Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1948 - Bestämning av mjuka materials konsistens med stämpelapparat, av Dag Torsten Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 1. Tid som funktion av
ned-sjunkningen (smör).
Fig. 3. Tid som funktion av
logaritmen för nedsjunkningen
(honung).
flera timmar efter det att provbiten planats av för att få
riktiga försöksresultat. Detta måste tydligen bero på
kvarblivande, icke utjämnade spänningar. Men om blott
provbiten fått stå ett par timmar före mätningarna, var det
ingen svårighet att taga upp serier med väntat resultat, dvs.
ekv. (7) följdes.
Några typiska serier framgår av fig. 1 (smör) och 2
(margarin). Av fig. 2 synes dessutom, att vid denna
försöksserie brottgränsen uppnåddes (observera knycken på
kurvan). Detta kunde även iakttas direkt på margarinet,
vilket började visa sprickbildningar vid knycktidpunkten.
Fig. 3 visar en serie med honung.
Av dessa tre diagram framgår det, att man kan använda
en stämpelapparat för undersökning av sådana mjuka
material, som följer Scott Blair—Coppens lag. Fördelen
med att använda en stämpelapparat jämfört med en
konventionell apparat vid undersökning av konsistensen hos
sådana material som smör och margarin står i öppen dag.
Det torde ej heller vara någon större svårighet att
konstruera en stämpelapparat, som arbetar mera oberoende
av provtagarens färdighet än den ovan beskrivna.
Man kan emellertid inte direkt ur de angivna
försöksresultaten dra den slutsatsen, att de undersökta materialen
följer Scott Blair—Coppens lag. Det visade sig i stället,
när flera försöksserier gjordes med smör på samma
provbit omedelbart efter varandra, men givetvis med
tillräckligt avstånd mellan provpunkterna, att A-värdet steg med
belastningen, vilket synes i fig. 4. För ett
Nutting-mate-rial skall som bekant potenserna av spänning och tid vara
oberoende av bland annat spänningens storlek. Detta var
en intressant iakttagelse, ty Scott Blair har ej rapporterat
någon sådan avvikelse. Nedan följer de använda
belastningarna i gram, jämförda med de observerade A"-värdena:
Belastning
91,3
114,8
127,2
Funnet A-värde
0,10
0,16
0,47
Denna inverkan av en pålagd spänning måste som yttersta
grund ha, att den makroskopiska strukturen ändras, dvs.
konsistensen förändras. Denna sak kanske har något
samband med s.k. rört smör.
Försöksresultat med smältost
Försöken med smältost framgår av fig. 5. Om kurvorna
i detta diagram hade varit räta linjer, hade inan kunnat
tillämpa ekv. (8). Nu får man i stället tillämpa ekv. (10),
vilket är tillåtet på grund av den vackra
horisontalförskjutningen mellan kurvorna. För beräkning av ß fordras
vid denna metodik minst två försök. Som synes av ekv.
(10) är det enklast att jämföra A-värdena i två kurvor vid
samma tid. Gör man det under hänsynstagande till att
friktionsvärdet för stämpeln är 3,8 g, erhålles ß = 0,57.
I allmänhet är de andra konstanterna besvärligare att
beräkna. I detta fall ligger det emellertid uppenbarligen
så till, att A endast är en bråkdel av 1. Detta medför i
sin tur, att lutningen i det logaritmiska diagrammet, som
är tämligen oförändrad för små tidsvärden, med god
approximation kan sättas lika med as, dvs. as ,= 0,077.
Ur försöksvärden vid längre tider kan man beräkna c,
h°
100
Fig.
2. Nedsjunkning som funktion av tiden (margarin). Fig. Nedsjunkning som funktion av tiden (smör).
1000 s
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
