- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
377

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1948 - Mekanisk beräkning av ledare för friledningar, av A Langsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 juni 1948

377

Fig. 3. Bestämning av
påkänningen i en uppspänd
lina vid egenlast (rj) och
tillsatslast

I stället för G och P insättas motsvarande till
1 mm2 linarea reducerade värden, och därmed
får uttrycket för nedhängningen / formen

/

8 p

g = sv

(ii)

Diagram för linberäkning

För uppställning av ett diagram för
linberäkning kan man utgå från funktionen

8 V „

Denna funktion är i fig. 3 återgiven för ett
konstant värde på % vilket antas svara mot ett visst
belastningsfall. Vid användningen utgår man
vanligen från en given jämviktspåkänning vid 0°C
och erhåller ur diagrammet värdet Vo. Sökes
påkänningen vid temperaturen t beräknas
motsvarande vyärde enligt (5) av

= V o + et (t + 0)

Det först funna värdet på <y0 skall således ökas
med beloppet <xt, varmed punkten (pt/yt) på
kurvan är bestämd.

För att undersöka inverkan av tredje och
följande termer i uttrycket för L enligt ekv. (1 a) skall
en beräkning av termernas inbördes storlek göras.
Då det närmast är avsikten att kontrollera hur
värdet av påverkas, uteslutes första termen
samtidigt som S i täljaren och (2 a) i nämnaren

förkortas i följande termer. De termer som skola
jämföras kunna således skrivas

s2 _ s4 ^ _ s*_

5! (2 af



3! (2 af ’ 5! (2 a)4 ’ 7! (2 a)

Det är lämpligt att beräkna termerna i relation
till första termen A, och man kan därvid sätta

och

B = y Ar
C = eA4

varav beräknas y = 0,3 och e = 0,043.

I uttrycket för ip har tidigare endast medtagits
termen A, således

yj = A + ßp

Av intresse är värden på A upp till ca 8 000 *
• 10—6 = 0,008. Vid detta värde på A har termen
B värdet 0,3 • 0,008* = 24 • 10"6. Termen C har
ett så obetydligt värde att den helt kan lämnas ur
räkningen. Även termen B är praktiskt taget utan
betydelse, men hänsyn till denna har dock tagits
vid uppgörandet av diagrammet för ip.

Ett fullständigt diagram för vanligen
förekommande linberäkningar måste innehålla kurvor för
ett större antal rj-värden. Gränsen nedåt har i detta
fall bestämts av ett spann på 40 m vid kopparlina
enbart belastad genom egen vikt. För
koppar-ledare är egenvikten 0,009 kg/mm2m och således

40-0,009
V = 8-= 0,04o

De högsta värdena av rj erhålles vid mindre
linareor och tillsatslast samt stor spannlängd.
Antages att 25 mm2 lina användes vid högst 100 m
spann erhålles enligt SEN 12 för ledningsklass II
och isområde G

och

<7i =

Vi

0,20 + 1,76
25

= 0,0785

100 • 0,0785
8

0,98

Fig. 4. Linberåkningsdiagram
för kopparledare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free