Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1948 - Cellulosaindustrins produktionsförhållanden, av Gösta Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1948
231
nordamerikansk och nordisk cellulosa av
jämförbar kvalitet av i det närmaste 150 kr/t. Att en
sådan markant skillnad i prisnivå på en och
samma marknad över huvud taget kan
förekomma, måste för lekmannen framstå som något
hart när oförklarligt. Det är emellertid ett
faktum, som för Amerikas vidkommande bottnar
däri, att, å ena sidan, den amerikanska
massaindustrins produktionskostnader, framför allt
vedkostnaden, inte på långt när stigit så kraftigt
som i Norden, samt att, å den andra, den
amerikanska pappersindustrin är i stånd att betala
en hög premie för en mindre del av sitt
massabehov för att därigenom få möjlighet till att
utnyttja sin produktionskapacitet hundraprocentigt.
Den dag jämvikt åter inträder mellan tillgång och
efterfrågan är en prisutjämning självklar. Det
betyder en plötslig sänkning i den svenska
exportinkomsten på omkring 250 Mkr/år enbart för
cellulosan. För övrigt ligger det i öppen dag att, vid
en omkastning från nuvarande "seller’s märket"
till en "buyer’s märket", prisrörelsen inte stannar
enbart vid en utjämning.
Vad kan göras på längre sikt?
Om den svenska cellulosaindustrins män sålunda
har anledning att med en viss oro se fram mot ett
omslag i marknadsläget under de närmaste åren,
så kan framtiden mötas med så mycket större
tillförsikt. Erfarenheten har med all tydlighet
visat, att utvecklingen inom olika grenar av den
amerikanska papperskonsumtionen efter hand
upprepar sig i övriga delar av världen. Det sker
med större eller mindre eftersläpning alltefter den
kulturella och materiella standardens nivå och
nationernas mottaglighet för en omläggning av
levnadsvanorna efter modernare linjer. Världens
totala konsumtion av papper och kartong i alla
former kan för närvarande uppskattas till
omkring 35 Mt. Härav svarar Förenta Staterna
ensamt för nära 20 Mt. Gör man det ingalunda
orimliga antagandet, att halva världens
befolkning i sinom tid kommer upp till halva
amerikanska percapitakonsumtionen och resten till en
tiondedel, vilket väl blir fallet om inte nya
förödande världskrig gång på gång bromsar
utvecklingen, så skulle världsbehovet automatiskt stiga
till 100 Mt. Det kommer alltså att finnas plats
många gånger om för den nuvarande svenska
massaexporten, som är av storleksordningen
1,5 Mt, så mycket mera som det gäller en
kvalitetsvara som alltid bör kunna försvara sin plats.
Det har vid många tillfällen med rätta
understrukits att skogen är vår största nationella
tillgång, bortsett från vårt människomaterial. Låt
oss då som hastigast skärskåda förutsättningarna
för en höjning på längre sikt av
skogsprodukternas exportvärde. Tre perspektiv av väsentlig
betydelse öppnar sig härvid, nämligen: en ökning
av råvarubasen genom intensifierat skogsbruk och
systematisk trädförädling; ett bättre
tillvaratagande av vedmaterialet, främst ligninet; samt
en längre driven förädling av råvaran.
ökning av råvarubasen
Åt denna första möjlighet har Skogsveckan 1948
ägnat koncentrerad uppmärksamhet och den
inger goda förhoppningar för framtiden. Man
behöver bara peka på de praktiska resultat som
Föreningen för Växtförädling av Skogsträd redan
nått i sina arbeten. Den väg man valt, att genom
en inventering av våra skogar söka uppspåra
elitträd och stimulera dessas fröproduktion
genom diverse konstgrepp, den kommer
säkerligen att leda till ökad växtkraft, bättre kvalitet
och större avkastning hos den nya
trädgenerationen. Enligt vad vår trollkarl på
utsädesförädlingens område, professor H Nilsson-Ehle, meddelat
i en översikt, har man redan i landet kunnat få
fram talltyper med 30 % snabbare tillväxt än
medeltalet. Mycket lär också kunna göras för att
höja granproduktiviteten. Det myckna talet om
de högkromosomiga lövträdens fördelar måste
dock tagas med stor försiktighet, ty de goda
jordar, där deras av arvsanlagen betingade höga
produktivitet fullt kommer till sin rätt, är inte
alltför allmänt förekommande.
Om man besinnar de möjligheter
trädförädlingen bjuder, och därtill lägger resultaten av de
intensifierade åtgärder för skogsskötselns
höjande som står på programmet, så är det alltså fullt
tänkbart att den årliga avkastningen från våra
skogar, vad tiden lider, kommer att kunna ökas
rätt avsevärt. Chefen för Statens
Skogsforskningsinstitut, professor M Näslund, antydde i sin
översikt vid öppnandet av årets skogsvecka, att en
höjning för Norrland med 80 % och för södra
Sverige med 30 % under närmaste åttioårsperiod
torde ligga inom möjligheternas gräns. Den stab
av skickliga, teoretiskt och praktiskt väl förfarna
skogsexperter, som vårt land äger, borgar för att
inga möjligheter kommer att lämnas obeaktade.
Bättre utnyttjande av vedmaterialet
Att vi har en stor potentiell tillgång i den del
av veden, som vid cellulosautvinningen hittills
förblivit outnyttjad, det framgår bäst därav, att
det rör sig om en årlig kvantitet organisk
torrsubstans av bortåt 1 Mt. Tyvärr kan vi här inte
tala om någon "dold reserv", ty den vid fiberns
friläggande under årens lopp utlösta
vedsubstansen har ohjälpligt gått förlorad, uttappad med
avfallslutarna i Bottenhav och vattendrag. Men
bakom framtidens förlåt skymtar måhända
revolutionerande utvecklingsmöjligheter, vars klimax
skulle bli en cellulosafabrikation med cellulosan
som biprodukt.
Många vetenskapsmän har redan ägnat sina
bästa år åt att knäcka det komplicerade
lignin-problemet och att söka finna en väg för dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
