Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1948 - Varför kan USA tillverka tidskriftspapper men inte vi? av Carl J Bergendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1948
319
vana vid i Sverige. Den höga slätheten
åstadkommes i en särskild arbetsoperation,
superglätt-ning, efter det papperet är tillverkat på
pappersmaskinen. Det bestrukna papperet tillverkas på
flera olika sätt och jag kommer här att endast i
korthet beröra några av de vanliga
tillverkningsmetoderna. Papperet kan antingen bestrykas i en
särskild operation ("after-coating") eller kan man
också lägga pa bestrykningsmassan i själva
pappersmaskinen ("machine-coating").
Användes efterbestrykningsmetoden kan man
lägga på en tjockare hinna av bestrykningsmedel
än annars och få ett papper, som är användbart
inom flera områden, exempelvis både som
tidskriftspapper och som konsttryckpapper. Det är
emellertid maskinbestrykningsmetoden som
vunnit framsteg i Amerika under de senaste tio åren
genom den förenkling, som erhållits genom att
två arbetsoperationer kunnat kombineras till en
Papper som är tillverkat och bestruket i
pappersmaskinen blir givetvis billigare, men man måste
räkna med, att endast en mindre mängd
bestrvk-ningsmassa går att överföra till pappersbanan,
och att därför användningsområdena för
maskin-bestruket papper blir mindre än för efterbestruket
papper. För tidskriftspapper, där mängden
bestrykningsmedel per kvadratmeter inte behöver
vara särskilt stor för uppnående av de för ordinärt
tidskriftstryck önskvärda egenskaperna, lämpar
sig därför det maskinbestrukna papperet
alldeles utmärkt. Mängden bestrykningsmaterial
överskrider i allmänhet ej 10 g/nr på papperets båda
sidor, dvs. utgör endast 12—15 % av det färdiga
papperets vikt.
Maskinutrustningen för tillverkning av
bestruket papper kan vara relativt enkel men också
relativt komplicerad. Skall bestrykningsmaterialet
påläggas i en särskild arbetsoperation efter det
papperet är tillverkat, behövs en fullständig
anläggning med bestrvkningsaggregat,
torkkammare samt upprullningsanordningar. Gäller det
maskinbestrykning placeras
bestrykningsaggrega-ten i pappersmaskinen och på detta sätt fås endast
en torkningsoperation. Både det maskinbestrukna
och det efterbestrukna papperet måste
kalandre-ras — superglättas — sedan bestrykningen
pålagts för att få en slät yta lämplig för
tryckning. Denna arbetsoperation är således
densamma för både obestruket och bestruket papper av
amerikansk typ.
De i bestrykningsmassan ingående råvarorna är
i allmänhet ett bindemedel, såsom stärkelse eller
kasein, och ett fyllnadsämne, såsom "china
clay" (vit lera av hög kvalitet), kalciumkarbonat
och titandioxid etc. Mindre mängder andra
kemikalier ingår också, men dessa är av relativt liten
betydelse till kvantiteten. Kvalitativt är de
emellertid av stor betydelse för att ge vissa egenskaper
åt bestrykningsmassan, såsom önskad viskositet,
stabilitet, våthållfasthet etc.
Förutsättningar för tillverkning av bestruket papper
i Sverige
Varför tillverkas nu inte motsvarande
papperskvaliteter i Sverige? Vår pappersindustri är ju
känd för att tillverka inte bara stora kvantiteter
papper, utan i många fall också papper av hög
kvalitet. Är det brist på lämpligt maskineri eller
på råvaror, eller är det köparna av papperet som
inte är villiga att betala ett eventuellt högre pris
för att få ett gott tidskriftspapper, för ett papper,
som är avsevärt mycket bättre än det papper, som
nu användes?
Vad först maskinutrustningen beträffar, så har
vi pappersmaskiner, som är både moderna och
väl lämpade för tillverkning av ett
tidskriftspapper som liknar det amerikanska. De bruk som nu
tillverkar tidskriftspapper är dessutom i
allmänhet utrustade med superglättar och annan
nödvändig biutrustning, varför det alltså inte möter
något hinder ur denna synpunkt för att vi i
Sverige tillverkar tidskriftspapper av hög kvalitet
När det gäller bestruket papper är förhållandet
något annorlunda. Någon bestrykningsanläggning
för efterbestrykning av tidskriftspapper i
amerikansk bemärkelse torde inte finnas i Sverige och
inte heller torde det finnas någon anläggning för
maskinbestrykning av papper inom landet. Sådana
anläggningar finns dock i stort antal i utlandet,
speciellt Amerika, och möjlighet finns att inköpa
licensrättigheter för maskinbestrykningsmetoder
av beprövade utföranden. Det finns likaledes
möjligheter att inköpa fullständiga
efterbestryknings-anläggningar från utlandet. Dagens svåra
valutasituation förmörkar visserligen möjligheterna till
import av maskineri, men upptagandet av
tillverkningen av bestrukna papperskvaliteter måste
anses som en ytterligare förädling av våra
skogsprodukter och därför ett synnerligen önskvärt
steg. Kostnaderna för
bestrykningsanläggningar-na är av sådan storleksordning, att ett bruk, som
upptar denna tillverkning, måste räkna med att
exportera relativt stora kvantiteter på
världsmarknaden. Under år 1947 förbrukades i Sverige i det
närmaste 27 000 t tidskriftspapper. Hur stor del
av denna kvantitet, som kan tänkas bli utbytt mot
bestruket papper, är vanskligt att förutspå.
Emellertid är efterfrågan på bestruket papper för
när-varandet stor på världsmarknaden, varför det
inte skulle möta några svårigheter att placera
stora kvantiteter magasinpapper av hög kvalitet
på denna marknad. Förutsätter man en i övrigt
stabil pappersmarknad, finns det ingen anledning
att tro, att efterfrågan på bestruket
tidskriftspapper skall minskas. Snarare är det tvärtom, med
tanke på den utveckling som förekommit och
som förekommer på detta område i Amerika,
föregångslandet hitintills.
Av råvarorna har vi ju i Sverige först och främst
kemisk massa av fullgod kvalitet. Här möter det
således inte något hinder varför vi inte skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
