Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - Hur kan industrins kraftbehov tillgodoses under de närmaste åren? av Gösta Nilsson - Prisstegringarna 1947, av W S - Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd (SIN) - En svensk ingenjörsstatistik, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 maj 1948
305
ning, skyltfönsterbelysning och liknande, men att
dessa åtgärder i kombination med en viss
frekvenssänkning kunna komma att visa sig
otillräckliga för att hålla belastningsspetsarna nere
i erforderlig grad. Vid sämre vattentillgång kan
man komma i ett mellanläge, då en
energiransonering med därav följande effektbegränsning
kanske icke är erforderlig men där
effektsvårigheterna kunna bli väsentligt större på grund av
bortfallande vattenkraft. För dylika eventualiteter
måste man ha i beredskap något system för
ytterligare effektbegränsning, utöver vad som ernås
genom enbart kraftrestriktioner. För energifrågan
kan utsikterna sammanfattas så, att vid normal
eller bättre vattentillgång än normalt någon
verklig ransonering icke torde bli erforderlig, under
förutsättning att man kan disponera erforderliga
bränslemängder för drift av ångkraftverken. Får
man ett torrår, måste man räkna med att
ransonering blir erforderlig. Ransoneringsgraden blir
direkt beroende av vattenbristens storlek men
borde sannolikt bli väsentligt lindrigare än i år.
Prisstegringarna 1947 ledde till att partipriserna enligt
Kommerskollegiums partiprisindex steg från 194 till 207
enheter. Höjningarna berodde på arbetslönestegringarna
och jordbruksöverenskommelsen inom landet, men även
på den internationella prisutvecklingen, vilken påverkades
av en hela året fortgående spänning mellan efterfrågan
och tillgång på viktigare förnödenheter. Bland de metaller
som under 1947 blev dyrare märkes bl.a. koppar, som steg
med 14 %, bly med 19 %, zink med 7 % och tenn med
1 %. Den svenska valstråden steg med ca 10 % vilket
medförde en höjning av järntråds- och spikpriserna. Även
textilvarorna steg betydligt i pris; i fabrikantledet var
höjningarna för t.ex. lakansväv 15—18 %, blåtwills 15—
16 % och herrunderkläder 8-—10 %. Sågade och hyvlade
trävaror av furu och gran steg med 9 %, gagnvirke av
lövträd med 10—12 %. Priserna på gotländsk kalksten, en
viktig vara för sulfitindustrin, höjdes med 25 % (Departement
& Nämnder 1948 h. 2 och Komm. Medd. 1948 h. 2). W S
Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd (SIN), en
sammanslutning av Svenska Teknologföreningen samt ett
40-tal ledande tekniska lokalföreningar i landet, har vid
årsmöte i Stockholm omvalt till ordförande civilingenjör Rolf
Stéenhoff, Stockholm, till nämndens två vice ordförande
valdes överingenjör Teodor Wintzell, Malmö, och
chefingenjör Karl H Stenhane, Sandviken. Nämnden beslöt
vidare att rikta en appell till landets industrichefer med
hemställan att dessa måtte beakta betydelsen av att
landets tekniker till samhällets och näringslivets fromma i
större utsträckning än hittills intresseras för och beredas
tillfälle att delta i det offentliga arbetet i statliga och
kommunala folkvalda organ.
En svensk ingenjörsstatistik har
Industritjänstemanna-förbundet gjort upp på basen av material, som
förbundsexpeditionen har haft tillgängligt; någon för
undersökningen särskilt avsedd insamling av uppgifter har alltså
icke förekommit. Uppgifterna gäller 539 högskole-, 1 817
gymnasie-, 1 242 fackskole- och 3 026 institutingenjörer.
Tyvärr måste man göra en del reservationer mot
materialets representativitet. Först och främst är — som
förbundet självt anmärker — ingenjörer i allra högsta
ledande ställning icke alls representerade, och ingenjörer
närmast under direktörsställning sannolikt underrepresente-
Tcibell 1. Ingenjörernas fördelning efter tjänsteställning
(kursiva siffror anger procenttal)
Utbildning Summa
hög- gymna- fack- institut
skola sium skola
Överingenjörer .. . 18 17 8 4 47
3,3 0,9 0,6 0,1 0,7
Avdelningschefer.. 168 180 107 67 522
31,2 9,9 8,6 2,2 7,9
Ingenjörer med
självständigt
arbete ......... 312 956 602 1 004 2 874
57,9 52,6 48,5 33,2 43,4
Övriga ingenjörer 41 664 525 1 951 3 181
7,6 36,5 42,3 64,5 48,0
Summa 539 1 817 1 242 3 026 6 624
l 00 100 100 100 100
råde; dessutom torde den grupp högskoleingenjörer som
undersökningen omfattar — inte ens 5 % av landets
högskolebildade ingenjörskår — knappast kunna anses
representativ för denna kår. Trots dessa reservationer erbjuder
undersökningen dock åtskilligt av intresse.
De i undersökningen ingående ingenjörernas fördelning
efter tjänsteställning framgår av tabell 1, i vilken man
urskilt fyra skikt. Det första, överingenjörer och med dem
jämställda, omfattar ingenjörer som vid medelstora
företag är chefer för flera tekniska avdelningar eller som vid
mycket stora företag är chefer för en enda men betydande
teknisk avdelning. Det andra skiktet omfattar dels chefer
för en enda teknisk avdelning, dels med sådana chefer
jämställda ingenjörer, t.ex. forskningsingenjörer. Det tredje
skiktet åter rymmer ingenjörer som har välkvalificerat,
fullt självständigt arbete, som utföres efter allmän
anvisning om vad som skall göras men icke hur det skall
göras; i detta skikt har inkluderats ingenjörer i
gruppledande ställning. Det fjärde skiktet slutligen omfattar
ingenjörer som arbetar efter mera detaljerade anvisningar.
Tabellen visar, att av högskoleingenjörerna tillhör något
mer än 90 % någon av de tre högre anställningsgrupperna,
medan bland gymnasie- och fackskoleingenjörerna 60 %
och bland institutsingenjörerna 40 % tillhör dessa grupper.
Tabell 2 visar fördelningen efter verksamhetsområde
Tabell 2. Ingenjörernas fördelning efter verksamhetsområde
(kursiva siffror anger procenttal)
Utbildning Summa
hög- gymna- fack- institut
skola sium skola
Konstruktion 168 898 507 1 626 3 199
32,2 49,9 41,1 53,8 48,6
Laboration ...... 74 107 113 182 476
14,2 5,9 9,2 6,0 7,2
Arbetsstudier 10 68 94 161 333
1,9 3,8 7,6 5,3 5,1
Planering ....... 7 48 54 123 232
1,3 2,7 4,4 4,1 3,5
Tillverkning ..... 90 204 167 217 678
17,3 11,3 13,5 10,3
Kontroll ........ 9 60 36 126 231
1,7 3,3 2,9 4,2 3,5
Förvaltning ..... 13 58 42 63 176
2,5 3,2 3,4 2,1 2,7
Försäljning ...... 36 136 82 172 426
6,9 7,6 6,6 5,7 6,5
Övrigt .......... 114 221 139 352 826
21,9 12,3 11,3 11,6 12,6
Summa 521 1 800 1 234 3 022 6 577
100 100 100 100 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
