Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - Kraftmobilisering och vattenhushållning vid kraftverken i vattenbristtid, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Tillrinningen i
älvarna sedan september
1947 jämförd med
motsvarande värden för
torråret 1941142 (beräknad ur
vattenkraftproduktion och
magasinsändring).
detta vatten sparas till hösten. Sannolikheten för
att få Vänern fylld genom vårfloden är nämligen
mycket liten. Kraften bör hösten 1948 kunna
komma sådan industri till godo, vilken är
högvärdig ur exportsynpunkt. Detta är för närvarande
icke till fullo möjligt. En uppfattning om den roll
Vänern i år fått spela såsom flerårsmagasin
erhålles därav, att magasinet omedelbart före
vårfloden 1947 innehöll 510 MkWh, medan det mars
1948 beräknades innehålla ungefär 135 MkWh.
Differensen, eller 375 MkWh, utgör
magasinsut-nyttningen under mellanliggande tidsperiod.
På fig. 3 anges vecka för vecka beräknade
värden på tillrinningen till våra kraftproducerande
vattendrag jämförda med motsvarande värden år
1941/42, vilket år brukar användas såsom norm
för torrår. Vi se, hur tillrinningen, som vid
ingången av september 1947 var exceptionellt låg,
ökade fram till senare delen av oktober för att
därefter åter sjunka under november och
december. Ett minsta värde om ca 80 MkWh/vecka
uppnåddes just vid årsskiftet. I detta läge ansågs
det ofrånkomligt att skärpa ransoneringen och
man började göra förberedelser härför. Genom
töperioden i slutet av januari och början av
februari 1948 ökade tillrinningen emellertid åter,
varför de varslade åtgärderna kunde inställas.
Fig. 4 ger bristen i landets kraftbalans under
högbelastningsperioden, sådan som man sett den
vid varje tidpunkt. Bristen är framräknad såsom
de kraftbehov, vilka vid ohämmad
förbrukningsökning icke kunna täckas med tillgängliga
vatten-och ångkraftstationer. Vid varje tidpunkt har man
härvid för den gångna delen av perioden räknat
med de verkliga förhållandena samt för den
resterande delen med lika dåliga vattenförhållanden
som under torråret 1941/42. Som synes
uppskattades bristen i september 1947 till ca 600
MkWh men steg därefter genom de fortsatta
dåliga vattenförhållandena kontinuerligt.
Omedelbart efter årsskiftet beräknades bristen till ca
1 500 MkWh men senare ha förhållandena
utfallit gynnsammare än under torråret 1941/42.
Vid månadsskiftet februari—mars 1948 uppskat-
tades bristen till ca 1 400 MkWh. Den undre
kurvan visar det kraftbelopp, vilket vid varje
tidpunkt under året dittills bortransonerats, om
belastningen utan ransonering fortsatt att stiga i
ohämmad takt, dvs. för hela landet med 800
MkWh/år. Som synes ha vi nu ransonerat bort
ca 1 200 MkWh och äro sålunda som sig bör
snart vid målet.
Speciella åtgärder
tör att öka värmekraftproduktionen
Samtidigt som Bränslekommissionen våren
1947 började sitt förberedelsearbete för
kraft-ransoneringen, igångsattes inom Riksdriftbyrån,
som utgör Centrala Driftledningens verkställande
organ, olika åtgärder i produktionsbefrämjande
syfte. Den av dessa, vilken krävt det mesta
arbetet, har populärt kallats effektmobiliseringen.
Grunden till denna lades i början av mars 1947,
då vi helt plötsligt råkade in i ett mycket svårt
belastningsläge på grund av den starka kylan och
den då akuta bränslebristen. Det blev då
nödvändigt att företa mycket radikala avkopplingar
av industriell belastning för att klara upp
situationen. Man kom därvid att ställa sig frågan,
huruvida verkligen under svårartade
belastningstoppar av denna karaktär den i landet totalt
tillgängliga maskineffekten är fullt utnyttjad. Att
så är fallet för de stora kraftverk, vilka drivas
efter order från de centrala kontrollrummen, är
självfallet, men de många småverken utgöra
tillsammans en ansenlig produktionskälla, vilken
icke till fullo behärskas. En särskild
undersökning igångsattes för att kartlägga dessa
förhållanden. Undersökningen omfattade alla landets
kraftstationer med större effekt än 250 kW och
gav till resultat, att under förra årets svåraste
belastningstopp endast ca 75 % av den
sammanlagda maskineffekten utnyttjades. De
kvarstående 25 % eller 750 MW borde även om de till stor
del sammanhängde med vattenbrist till en del
kunna utnyttjas och utgöra ett välkommet
tillskott.
Mot bakgrunden av undersökningsmaterialet
rekommenderade Centrala Driftledningen samtliga
landets kraftstationsägare att med sina råkraft-
Fig. 4.
Kraft-situationen för
CDL vintern
1947148;––-
bristen i landets
kraftbalans,
-
bortransonerat energibelopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
