska processer i människokroppen. Det
blev därvid konstaterat, att tillfälliga sammankomster ej
var tillräckligt för att få en säker bedömningsgrund. En
specialist måste besitta en vittomfattande, djupare
kännedom inom vetenskapens skilda arbetsfält. Samtidigt som
specialisterna utvecklas, bör de även kunna sätta sig in
i den sociala betydelsen av vetenskapliga upptäckter,
vilket underlättas om de få en tillräcklig, allmän
utbildning. Universiteten måste därför avgöra, hur långt en
sådan allmän utbildning måste sträcka sig för att fylla
nutida krav i andligt, kulturellt och socialt hänseende.
Seden på flera håll att låta framstående specialister
uteslutande ägna sig åt forskningsarbete och anse dem för
värdefulla att ge undervisning är missriktad. Man måste
finna en gemensam grund för vetenskap och kultur.
Den kände fysikern Sir Lawrence Bragg talade för en
utvidgning av universiteten. Han ansåg, att experten borde
vetenskapligt utbildas på många områden. Specialisten
måste t.ex. kunna uttrycka sig på ett sätt, som kan förstås
av såväl industriledaren som arbetaren, dvs. av dem, för
vilka han egentligen gör sin insats. De olika
special-uttrycken måste därför undvikas i den mån det går. Om
i de förberedande skolorna avgöres, vilka elever, som skall
fortsätta i högre skolor, och de duktigaste av dessa går
vidare på universiteten, kan sedan de mest begåvade
utbildas till specialister och samtidigt ges en allmän,
grundlig undervisning. — Vetenskapsmän, som äger en
framskjuten ställning i det nationella livet och vilkas omdöme
ofta fäller utslaget i statliga frågor, uppmanades att
rannsaka det egna förrådet på kunskaper (efter European
Cor-respondents). I Göransson
Brist på forskare i USA. År 1940 gav man i USA ut ca
300 M$ på forskning; år 1947 förbrukade forskningen
1 200 M$ och för år 1957 förutser man ett
forskningsprogram på ca 2 000 M$. Den våldsamma expansionen har
icke kunnat följas av tillgången på forskare och man är
djupt medveten om, att något måste göras för att
intensifiera utbildningen och öka nyrekryteringen av forskare.
En av Förenta Staternas president tillsatt "Scientific
Research Board" har under ledning av presidentens assistent
J R Steelman ingående undersökt orsakerna till den
existerande bristen på forskare, dess verkningar och vad som
bör göras för att motarbeta den.
I en diger rapport om undersökningarna konstateras bl.a.
att bristen för närvarande är störst på kompetenta
lärarkrafter för de 600 000 studerande, som nu är inskrivna i
de vetenskapliga och tekniska fackavdelningarna vid
landets college och universitet. Man räknar att man till år
1952 måste få 30 000 nya lärare utöver det antal som nu
finns. En mycket bidragande orsak till denna brist är den
väldiga minskning i antalet utexaminerade, som förekom
under krigsåren; sålunda graduerades t.ex. år 1945 endast
776 doktorer mot 1 900 år 1941 och krigsårens totala
deficit på doktorer var 8 400. Dessutom har undersökningen
visat, att lärartjänsterna är avsevärt lägre avlönade än
anställningarna inom industrin, åtminstone då det gäller
personer med längre erfarenhet. Då forskarbehovet är stort
även inom industrin, har skolorna mycket svårt att behålla
sina lärarkrafter. Att en betydande förskjutning i
forskarnas placering skett, framgår av att år 1937 av samtliga
graduerade naturvetenskapare 50 % var anställda vid
läroanstalter, 30 % inom industrin och 20 % inom den
statliga administrationen, medan motsvarande tal år 1947 var
36, 42 och 22 % (Chem. Engng News 27 okt. 1947). W S
En statistiskt oredovisad exportgren är försäljningen
av uppfinningar, i allmänhet i form av licensgivning, men
ibland även i förening med tillverkning av produkter
genom svenska företag i utlandet. Dessa inkomstkällor
har inte alltid ägnats tillbörligt beaktande, och de är
också ur andra synpunkter än de rent pekuniära av sådan
betydelse att de väl förtjänar större uppmärksamhet. Vissa
slag av uppfinningar kan ju aldrig annat än undantagsvis
ge upphov till en på de stor industriländerna inriktad
export av de varuslag uppfinningarna avser. Som exempel
kan nämnas kraftindustrins maskinutrustning; såväl
kraftmaskinaggregat, ångturbiner och vattenturbiner som
elektrisk utrustning tillverkas i de stora industriländerna helt
och hållet inom landet. Detsamma gäller givetvis också
krigsindustrins fabrikat. Även för mindre maskinenheter
och hjälpaggregat är det ofta nog omöjligt att tänka sig
en export i vanlig mening, t.ex. beroende på att dessa
artiklar inte tål stora transportkostnader. För att över
huvud taget kunna utnyttja uppfinningarna måste man i
dylika fall antingen lämna licenser till tillverkare eller
ordna egen tillverkning i det främmande landet.
Uppfinningsexport är av särskilt intresse för ett litet land,
emedan de inkomster som de i den tekniska utvecklingen
deltagande personerna tillför landet, är så avsevärt
mycket högre per huvud än vid export i vanlig mening.
Avsevärda summor hård valuta har under senare tid kommit
in i vårt land på denna väg. Särskilt om landet har svårt
att upprätthålla sin levnadsstandard är det givetvis av
betydelse, att inkomster från vanlig export kan ersättas
med royalties från en högt uppdriven teknisk verksamhet.
Även råvarutillgångarna kan komma att sätta vissa
begränsningar för exporten. Anmärkningsvärt är, att under
det senaste krigets exportavspärrning västerut,
uppfinningsexporten kunde hållas i gång i stort sett obehindrat.
Oavsett den rent pekuniära sidan är en uppfinningsexport
av intresse, därför att den gör det svenska namnet känt
i vidare kretsar. Svenska exportartiklar går i viss
utsträckning till konsumenter som är medvetna om att det är en
svensk produkt de använder. Men i många fall har
konsumenten ingen kännedom om varans ursprung. När det
däremot gäller tillverkning utomlands under svenskt patent,
blir det svenska ursprunget mera känt, eftersom man i
allmänhet föreskriver att ursprungsföretagets namn skall
fästas på produkten. Det har gjorts gällande, att intresset
för svenska insatser skulle ha minskats under krigsåren
särskilt på grund av att utländsk forskning skulle ha
kommit så långt, att vi inte har något att ge de stora
ländernas industrier. Detta torde dock gälla endast sådana
uppfinningar som exploaterats under lång tid. Intresset
för svenska originella uppslag och idéer är under
efter-krigsperioden snarare större än normalt. Det finns även
många exempel på att uppfinnarverksamhet i internationell
skala också är av värde ur försvarsberedskapssynpunkt.
Den ger nämligen en intim kontakt med utvecklingen av
krigsmateriel i olika länder, i den mån svenska
uppfinningar haft betydelse för denna utveckling (M T
Lind-Hagen i Skand. Banken Kvart.-Skr. 1947 h. 4). W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
