Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1948 - Aktiebolaget Armerad Betong 1916—1946, av Richard Smedberg - Betongtekniska studier i USA, av Ivar Bröchner - Armerade betongkonstruktioner, av C G Öijmark - Design of concrete mixes, av Sven G Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 april 1948
265
Aktiebolaget Armerad Betong 1916—1946, av CARL
Evers. Hälsingborg 1946. 168 s. 199 fig.
Verksamheten har omfattat allt möjligt inom väg- och
vattenbyggnadsfacket, men huvudparten utgöres av
industribyggnader. Totalvärdet under 30-årsperioden uppgår
till flera hundra miljoner kronor. Karakteristiskt för
företaget är de upprepade beställningarna från samma
företagare, ett gott bevis på förtroende. Märkligt är också, att
de fyra stiftarna ännu verkar i firman. Man skulle gärna
ha velat veta deras namn liksom övriga ingenjörers. Vid
årsskiftet 1945/46 utgjordes staben av 300 personer och
arbetareantalet var 2 700. Arbetsplatser per år rör sig om
100.
Det utmärkta bildmaterialet med bl.a. läckra teckningar
i lila av Ch. Evers åtföljes av text, stundom utförlig.
Svinesundsbroserien är storartad.
För den teknisk-historiska forskningen skulle det vara
önskvärt, om man finge veta något om ingenjörernas
insatser. Richard Smedberg
Betongtekniska studier i USA, av Georg Wästlund,
Medd. 8 Sv. Forskn.-Inst. Cement & Betong, KTH,
Stockholm 1947. 36 s., 21 fig. 1,50 kr.
Häftet utgör ett koncentrat av en redogörelse över förf:s
rön och erfarenheter under två resor i USA 1945 och 1946.
Förf. besökte ett stort antal institutioner och enskilda
personer och erhöll därvid en god inblick i det arbete som
bedrives på det betongtekniska området i USA. Bland de
rön, som gjordes, omnämnes några nya dynamiska
provningsmetoder för bestämning av provkroppars
elasticitetsmodul genom svängningsförsök. Metoderna har den
fördelen, att de ej är materialförstörande och sålunda kan
användas, då man önskar undersöka en fortskridande
förändring hos någon enstaka provkropp. Liknande metoder
har även med växlande framgång försökts vid geologiska
undersökningar.
En töjningsmätare av ny typ beskrives. Den bygger på
motståndsändringen i en tunn metalltråd, då den utsättes
för längdändring. Små element bestående av lämpligt
utformade trådslingor fästes på den konstruktion, vars
spänningar skall undersökas. Med en motståndsbrygga
uppmätes motståndsvariationerna. Metoden kan även
användas vid dynamiska provningar, då en oscillograf begagnas
som indikator.
Studier av betongens motståndsförmåga för yttre angrepp
bedrevs vid ett flertal laboratorier. Exempel ges på
frostskador på högvärdig betong, uppkomna redan något år
efter gjutningen. Svårartade skador har även konstaterats
vid användning av kalcium- och natriumklorid för
borttagande av ishalka på betongbeläggning. Skador kan även
uppstå på grund av olika värmeutvidgningskoefficient hos
stenmaterialet och cementbruket eller genom reaktioner
mellan vissa silikat i stenmaterialet och alkalier i
cementen. Ett exempel på ett dylikt fall anföres.
Det stora slagnumret på betongens område var
luftinjice-rande ämnen (Tekn. T. 1947 s. 710). Dessa utgöres av
tillsatsmedel, som vid betongens blandning bildar små
gasfyllda bubblor i betongen och därigenom verkar
skum-stabiliserande. Gasblåsorna förbättrar bearbetbarheten och
tillåter därigenom en minskning av vattenhalten. Den av
porositeten betingade hållfasthetsminskningen kan i regel
kompenseras genom ökad cementtillsats.
Frostbeständigheten hos dylik betong är väsentligt större än hos betong
utan tillsats.
Förf. har särskilt uppmärksammat de problem, som
uppstått vid betongbeläggningar för vägar och flygfält. Efter
en kort historisk överblick redogöres för de normer och
specifikationer, som för närvarande gäller i USA för dylika
beläggningar (Tekn. T. 1947 s. 713). Därefter behandlas
fogproblemet och redogöres för några försök med
betongbeläggningar av olika utförande samt för olika
belastningar. En redogörelse för arbetsmetoderna vid det nya
storflygfältet vid Idlewild utanför New York följes av en
beskrivning av ett vägbygge i Indiana. Av speciellt intresse
var det allt vanligare bruket av särskilda
härdnings-vätskor, som hindrar vattnets avdunstning från den
nygjutna betongen samt gör betongytan motståndskraftig
mot yttre åverkan. De är särskilt värdefulla i trakter som
har ont om vatten. En annan sorts beläggning var "soil
cement", avsedd för vägar och flygfält med lätt trafik.
Vid beläggningens utförande harvas och pulvriseras den
befintliga marken till ett djup av ca 15 cm, varefter ett
jämnt lager portlandscement blandas med ytlagret.
Erforderligt vatten tillsättes, varefter fårfotsvältar och andra
maskiner komprimerar och avjämnar ytan. Beläggningen
är betydligt billigare än en betongbeläggning av samma
tjocklek. En intressant metod att vakuumbehandla
ny-gjuten betong anföres. Genom behandlingen förbättras
betongens egenskaper i flera avseenden, bl.a. ökas
motståndskraften mot erosion av rinnande vatten.
Till slut summerar förf. sina intryck i en allmän
översikt och anför bl.a. att det för närvarande ej arbetas så
hårt i USA som hemma i Sverige, men att effektiviteten
och levnadsstandarden är högre beroende på längre driven
specialisering och större naturliga resurser. Ivar Bröchner
Armerade betongkonstruktioner, 7:e uppl., utgiven av
Svenska Cementföreningen, Stockholm 1946. 64 s., 28 fig.
1 kr.
Broschyren är avsedd att ge den icke fackkunnige en
uppfattning om hur en betongkonstruktion verkar samt
visa, hur vissa enklare standardkonstruktioner lämpligen
bör utföras. De första kapitlen ägnas åt att förklara, hur
de inre krafterna i en konstruktion uppkommer, som
reaktioner mot de yttre belastningarna. Genom ett flertal
figurer i texten har förf. enkelt och lättfattligt
åskådliggjort, hur de olika krafterna verkar. Sedan förf.
konstaterat, att betongmaterialet genom sin låga draghållfasthet
ej är ägnat att uppta dragpåkänningar, övergår han till
att visa armeringens betydelse för konstruktionens
hållfasthet. Genom en serie bilder, som visar de olika laster
en och samma betongbalk förmår uppbära vid olika
armering, får läsaren en åskådlig bild av armeringens
fundamentala betydelse för konstruktionens hållfasthet. I de
närmast följande kapitlen visar förf., hur gjutfogar skall
förläggas i en platta eller balk, hur armeringsjärnen skall
bockas, samt genomgår de olika järnkvaliteterna och deras
betydelse. Efter en sammanställning av de tillåtna
påkänningarna för betong och armeringsjärn samt
belastningsantagandena enligt de statliga bestämmelserna övergår
förf. till en ekonomisk jämförelse mellan bärande
betong-och järnbalkar, vilken med de valda materialpriserna
utfaller till betongkonstruktionens fördel. Efter denna
jämförelse redogör förf., hur man med hjälp av de bifogade
tabellerna själv skall kunna dimensionera plattor och
pelare av betong. Det torde vara dessa kapitel, som har
det största intresset för de av läsarna, som ej har någon
teoretisk utbildning men själva vill utföra en enkel
betongkonstruktion. Tabellerna omfattar ett flertal
belastningsfall och torde vara väl lämpade för den, som själv
vill utföra t.ex. ett bjälklag i en villa. Genom bilder visas
även hur armeringen rätt skall inläggas. Broschyren
avslutas med utdrag ur de statliga betong- och
järnbestämmelserna men utdraget innehåller nog en hel del
uppgifter, som saklöst hade kunnat uteslutas i en publikation
av denna art. C G öijmark
Design of concrete mixes. Road note nr 4, Road
Research Laboratory, London 1947. 10 s., 3 fig. 4 d.
På grundval av en tidigare publicerad undersökning vid
Road Research Laboratory rörande betongens
arbetbar-het och hållfasthet vid varierande sammansättning har
några enkla tabeller och diagram uppgjorts för praktisk
betongproportionering. Metoden är mycket enkel att
till-lämpa. Utgående från hållfasthetskravet Bestämmes
vatten-cementtalet, vars inverkan på kubhållfastheten ges i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
