Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1948 - Historical Tables, av sah - Flotation Index, av S M - Flotation Fundamentals, av S M - AB Separator - T An. Tesch AB - Nordiska Gummifabriks AB Overman - SKF, Hofors Bruk - Insänt: Grundämnenas nomenklatur, av Harald Thunæus och Arne Ölander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
TEKNISK TIDSKRIFT
Historical Tables, 2:a uppl., av S H Steinbierg, McMillan,
London 1947. 250 s. 24 sh.
Avsikten med denna bok är att ge en historiskt
fortskridande, jämförande översikt av den politiska och
kulturella utvecklingen från Cesars erövring av Gallien 58
f.Kr. fram till det andra världskrigets slut 1945. Tabellerna
är uppställda i uppslag, så att man på vänstra sidan har
tre kolumner, skildrande den krigshistoriska utvecklingen
i Västeuropa, Östeuropa resp. övriga världsdelar, och på
den högra tre kolumner för den politiska (före 1660 —
Cromwells abdikering — den kyrkliga), ekonomiska och
vetenskapliga, resp. kulturella utvecklingen. Under den
första tiden, fram till Karl den Stores kröning, är
huvudvikten ägnad åt en jämförelse mellan de olika
folkvandringarna, och fr.o.m. första världskrigets utbrott 1914 är
skildringen uteslutande lagd på den politiska och
krigshistoriska utvecklingen i de olika världsdelarna, utan några
försök till en objektiv gallring, som skulle vara omöjlig
på grund av händelsernas närhet i tiden.
Boken är icke direkt någon som man kan läsa på vanligt
sätt, ej heller någon uppslagsbok i egentlig mening (fast
ytterst användbar som sådan). Det största nöjet och nyttan
av den får man genom att då och då bläddra igenom vissa
avsnitt; den inblick man då får i relationerna mellan
samtidigt inträffade händelser på olika områden, och de
tendenser som dessa anger, är synnerligen tänkvärd och
stimulerande. sah
Flotation Index, utgiven av Dow Chemical Co., San
Francisco 1947. 80 + 18 s.
Denna värdefulla och omfattande bibliografi upptar
författarnamn och titlar på de viktigaste tidskriftsartiklar,
avhandlingar och böcker rörande flotation, som utkommit
från och med 1928. Den tycks, beträffande den
engelskspråkiga litteraturen, omfatta praktiskt taget allt som
skrivits om flotation. Några hänvisningar avse även andra
anrikningsmetoder samt krossning och målning. Inalles
torde det röra sig om 3 000—4 000 hänvisningar. Bland
uppgifterna, som äro ordnade i tidsföljd efter de
tidskrifter, vari artiklarna publicerats, saknar man dock
fullständigt bidrag från svenska tidskrifter, under det att några
norska uppsatser kommit med. Volym I innehåller
artiklar t.o.m. 1944; senare bidrag sammanföras i volym II,
som förts fram t.o.m. 1946. S M
Flotation Fundamentals, 2:a uppl., utgiven av Dow
Chemical Co., San Francisco 1947. 60 s., 17 fig.
Detta häfte framstår såsom en visserligen kortfattad men
översiktlig och utmärkt lärobok i flotation med
huvudvikten lagd på historik, flotationsteori och de vanligaste
flota-tionsmedlens egenskaper, varvid givetvis de av Dow-firman
saluförda "Bear Brand" xanthaterna kommit i förgrunden.
En liten formelsamling med exempel för metallurgiska
beräkningar i samband med anrikning samt några
anrikningstabeller innefattas också i det trevligt illustrerade lilla
häftet. S M
AB Separator, Stockholm. "Industrial Centrifugal
Separators", "Concentration and Clarification of Rubber Latex",
"Centrifugal Separation of Oiis and Other Liquids",
"Zen-trifugal-Separierung von ölen und anderen Flüssigkeiten".
"Klärung von Süssmost", "De Laval
Zentrifugal-Klär-separatoren und Alfa-Laval Wärmeaustauscher in der
Brauerei-lndustri", "Die Zentrifügen K 2930 S und L 2930 S
fur Flüssigkeiten mit höhem Schlammgehalt’’ är
typografiskt förnäma prospekt avsedda för firmans utländska
marknader.
T An. Tesch AB, Stockholm. Det illustrerade prospektet
"Ljuskopieringsapparater och framkallningsapparater" ger
goda anvisningar för ljuskopiering med de svenskbyggda
apparater firman för, uppgifter om deras
prestationsförmåga m.m.
Nordiska Guniniifabriks AB Överman, Sundbyberg.
"Nordover hjul och ringar" är en broschyr om firmans
specialitet, massiva och halvpneumatiska ringar.
SKF, Hofors Bruk, Hofors. Firmans "Stålkatalog" ger
tekniska uppgifter om brukets välkända ståltillverkningar.
Illustrationsmaterialet är gott.
Insänt
Grundämnenas nomenklatur
Som jag till följd av pappersbristen måste avstå från att
bemöta professor Ölanders osakliga försvar i Tekn. T.
1948 s. 91 mot mitt yttrande i anledning av
Kemistsamfundets nomenklaturförslag, vill jag här endast
komplettera mitt inlägg med anledning av Ölanders fråga rörande
stavningen av orden curium och rhenium.
De regler, som jag angivit för försvenskning av
stavningen, gäller uteslutande ord av grekisk och latinsk
härkomst, och jag har här helt följt E Bergmans uppsats i
Läkartidningen 1943 nr 4 s. 205 med titeln "Nutida
läkar-svenska och medicinarlatin", som jag rekommenderar till
alla nomenklaturintresserade.
När det däremot gäller att transkribera ord från andra än
dessa språk, kommer frågan i ett helt annat läge, då
reglerna i hög grad måste växla med språket. Här kan det därför
ifrågasättas, om icke den ursprungliga stavningen bör
bibehållas, åtminstone om ej ordet är så allmänt begagnat,
att en fullkomlig försvenskning ger sig själv. Men det är
ju inte fallet med curium eller rhenium. Annars är det
ju inte mera stötande att skriva kurium än att skriva
pastörisera (av Pasteur) eller dekåvill (av Décauville), två
stavningar, som nu är allmänt godtagna. Det vore däremot
säkerligen inte så lyckat att försvenska namnen på de
sällsynta mineralen newtonit, keweenawit, descloizit eller
haüyn.
Vad förkortningen av grundämnenas namn beträffar, bör
den givetvis inte genomföras i sådana fall, då språkliga
eller andra skäl lägger hinder i vägen. Men där har ju
redan Berzelius uppdragit gränserna. Harald Thunæus
Försvenskandet av utländska ords stavning drevs särskilt
intensivt av de språkmän som voro verksamma vid detta
århundrades början, vilket i Svenska Akademiens ordlista
avsatte spår som t.ex. rutt. Motivet var socialt och
lovvärt: en bokligt obildad person skulle få det lättare att
undvika att genom sin skrift bliva utpekad som varande
av "lägre klass". Troligen sammanhänger det med
folkbildningens allmänna höjande att språkmännen numera
icke äro så radikala i detta avseende. Vid det nordiska
nomenklaturmötet i Göteborg 12—14 januari erfor jag av
redaktören för Svenska Akademiens ordbok, fil. dr Pelle
Holm, att i nästa upplaga av akademiens ordlista t.o.m.
en viss återgång till tidigare stavning av lånord kommer
att ske. Enligt professor Bjerrum iakttas även i Danmark
en återgång från tidigare "nationalisering" av stavningen.
Under dessa omständigheter böra vi kemister icke avlägsna
oss mera än nödvändigt från de stora, konservativa
språkens stavsätt.
Beträffande försvenskningen av icke-latinsk-grekiska ord
ställer sig Thunæus nu på samma konservativa linje som
jag själv, t.ex. betr. rhenium, vilken jag välkomnar. Likaså
torde vi — liksom Göteborgsmötet — vara ense om att
behovet av en försvenskad stavning väsentligen förefinnes
i den mån den stora allmänheten behöver begagna ett
lånord. För fackmännens del är saken icke tvingande
nödvändig, Dekåvillbanorna orsakades av att gamla tiders
rallare inte ens fått lära sig stava sitt eget språk riktigt,
varför man gick dem till mötes, men det visserligen inte
mera men dock lika stötande kurium handskas endast
kärnfysikerna med, och de veta hur curium skall uttalas.
Arne Öländer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
