Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Elkraftbesparing inom industrin, av Manne Hernberg - Nytt polisradiosystem, av DH - Faksimilöverföring, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
TEKNISK TIDSKRIFT
Provning av kraftmaskiner etc.
Det förekommer i mycket stor utsträckning att
dieselmotorer, bensinmotorer osv. vid prov avlastas på
vattenbromsar eller andra mekaniska bromsinrättningar och
energin går förlorad. Det bör utredas i vad mån
avlastning via elmaskiner kan ske direkt på kraftnätet, varvid
en del av energin alltid skulle komma till nytta.
Visserligen förbjuder kraftkontrakten detta, men man bör söka
utverka tillstånd hos kraftleverantören.
El uppvärmning
Det finns inom industrin såväl i kontoren som i
industrilokalerna elkaminer, vilka installerats, därför att de
givit en så bekväm och förhållandevis billig installation,
särskilt på punkter, som ligger litet avsides från det lokala
systemet för uppvärmning med lågtrycksånga eller
varmvatten. De bör icke slopas utan användas vid tider då
det finnes överskottskraft i landet, om man kan lita på
att de endast används då. Men man bör undersöka vilka
möjligheter det finnes att komplettera dem med annan
uppvärmning att användas vid tider med kraftbrist, eller
då kraften är för värdefull att användas för
uppvärmning. En ekonomisk överläggning visar lätt, att det varje
år för de allra flesta industrier finns långa tider, då det
är mycket oekonomiskt att använda den elektriska
kraften för rumsuppvärmning. På varje avdelning bör finnas
en ansvarig person, som ser till att elkaminer och
värmeapparater inte står inkopplade i onödan.
Belysning
Av de elektriska ljuskällor, som nu står till buds, är den
gamla glödlampsbelysningen den minst ekonomiska.
Därnäst kommer blandljuset, bestående av kvicksilverlampa
kompletterad med glödljus, sedan natriumlampan och med
ännu något bättre ekonomi lysämnesrören. De tre
sistnämnda, samtliga gasurladdningslampor, har var och en
sitt givna område, och det lönar sig ofta med hänsyn till
bättre belysning och kraftbesparing att byta ut glödljuset
mot någon av dem. I stora lokaler med stora takhöjder
kan lysämnesrören icke väljas, och man har där att välja
mellan blandljus och natriumljus. Natriumljuset bör
väljas på alla ställen, där man inte är beroende av färger.
Detta ljus har vidare den fördelen, att det ger stor
syn-skärpa särskilt för detaljer, och att det har stor
genom-trängningsförmåga i rökiga och dammiga lokaler.
Nackdelen är den gula färgen, som emellertid kan
kompenseras i ganska hög grad genom vita väggar. Blandljuset
ger bättre möjlighet att bedöma färger men har
nackdelen att vara mindre ekonomiskt, därför att det måste
kompletteras med glödljus, och driftkostnaden med
hänsyn till lampbyten och elenergi blir i allmänhet också
större. Lysämnesrören ger den bästa ekonomin men kräver
låga takhöjder och kan inte användas i dammiga lokaler.
Liksom natriumbelysningen arbetar de med relativt låg
effektfaktor, och skall transformatorer och ledningar
utnyttjas ordentligt, bör faskompensering med
kondensatorer tillgripas. Man bör även ha någon på varje kontor
eller fabriksavdelning, som ser till att belysningen inte
är tänd i onödan.
Elkraft och värmebehov
Industrier med stora värmebehov för kokning o.d. bör
undersöka de ekonomiska möjligheterna att framställa
kraft i samband därmed. Industrier med stora
värmebehov för lokaluppvärmning kan i vissa fall med fördel
framställa kraft i ångturbiner, där kylvattnet från
kondensorn pumpas omkring vid en temperatur av 100—105°C
och lägre till värmeelementen för lokalernas
uppvärmning. Denna kraft kan framställas till konkurrenskraftigt
pris och blir särskilt värdefull under vinterhalvåret, den
tid då kraften hos oss har sitt största värde.
Möjligheterna till kraftproduktion med avgasvärme bör
också ägnas nödig uppmärksamhet.
Fig. 1. Blockschema över det engelska landpolisradionätet,
arbetande enligt multibärfrekvenssystemet.
Nytt polisradiosystem. Det i Tekn. T. 1947 s. 222
beskrivna multibärfrekvenssystemet för polisradio har nu
passerat experimentstadiet och definitivt installerats hos
den engelska landspolisen. Härvid användes två 100 W
ultrakortvågssändare, en placerad i Barkway i landets
nordöstra del och en i Leverstock Green i landets
sydvästra del. Båda dessa stationer är obemannade och
kontrolleras, startas och moduleras genom en radiolänk från
polishögkvarteret i Hatfield. Sändaren i Hatfield är på
10 W och arbetar på 144,3 Mp/s. Huvudsändaren i
Leverstock Green arbetar på 80 805 Mp/s och den i Barkway på
80 795 M/ps. Skillnaden i frekvens mellan de båda
sändarna är tydligen 10 kp/s. I det tidigare beskrivna
experimentsystemet var skillnaden 20 kp/s och tre sändare
användes, varför mottagarbandbredden måste vara 100 kp/s.
Mottagarbandbredden enligt det sista utförandet behöver
inte vara mer än 40 kp/s, härvid kan 5 kp/s
tonfrekvens-modulering tillåtas, utan att interferens inträder.
Fig. 1 visar det principiella schemat för anläggningen.
Man uppmärksammar att vid Leverstock Green stationen
en fördröjningslänk på 50 s inlagts, både till
huvudsändarsidan och på 10 W sändarsidan. Denna har till
uppgift att kompensera för den geografiska
avståndsskillnaden på ca 18 km mellan de båda
huvudsändarstatio-nerna och högkvarteret i Hatfield. Trots denna fördröjning
uppstår en viss fasskillnad vid den mottagande polisbilen,
då avståndet från denna till de båda
huvudsändarstatio-nerna givetvis inte alltid är lika. De utförda proven visar
emellertid, att detta inte har någon betydelse.
Varje huvudsändare har sammanlagt fyra antennsystem.
Två av dessa består av sexelements Yagi-antenner, vilka
är horisontalpolariserande och riktade mot högkvarteret
i Hatfield. De båda övriga är vertikala halvvågs
rundstrålande antenner, avsedda för förbindelse med bilarna.
Bilarna sänder med 10 W effekt på ca 100 Mp/s bärvåg.
Bilarnas antenner är vertikala takantenner och mottagarna
superheterodyner (Wireless World dec. 1947). DH
Faksimilöverföring. I USA har tekniken att trådlöst
överföra ritade eller tryckta bilder och skrivna eller tryckta
meddelanden nått sådant stadium, att den mycket väl kan
börja användas av både hemmen och industrin. En
komplett överföringsapparatur för anslutning till en
frekvens-modulerad sändare kostar ca 4 500 $ och på mottagarsidan
finns nu miniatyrskrivapparater för 10 cm kolumnbredd
att köpa för 100 Den nödvändiga tillsatsförstärkaren
för anslutning mellan mottagaren och skrivapparaten
kostar 50 Skrivapparater för ca 20 cm kolumnbredd finns
för ca 685 $.
Man arbetar vanligen med 41 linjer/cm och
pappersfram-matningshastigheten är ca 86 cm/min. En överföring i
enbart svart-vitt med ovannämnda pappershastighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
