Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1948 - Cellulosaindustrins produktionsförhållanden, av Gösta Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 19A8
229
led i kampen mot inflationen kan lägga vissa
svårigheter i vägen, men det bör inte vara omöjligt
att anordna provisoriska sorteringsanläggningar.
Den exceptionellt höga återvinningen av
avfallspapper i Amerika kan, kuriöst nog, komma att få
stor betydelse för prisbildningen för vår cellulosa.
Förenta Staterna utövar med sin årsförbrukning
av omkring 20 Mt papper och pappersprodukter,
av en total världskonsumtion om 30—35 Mt, ett
avgörande inflytande på världsmarknadens
stabilitet. Den dag ett produktionsöverskott uppstår
i USA kommer detta ofelbart att få kännbara
återverkningar för den nordiska cellulosan. I det
läget kommer emellertid den höga förbrukningen
av avfallspapper med all sannolikhet att utöva
ett välgörande inflytande på priskurvan såsom en
sorts "stötdämpare". Vad som allra först kommer
att ske ute i Staterna när baisseperioden inträder
är antagligen att kvantiteten avfallspapper inom
pappersindustrins råvaruförsörjning krymper ihop
till förkrigsproportioner. Håller den hypotesen
streck, så finns det utsikter till att efterfrågan på
importcellulosa blir bestående. "I dag kör mina
tre pappersbruk uteslutande med pappersavfall
som råvara på grund av massabristen. Före kriget
använde vi normalt 25 000 t cellulosa för vår
årsproduktion om 100 000 t papp och kartong, och
dit skall vi komma igen så snart förhållandena
det medger." Det yttrandet av chefen för ett stort
amerikanskt pappersbolag är högst värdefullt, om
det, som det finns anledning tro, kan anses
representativt. Det betyder att avfallspapperet kommer
att få ta emot första stöten, och minskningen i
råvarubehovet går först i andra hand ut över
cellulosan.
Vi måste spara mera papper
Som en fjärde möjlighet nämnde jag en
beskär-ning av den inhemska papperskonsumtionen. Det
lär nog vara så, att blott ett relativt fåtal
fackmän har klart för sig att Sveriges konsumtion av
papper och papp sedan 1939 fördubblats. Att
förbrukningen stigit så starkt finner till stor del
sin naturliga förklaring i den omställning som
avspärrningen under krigsåren orsakade. Bristen
på textilfiber, bomull och finné såväl som jute, i
förening med en åtstrypning av tillgången på
tvättmedel, gjorde på många områden en
övergång till pappersfiber både lämplig och logisk.
Man frågar sig då, kan bristen på textilfiber ha
blivit så stor att enbart detta kan förklara den
fördubblade konsumtionen av pappersprodukter?
Den totala papperskonsumtionen var sista
förkrigsåret 270 000 t och 1946 omkring 530 000 t.
För att få en riktig bild bör till denna senare
kvantitet läggas cirka 10 000 t viskoscellulosa,
med vilka den inhemska textilförsörjningen
under tiden ytterligare berikats.
För att försöka få ett svar på frågan, har jag
gjort ett utdrag ur den officiella statistiken, när-
mare bestämt en sammanställning över den totala
skillnaden i importen av textilfiber pius
textilvävnader under åren 1937—38 och åren 1946—47,
Kvantitativt uppgår minskningen till 7 500 t. Det
är alltså uppenbart att ökningen i den inhemska
pappersförbrukningen inte enbart varit dikterad
av de brister som uppstått på grund av
nedskärningen i den normala förkrigsimporten. Andra
orsaker måste finnas till den ofanligt snabba
stegringen. Synar man frågan närmare i
sömmarna, så skall man säkert finna, att vad som skett
är vad man med rätta skulle kunna karakterisera
som en "amerikanisering" av det svenska folkets
praktiska levnadsvanor. Den amerikanska
papperskonsumtionen per capita ligger ju
förbluffande mycket högre än för alla andra nationer.
Årsförbrukningen per individ uppgår för
närvarande till drygt 150 kg. Före kriget var vår
konsumtion ca 40 kg och fastän den nu nått ca 80 kg,
är den ändå inte stort mer än hälften av den
amerikanska. Skulle man hålla fast vid den gamla
satsen, att ett lands pappersförbrukning utgör ett
mått på dess kulturella standard, så skulle den
konsumtionssiffran i alla fall räcka till för att
säkra en andraplats på rangskalan för vårt land
bland all världens nationer. Vad som skett hos
oss är att emballagesektorn starkt expanderat
därigenom att kraftpapperet ersatt juteväv och
papplådorna träemballage. Vidare har
finpapperet och cellullen fyllt ut de luckor som uppstått
i bomulls- och linneförsörjningen. Till slut, och
inte minst betydelsefullt, har det svenska folket
över huvud taget vant sig att i likhet med det
amerikanska, i mycket större utsträckning än
förr uppskatta papperets användbarhet i det
praktiska livets olika skeden. Statistiken talar sitt
otvetydiga språk: förbrukningen a^ kraftpapper har
stigit med 130 %, papp- och kartongkonsumtionen
med 110 % och övriga papperstyper, bortsett från
tidningspapperet, med omkring 40 %.
Bristen på manuell arbetskraft har påskyndat
utvecklingen. För att exempelvis kunna avhjälpa
situationen inom detaljhandeln har man
successivt övergått till att ordna
konsumentförpackningar redan vid produktionskällan. Den
arbetskraft som förr krävdes i minuthandeln för att
väga upp socker och mjöl i småpåsar har ersatts
med sinnrika maskiner i sockerbruk och kvarnar.
På löpande band köres varan nu fram i
småför-packningar i just de enheter som en noggrann
marknadsundersökning visat vara mest kuranta.
Detaljhandlaren har sedan bara att leverera dem
vidare till slutkonsumenten. Ett annat typiskt
exempel på ny pappersförbrukning: liksom i
Amerika har hembiträdesbristen gjort det
nödvändigt att i största möjliga grad förenkla arbetet
i hemmen, och därmed har "hushållsrullen"
kommit till och vunnit allmän uppskattning som ett
bekvämt hjälpmedel.
Detta är ju i och för sig ur cellulosa- och pap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
