Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Electrical Fire Alarm Systems, av Sten Nilsson - Radio Tube Vade-Mecum, av Hans Wertén - Crabtree Round the World, av W S - Elektriska AB AEG - Svenska AB Philips - TNC: 7. Svensk ordbildning, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
TEKNISK TIDSKRIFT
de brandtelegrafsystemen mycket utförligt och med ett
bildmaterial, som instruktivt åskådliggör systemens elektriska
och mekaniska uppbyggnad. För att göra beskrivningarna
begripliga även för icke elektrotekniker lämnas dessutom
en kortfattad orientering om de vanligaste teletekniska
konstruktionselementen, såsom galvanisk ringklocka, relä
etc. Såväl arbetsströmssystem (Möre & Knight) som
moderna vilströmssystem (Standard Telephone, Automatic
Telephone) med manöverbord för alarmering inom
stationen beskrives. Dessutom är ett speciellt induktorsystem
(Carter Micro) samt ett system för brandtelegraf
kombinerat med polistelefon (Ericsson Telephones) medtagna.
Ett kapitel har ägnats åt engelska system för automatiskt
brandalarm (Pearson, May—Outway, National Tubular,
Aero).
De vilströmskontrollerade engelska
brandtelegrafsystemen överensstämmer i huvudsak med det system (L M
Ericsson) som användes i Sverige. De engelska blir något
mer komplicerade genom att man infört fordran på att
signaler skall kunna mottas från samtliga skåp i en slinga,
om de utlöses samtidigt. Härför erfordras särskilda
anordningar i centralutrustningen samt en spärrmagnet i varje
skåp. I praktiken torde denna teoretiska fördel vara till
mera skada än nytta, då anläggningarna härigenom blir
mera svårskötta och känsliga för fel och det förutsatta
teoretiska fallet, att ett stort antal skåp exakt samtidigt
skulle utlösas, aldrig förekommer i praktiken.
De automatiska brandalarmsystemen i England skiljer
sig väsentligt från motsvarande svenska system. Samtliga
beskrivna system är baserade på arbetsström, vilket vi
anser vara helt förkastligt. Anledningen torde vara att
man i England uteslutande använder termokontakter med
differentialverkan, dvs. som reagerar för en hastig
temperaturstegring, medan vi i Sverige helt gått in för
maximalkontakter, som utlöser alarm vid en viss på förhand
bestämd maximitemperatur (vanligen 70°). Att konstruera
en differentialkontakt för vilström är nämligen svårare än
att göra den för arbetsström. Sten Nilsson
Radio Tube Vade-Mecum, 6:e uppl., av P H Braks. Eget
förlag, Antwerpen 1946. 198 s. + 96 s. tab., ill. 11 kr.
Boken ger en sammanställning av de viktigaste elektriska
data samt sockelkopplingar för nästan samtliga — ca 10 000
— amerikanska och europeiska rörtyper. Anvisningen för
tabellernas användning är tryckt på åtta språk. Med det
alltmer tilltagande antalet rörtyper är det av värde att ha
tillgång till en sammanställning som denna. Den är
speciellt användbar vid undersökning av surplusmaterial och
mottagare med sällan förekommande rörtyper.
Hans Werthén
Crabtree Round the World heter en verkligt trevlig
reklambok på 150 sidor som utgivits av den kända
engelska elmaterielfabriken J A Crabtree & Co. Ltd., London.
På vartannat uppslag i boken beskrives fabrikens
anläggningar och tillverkningar i bilder, delvis i färg, och i text
på engelska och franska. På vart och ett av de övriga
uppslagen presenteras en av firmans utländska agenter
och det land där han verkar, i välvalda bilder och en
upplysande text på landets eget språk, med en översättning
till engelska. Den koncentrerade texten ger nyttiga
uppgifter om landets näringsliv, allmänna förhållanden,
elkraftsituation osv. Dessa beskrivningar lockar ohjälpligen
till läsning. Eller vad sägs om textprov på den
"pidgin"-franska som talas på Seychelles-öarna eller den munart de
goda maltesarna använder i sitt dagliga umgänge? W S
Elektriska AB AEG, Stockholm. Illustrerad prislista nr
48 över elektrisk installationsmateriel av egen tillverkning.
Svenska AB Philips, Stockholm. En välutarbetad och
mycket vackert illustrerad katalog "Lampor för film och
foto" innehåller noggranna exponeringstabeller och andra
tekniska uppgifter av värde för kunden.
TNC
7. Svensk ordbildning
Vid den snabbmönstring, som professor Erik Wellander
låtit nutida svensk ordbildning undergå i de fyra
närmast föregående TNC-spalterna, har många för TNC
aktuella problem kommit till synes. Frågan om "plastic"
ägnades redan i förra spalten en efterskrift, och nu skall
ytterligare några intressanta fall beröras.
Sammansättning är den ordbildningsart som visar
största livaktigheten. Avledning med hjälp av vissa ändelser
är också livskraftig. Betydligt sällsyntare är de fall då man
med framgång kan försöka sig på korta avledningar. I
stället för "läckage och bräckage" rekommenderar TNC
formerna läck och bräck; förekommer det första ordet
ensamt får man i stället säga (bort) läckning, eftersom
läck är en vanlig term i icke substantivisk användning.
Orden på -age är nämligen inte önskvärda. "Slitage" bör
ersättas med slitning eller nötning. "Byggerage" är en
verklig styggelse, och "byggnation" är inte mycket bättre;
TNC föreslår bygge, byggenskap eller byggnadsarbete,
alltefter innebörden. "Seglation" kan också oftast ersättas
med sjöfart eller (sjö) trafik eller något av dessa ord
sammansatt med tid eller säsong som efterled. Som god
avledning betraktar TNC ordet strimmel, i bestämd form
strimmeln, nyligen föreslaget för papper klippt i
strimlor och avsett att användas vid packning på samma sätt
som träull. Ordet har förebilder i snitsel och trassel, det
sistnämnda dock neutrum. Det don varmed papperet
strimlas kan kallas strimmelmaskin eller strimlare.
De alltför långa orden, som särskilt ofta blir resultatet
av sammansättning, ligger TNC i ständig kamp mot. TNC
11 innehåller på s. 34 en utredning om vilka botemedel
som står till buds och vad som rimligen får tolereras. Där
nämnes bl. a. nedskärning till sådana ord som bil, lok,
el-, men det framhålles att sådan termbildning är av
ömtålig natur och inte kan anbefallas generellt. Professor
Wellander nämner också förleden tele- som ersättning för
telegraf-, men beklagar att man inte nöjt sig med tel-,
som vore smidigare. Denna fråga har för något år sedan
dryftats inom TNC. Tel- skulle alltför lätt förväxlas med
el- i sådana uttryck som "ett telverk", "teltjänst",
"tel-station", och därför är tele- avgjort att föredra: televerk,
teletjänst, telestation. Därtill kommer att det är tele- och
inte tel- som är den karakteristiska förleden i telegraf,
telefon, teleteknik, teleskop, telepati och andra tele-ord.
I samband med ordet automobil nämnder professor
Wellander att svenskarna inte kan uttala diftongen au. Detta
kan belysas med ett typiskt exempel. För ordet hydraulisk
anger Svenska Akademiens stora ordbok det rätta uttalet
hydraulisk, men i den för ett par år sedan utkomna
Svensk teknisk ordbok anges uttalet hydra’lisk, och på
motsvarande sätt hydrali’k, fastän orden stavas korrekt
med au. Det finns också personer som i skolan fått lära
sig uttalet hydrå’lisk. I fråga om vokalparet eu råder
ännu större ovisshet. En av TNC gjord undersökning visar
att ordet reumatism av bildade människor uttalas ibland
med e-u som två skilda vokalljud, ibland med eu som
diftong, eller med ävv, eller öj, och dessutom med suddigt
e-, ö- eller u-ljud. Ordet neutrum uttalas enligt Svenska
Akademiens stora ordbok än med e’-u, än med den
betonade diftongen eu (öu) och ibland med öj’. Det vore
skönt om man åtminstone kunde bli kvitt uttalet öj, i icke
tyska ord som stavas med eu.
Ett fall som professor Wellander flera gånger
återkommer till är "refuge" och ersättningsord därför, alltifrån
skyddstrottoar till fug och nag, hur nu det sista skulle
uttalas. TNC brukar vid förfrågan rekommendera refug,
uttalat refu’g, med böjningsformerna refugen, flera
re-fuger. Detta torde numera vara det vanliga ordet och
uttalet. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
