Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1948 - Pålning under bankar på kohesionsmaterial, av Arne Hellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 maj 1948
359
Pålning under bankar på kohesionsmaterial
Civilingenjör Arne Hellgren, Stockholm
624.131.524.4 : 625.731
När kohesionen i marken är för liten för att
uppbära en bank, brukar man antingen pressa
ned denna till fast botten genom överbelastning
eller öka stabiliteten genom att utlägga
tryckbankar (Tekn. T. 1940 s. V 17) eller bankpåla.
Pålberäkningen brukar utföras så, att man låter
så stor del av banken uppbäras av marken själv,
som den tillåtna kohesionen medger, varefter
pålarna antas få den resterande lasten.
Lastöverföringen till pålarna sker dels direkt till
pål-huvudena, dels genom kohesion mellan pålarna
och de övre marklagren. Försök har utförts för
att utröna kraftöverföringen till pålhuvudena
(Tekn. T. 1941 s. V 148). Härvid har emellertid
använts normalsand, som är fullständigt
kohe-sionslös, varför de erhållna brottlasterna torde
vara lägre än de, som erhållas i verkligheten. Om
fyllningen närmast pålhuvudena komprimeras
väl, brukar man tillåta 30—50 kp/cm2 på
pål-spetsarna. Några praktiska försök för att utröna
det maximiavstånd, som kan tillåtas mellan
pålarna, torde icke ha utförts. Maximiavståndet
brukar dock sättas till ca 1,75 m i bankens längd
-och tvärled vid relativt höga bankar.
I ovannämnda förenklade beräkningssätt tar
man icke hänsyn till att den tillåtna kohesionen
överskrides olika mycket i glidytor, som skära
upp på olika ställen i banken. Härigenom kan
pålåtgången bli onödigt stor, i synnerhet om
banken är bred. Nedan skall en mera exakt,
teoretisk stabilitetsberäkning genomföras för en 1 m
bred strimla under förutsättning, att banken kan
ersättas med en stavlast, dvs. att det horisontella
jordtrycket i banken kan försummas.
Glidytan når icke ned till fast botten
I det i fig. 1 visade belastningsfallet skall den
farligaste glidytan genom en punkt E (med givet
r-värde) beräknas. Härvid är O
koordinatsystemets origo, F rotationscentrum, R resultanten till
pålkrafterna vänster om E, m pållutningen, Q
banklastens resultant och k kohesionen; övriga
beteckningar framgår av figuren.
Om Mg = det stjälpande momentet och
Ms = det stabiliserande momentet erhålles
Mq = Q(x
t)
R
11 +
Ms = 2 k
m
• r
[y + m (x 4 a)]
Rent geometriskt erhålles dessutom
y = r ’ eos <p och
x + z = r ’ sin cp
Genom momentekvation kring E blir
__ z | e ,
e-1 2 4 12 (2 r + e)
Införes beteckningarna
A= Q-
B =
R • m
Vi + m2
R
och
blir
C = Q -1
Vl + m2
R-m (z—a)
Vi +
(1)
(2)
(3)
(4)
m
Mc
A’ r ’ sin cp — B ’ r ’ eos <p — C
Sättes Mq —Ms får man
k = „ (A ’ r ’ sin w — B ’ r ’ eos w — C) (5)
2(p- r
Deriverar man partiellt i avseende på ty och r och
sätter derivatorna = 0, får man
ö k
2 w2 • r4 • —- = <pr’ (Ar eos cp.+ Br sin <p) —
öcp
— r2 (Ar sin <p — Br eos <p — C) = 0
d k
2 <cp~ • r4 — = fpt’ (A sin <p — B eos <p) —
o r
— 2 <qor (Ar sin \cp — Br eos *p — C) =0
Divideras ekvationerna med varandra blir
eller
Ar - eos cp + Br • sin cp _ r
A sin cp—B -eos cp 2 cp
B tg cp — 2 cp
A 2cptgcp -f- 1
Denna ekvation ger således <p<=*pr för den
farligaste glidytan genom z.
Fig. 1. Deri farligaste
glidytan genom en given
punkt E når icke fast
botten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
