Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - En svensk ingenjörsstatistik, av W S - Diskussionsträning för ingenjörer, av W S - Tekniken och det kommersiella ordförrådet, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 3. Medellöner efter olika anställningstid (kr.)
Utbildning
[-Anställningsår-]
{+Anställnings- år+} högskola gymnasium fackskola institut
1947 ... . 577 379 398 376
1946 ... . 614 411 425 399
1945 ... . 650 443 452 423
1944 . .. . 687 475 470 447
1943 . .. . 723 507 506 471
1942 ... . 760 539 534 495
1941 ... . 796 571 561 519
1940 ... . 832 603 588 542
1939 ... . 869 635 615 566
1938 ... . 905 666 642 590
1937 ... . 912 698 670 614
1936 ... 978 731 697 638
1935 ... . 1 015 762 724 661
1934 ... . 1 051 794 751 685
före 1934 1 087 826 778 709
oberoende av tjänsteställning; överingenjörer eller med
dem jämställda ingår dock icke i denna tabell.
1 tabell 3 har undersökts hur lönen varierar med
anställningstiden; ingenjörer som anställts 1933 eller tidigare har
därvid behandlats som en grupp. De angivna beloppen
utgör utjämnade medelvärden av grundlönerna exklusive
indextillägg men inklusive eventuella kompletterande
löneförmåner såsom tantiem, provision, fri bostad och fri
lunch. En jämförelse på basis av tabellen av de olika
utbildningsgruppernas löneläge visar att
högskoleingenjörerna har ca 1,5 gånger så höga löner som
institutsingenjörerna oberoende av anställningstidens längd.
Förhållandet mellan högskole- och gymnasieingenjörernas löner är
i början av anställningstiden ca 1,5 men efter 13 års
anställning endast ca 1,3; mellan högskole- och
fackskole-ingenjörernas löner är förhållandet ca 1,4, tämligen
oberoende av anställningstiden. Fackskoleingenjörerna har
under de första anställningsåren högre löner än
gymnasieingenjörerna, vilket torde bero på att de är äldre då de får
sin första anställning; i fortsättningen är förhållandet
mellan dessa båda gruppers löner omvänt
(Industritjänstemannen 1948 h. 2). W S
Diskussionsträning för ingenjörer. Ingenjörerna är
dåliga debattörer är ett påstående som man ofta hör
framföras, icke minst av ingenjörerna själva. För att höja
diskussionernas nivå har man inom de tekniska
sammanslutningarna under senare år kommit med många
initiativ. Sålunda har STF för sina medlemmar ordnat
kurser i diskussionsteknik, sammanträdes- och
förhandlingsteknik samt föredragsteknik; att initiativet har
uppskattats, bevisas av att kurserna har varit mycket
välbesökta och måste upprepas. Inom Dansk Ingeniørforening
har man gått en annan väg (Tekn. T. 1943 s. 560). Man
har använt en sammanträdesform, som man kallar
"tekniska samtal", diskussionsmöten vid vilka deltagarantalet
är begränsat till 35. Man anser att det härigenom blir
lättare för särskilt de yngre medlemmarna att övervinna den
blyghet, som annars håller dem tillbaka i en större krets.
En liknande diskussionsklubbsidé, men utan begränsning
av deltagarantalet, har nu på försök tagits upp av
Norrköpings Polytekniska Förening. Diskussionsfrågorna —
ofta allmänna spörsmål, t ex. "Norrköpings
kommunikationer", som man önskar få diskuterade under mera
förtrolig form — meddelas deltagarna på förhand.
Diskussionen skall icke göra anspråk på att vara en på något
sätt fulländad och allsidig debatt i ämnet; det
huvudsakliga ändamålet är att ge deltagarna tillfälle till en
sällskaplig samvaro, där var och en fritt kan ge luft åt sina
känslor. Inga protokoll förs, och eventuellt närvarande
pressrepresentanter ombes att icke referera diskussionerna
— men gärna tala om, att det diskuterats. W S
Tekniken och det kommersiella ordförrådet. En
undersökning av New Yorks telefonkatalog för åren 1904—
1948 har visat, hur nya tekniska begrepp utnyttjas av
nystartade firmor, som oftast inte är verksamma inom
tekniken men som i sitt firmanamn söker utnyttja den nya
företeelsens reklamvärde — så länge det varar.
Undersökningen har gällt orden Radio, Wireless, Electronic,
Television, Radar och Atomic. Popularitetskurvan för tre
av dessa återges i fig. 1 (de övriga tre har hållit sig under
tio införanden).
Underligt nog användes ordet radio två år före ordet
wireless, av Radio Chemical Company, åren 1904 och 1905.
Sedan försvann radio och återkom först 1908 i namnet på
ett radiotelefoniföretag. Ordet wireless förekom först 1906
(genom Wireless Securities Exchange, en kortlivad firma),
trots att ordet redan 1901, i samband med Marconis
transatlantiska försök, hade kommit in i tidningarnas
ordförråd. Wireless nådde kulmen 1925 med tio införanden, och
dalade sedan till ett införande efter 1930. Under tiden,
närmare bestämt från 1920, då Radio Corporation of
America bildades, hade ordet radio stadigt växt i
popularitet, till de nuvarande nära 200 införandena, vilka
gäller firmor som bl.a. handlar med ramar, kött, tofflor och
slipsar
Ordet elektron användes av en hissfirma 1904 och 1905
och återkom sedan först 1917, då som electron. År 1926
kom electronic och 1930 tidskriften Electronics, som var
ensam om namnet till 1944, varefter ordets användning
hastigt steg till de nuvarande 52 införandena. Ordet atomic
hann inte komma med i 1945 års upplaga, men det fanns
19 införanden år 1946. Inte något av dessa hade samband
med den vetenskapliga verksamheten på området; ett
sådant kom först 1947 med Atomic Energy Commission.
Ordet är annars det som har haft den snabbaste tillväxten
av alla dem som undersökningen omfattar; de firmor, som
har utnyttjat ordets aktualitet, handlar med damväskor,
slipsar, kirurgiska instrument, födoämnen, juveler och
underkläder — för att ta några exempel.
Ordet television användes först 1929 av en radiohandel
och antalet införanden steg hastigt från 6 år 1944 till de
nuvarande 17 införandena, som nästan alla gäller firmor
i branschen. Radar började 1944 med en målerifirma och
ett varuhus; 1946 var det 8 införanden, varav inget hade
samband med den tekniska användningen. Till sist kan
nämnas det nya ordet nucleonic — som t.ex. en slipsaffär
eller en tillverkare av babvmat hade kunnat få ha alldeles
för sig själv i 1947 års upplaga; nu är det för sent — i
1948 års upplaga förekommer det för tidskriften
Nucleo-nics (W C White i Electronics mars 1948). sah
Fig. 1.
Tekniska ords
föiekomst i
firmanamn
(antal
införanden i New
Yorks
telefonkatalog).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
