Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1948 - Nya erfarenheter från USA av utbildning inom industrin, av Robert Kristensson - Europeiska radiofrekvenser, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
TEKNIS K TIDSKRIFT
sentanter i anläggningen med åtgärder för att stödja
programmen så att de skulle kunna medföra praktiska
resultat. För genomförandet av bättre personliga relationer på
arbetsplatsen blevo fackföreningarnas lokalombud
inbjudna till deltagande.
Arbetsinstruktionsprogrammet
Ett exempel på hur systematiskt denna utbildning
bedrives lämnar den kortfattade skriften i arbetsinstruktion
för förmän och instruktörer, som utgives av TWI. Man
gör här en framställning av följande punkter:
Arbetsanalysen. Hur ett arbete skall analyseras och
beskrivas och hur långt det lönar sig att gå med en skriftlig
analys.
Planering av instruktionerna. Vilka upplysningar, som
skola ges, och i vilken ordning operationerna skola läras.
De väsentliga punkterna, som instruktören måste komma
ihåg, och vad som skall göras för att bvgga upp
tillfredsställande arbetsresultat.
Hur arbetet bör utläras. Skicklighet vinnes genom
lämplig förberedelse, presentation, tillämpning och prövning.
Hur händighet uppövas. De senare stadierna i instruktion,
som bygga på nytt studium av arbetsrörelse och en
förbättring av elevens rörelse. En avvänjning av gamla vanor.
Stark vikt lägges vid att påpeka och uppmuntran
av-eleven är väsentligt för framgång, då kritik ofta dödar
intresset.
Hur arbetet ser ut för eleven. Svårigheter i att lära nytt
arbete påpekas. Missförstånd vid komplicerade detaljer
belysas. Man påvisar betydelsen av att uttrycka
huvudidén klart. Vikten av att koordinera arbetet för att få fart
på detsamma och hur känsla för arbetet erfordras för
att utveckla hastighet och lätthet.
Förståelsen för den individuella eleven. De hinder som
finnas för förståelsen av människor utvecklas såsom
vanan att stöpa i form, att efterbilda, att klassificera
människor i bra och odugliga, att göra slagord och att
standardisera. Man utvecklar hur den anställda skall iakttagas
såsom elev, och en plan för studium av den enskilda
eleven antydes. Några viktiga frågor äro därvid följande:
Förbiser eleven några delar av arbetet? Kan han icke
förstå instruktioner? Går hans uppmärksamhet bort från
arbetet? Lär han sig av sina misstag? Försöker han
utfinna nya sätt i stället för att följa föreskrifter? Är eleven
självständig? Hur reagerar han för erkännanden? Saknar
han intresse för arbetet? Förefaller han vara mindre
lämplig för arbetet?
Under de två första åren för programmets verksamhet
utbildades ca 50 000 förmän i
arbetsinstruktionsprogranimet. I England utbildades under åren 1944—1946 ett
motsvarande antal förmän. Även de övriga programmen
rörande arbetsmetoder och arbetsrelationer ha haft en
mycket betydande tillämpning.
Utbildning i förbättrade och förenklade arbetsmetoder
En mycket väsentlig del i utbildningens innehåll utgjorde
utbildningen i metoder för arbetsförenkling. Vid den
undervisningsmetodik, som i mycket stor utsträckning
kommit till användning vid denna utbildning, arbetar man i
mycket stor utsträckning med film och praktiska övningar.
Den teoretiska undervisningen är inskränkt till några få
viktiga punkter, vanligen några huvudpunkter, som böra
observeras för förenklingar vid en bestämd arbetsplats.
De olika huvudpunkterna belysas därefter genom
skioptikon- eller filmbilder.
Ur en enkät, som utfärdades till 750 tjänstemän och 200
förmän, som deltagit i TWI:s träningskurser, återges
några svar, som belysa deltagarnas uppfattning om
utbildningsmetoden. Man ansåg i stor omfattning, att film
och praktiska uppgifter samt aktuella exempel, som
illustrera principerna, böra användas. Tiden bör fördelas med
l/3 föreläsning, x/3 film och x/3 övning. Lektionerna böra
icke vara för långa åt gången, de flesta röstade för 2 tim-
mar. Man ansåg att övning i arbetsförenkling var av
utomordentlig betydelse men att det borde ges tidigt i
livet. Endast ett fåtal ansåg sig icke behöva utbildning i
arbetsförenkling, de ansåg i stället att deras överordnade
behövde det. Flera andra intressanta punkter kommo fram
vid denna enkät. Bl.a. betonades vikten av att vid
utbildningen taga det lugnt. Ingrodda vanor kunna icke ändras
över natten. De lämnade exemplen böra anknyta till
vederbörandes förhållanden. Flera uttalade som sin mening,
att varje arbetsledare borde genomgå denna kurs, som
uppövar tankeförmågan och stimulerar nyskapande idéer.
Man framhävde också betydelsen av att tillräcklig övning
förekom i samband med varje teori.
Det framgår även av svaren att man i regel värdesätter
utomstående instruktörer. Särskilt framgick emellertid
betydelsen av att högre tjänstemän och topptjänstemän
dels själva skaffa sig tillräcklig orienterande kunskap i
arbetsförenklingens idéer och tillämpning samt att högre
tjänstemän deltaga i utbildningen genom att inleda och
avsluta densamma samt att i övrigt uttala sin uppfattning
och sitt gillande av de principer, som meddelas i kursen.
Arbetsledarekurserna äro ordnade antingen vid det egna
företaget för dess funktionärer eller också centralt
organiserade för viss industri eller flera företag. Vilket av de
båda alternativen som väljes beror på lokala förhållanden
och hur mycket de deltagande företagen ha gemensamt
med hänsyn till teknik och organisation. Vissa fördelar
vinnas genom att förmän från olika branscher komma
tillsammans. Som en allmän regel torde emellertid gälla, att
ju mera tekniskt betonad utbildningen är desto större
behov finns av specialisering för olika branscher och
eventuellt för olika företag.
Europeiska radiofrekvenser. Den internationella
radio-frekvensfördelningen för Europas del kommer, efter
rekommendationer av International Telecommunications
Conference, att i huvuddrag bli följande. Mellanvågsbandet
utsträckes att omfatta frekvensbandet 525—1 605 kp/s
(tidigare 550—1 500 kp/s). Kortvågsbandets
rundradiofrekvenser omfattar banden 4,75—5,06 (delas av fasta och
rörliga stationer), 5,95—6,2, 7,1—7,3 Mp/s (de första 50
kp/s i detta band delas med amatörerna), 9,5—-9,775,
11,7—11,975, 15,1—15,45, 17,7—17,9, 21,45—21,75 och
25,6—26,1 Mp/s. Ultrakortvågsrundradio- och
televisionsbandet har fått frekvenserna 41—68, 87,5—100, 174—216,
470—585, 610—960 Mp/s. Amatörbanden blir väl
tillgodosedda. Inom bandet 1,715—2,0 Mp/s kommer amatörerna
i Europeiska regionen (Europa, Afrika och Atlantöarna)
att tilldelas ett band på 200 kp/s. Bandet 3,5—3,8 Mp/s
skall delas med fasta och rörliga stationer. Amatörer över
hela världen får bandet 7,0—7,1 Mp/s och i Europeiska
regionen får de dela bandet 7,1—7,15 Mp/s med
rundradion. Dessutom får de sig tilldelade banden 14—14,35,
21—21,45, 28—29,7, 144—146, 1 215—1 300, 2 300—2 450,
5 650—5 850 och 10 000—10 500 Mp/s. Bandet 420—460
Mp/s kommer amatörerna att få dela med
navigerings-hjälpmedlen för luftfarten under förutsättning att ingen
interferens med dessa uppstår. Man observerar, att
amatörerna förlorar sitt 5 m band, men det är ganska troligt,
att det senare kommer att anvisas för interna förbindelser.
Radar för handelsfartyg har fått banden 3 000—3 246,
5 460—5 650 och 9 320—9 500 Mp/s och radar för
bevakningsändamål kommer att arbeta inom frekvensbandet
1 300—1 365 Mp/s. Industriella, vetenskapliga och
medicinska apparater arbetande med högfrekvens får
frekvenserna 13,56, 27,12, 40,68 och 5,85 Mp/s.
Hjälpmedlen vid flygnavigering har fått sammanlagt
tretton band över 30 Mp/s.
Innan konferensen ajournerades tillsattes "International
Frequency Registration Board" vars uppgift blir att följa
den framtida fördelningen av radiofrekvenser (Wireless
World nov. 1947). DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
