Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1948 - Über das Unterwasserkraftwerk, av E Blomqvist - Elektriska AB Ergo - AB Svenska Järnvägsverkstäderna - Ingenjörsfirman Sandblom & Stohne - Svenska Mätapparater AB - Elektroskandia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 juni 1948
383
dammbyggnaden gående drivvattenledningen har vid
turbinen en diameter av 1,8 m. Kring generatorkapseln, som
har en diameter av 1,0 m, framströmmar vattnet sålunda
i en 40 cm bred spalt, i vilken turbinskovlarna sitta fästade
på kapselns roterande nedströmsdel. Den generatorn
omslutande uppströmsdelen fasthålles av ledskenorna.
Fallhöjden vid kraftverket är 3,75 m och vardera turbinens
nominella effekt är 195 kW vid 6,3 m3/s slukförmåga
(motsvarande 84 % verkningsgrad). Generatoreffekten är 210
kVA, motsvarande 168 kW vid eos <p — 0,8.
Anläggningskostnaden uppgick till 330 000 RM (inberäknat en
ersättning av 12 000 RM till uppfinnaren). Detta var åtskilligt
mera än man förutsagt och motsvarar nära 700 RM/kW,
räknat på den nominella generatoreffekten, som emellertid
aldrig kunde uttagas på grund av otillräcklig kylning.
Högst 110 kW (eller 66 % av den nominella effekten)
kunde man få ut under de första åren. Ursprungligen hade
man tänkt sig, att tillräcklig avkylning skulle erhållas
genom kapselns mantel, som på insidan var försedd med
flänsar. Sedan man kompletterat med luftkylning
(inblåsning under högt tryck) fungerade maskinen relativt
stör-ningsfritt ända fram till i januari 1942, då genomslag
skedde i generatorslingorna. Tätningen kring turbinaxeln
hade blivit utnött, så att vatten hade trängt in i
generatorkapseln till större mängd än som kunde avledas. Det tog
halvtannat år att åter iståndsätta maskineriet, beroende
delvis på aggregatets oåtkomlighet, delvis på att
långvariga förhandlingar fördes om konstruktionsändringar.
Efter ombyggnad och reparation kunde maximaleffekten
höjas till 125 kW per aggregat. Lagernötning och
korrosion ledde till nytt driftavbrott i maj 1944, och sedan dess
har kraftverket fått stå.
Som försöksanläggning kunde den lilla stationen vid
Persante möjligen ha varit motiverad, för utprovning av
idén om den inkapslade generatorn, som skulle möjliggöra
rak genomströmning för vattnet och därmed — som man
hoppades — höjd verkningsgrad. (Fischer hade icke själv
framkommit med denna idé utan på ett ännu ej klarlagt
sätt övertagit rätten i Tyskland till ett patent, som den
schweiziska turbinfabriken Escher-Wyss förvärvat redan
1933 men icke använt sig av.) Synbarligen stödd av
inflytelserika personer drev Fischer en omfattande
propaganda för den nya typen av strömkraftverk. Vid
omfattande utbyggnader i Donaus bifloder blev den
till-lämpad, icke i Inn där man byggde fem kraftverk på
normalt sätt, men i Iller och Lech, där man beslöt bygga
fem resp. tjugo "undervattenskraftverk" av samma eller
liknande typ. Generatorn byggdes ringformigt kring
turbinen med rotorn fästad på turbinens ytterkrans (i
enlighet med ett patent av den amerikanske ingenjören L F
Harza). Man gick in för en standardstorlek på turbinerna,
avseende ca 25 m3/s drivvattenmängd och 8 m fallhöjd
med i allmänhet fyra aggregat i varje anläggning.
Åtskilligt arbete har lagts ned på dessa anläggningar, men
Fig. 2. Längdsnitt genom ett aggregat i Ybbs-Persenbeug
enligt projektet.
Fig. 3. Längdsnitt genom bottenutskov i Ybbs-Persenbeug
med obeklädd bergyta enligt förslaget.
ännu är i Iller ingen och i Lech blott tre av dem
färdigställda. Det är högst förvånansvärt, att man icke avvaktade
resultatet från den ovannämnda försöksanläggningen innan
man igångsatte så omfattande anläggningsarbeten efter
samma linjer. Det rörde sig dock sammanlagt om
kostnader på bortåt hundra miljoner RM. Ännu mera
förvånansvärt är, att man beslöt tillämpa idén även vid en
mycket stor anläggning, nämligen Ybbs-Persenbeug, som
skulle bli Mellaneuropas största lågtryckskraftverk med
180 000 kW effekt. Detta verk skulle få 16 turbiner,
vardera för 125 m3/s vid 11 m fallhöjd (se fig. 2 och 3). Att
detta arbete igångsattes med tillämpning av Fischers
system, utan att försöksstationen noga provats, är enligt
förf. "ein Vorgang, dem in der Geschichte der Technik
nichts Vergleichbares an die Seite gestelit werden kann".
Byggnadsarbetet igångsattes 1941 men avbröts tre år senare
och har sedermera icke återupptagits.
De erfarenheter man vunnit ha varit dyrköpta. Man
utlovade anläggningar, som skulle kosta hälften mot
normalt. Av vad man hittills sett blir den verkliga
kostnaden i stället 25—50 % högre än normalt.
Byggnadstiden blev ej förkortad, som man lovat, utan
betydligt längre än som skulle behövts, om man byggt
enligt vedertagen praxis. Av sansade vattenkraftmän kan
resultatet säkerligen icke betraktas som förvånansvärt. Vid
de underrättelser, som tidigare nått hit om denna
"märkliga" nyhet, har man nog i allmänhet haft den
uppfattningen, att ett kraftverk av ifrågavarande typ skulle bli
dyrare och betydligt mera svårskött än ett normalt, men
att vederbörande, som likväl tillämpa systemet, velat vinna
någonting speciellt, nämligen skydd mot insyn och anfall
från luften. Förf. nämner emellertid ingenting härom,
varför förklarigen till det skedda helt torde ligga i tekniskt
sett ovidkommande faktorer. E Blomqvist
Elektriska AB Ergo, Västerås, som specialiserat sig på
elektriska värmeapparater, särskilt för uppvärmning av
kyrkor, har till sitt 25-årsjubileum gett ut en liten trevligt
illustrerad historik.
AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping. I
katalog nr 64 "Parca-varmvattenberedare" användes de
beteckningssätt och storlekar, som blivit resultatet av
firmans standardiseringssamarbete med AB CTC, Göteborg,
en åtgärd som både den konsulterande ingenjören och
installatören säkert är tacksamma för.
Ingenjörsfirman Sandblom & Stohne, Stockholm. Den
illustrerade katalogen "Elkontroll" innehåller på 88 sidor
i A 4-format detaljerade tekniska uppgifter om av firman
saluförda elektriska kontroll- och manöverapparater.
Svenska Mätapparater AB, Stockholm.
Lösbladspro-spekt över dekadmotstånd och rörgeneratorer för 0,1—100
och 20—200 000 p/s.
Elektroskandia, Stockholm. Den illustrerade
specialkatalogen "Armatur för lysrör" är saklig och upplysande.
iVtMrllffX-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
