Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1948 - Kortfattat kompendium i geoteknik 1946, av E R—s - Kolning i mila, skorstensmilor, av FHS - Fryskonservering, av W S - Health and miscellaneous hazards in metal mines, av E R—s - Production of metallurgical alumina from Pennsylvania nodular diaspor clay, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 T E K NI S K T1 I > S K K IP T
problem att göra, är detta kortfattade meddelande av stort
värde. E R—s
Kolning; i mila, skorstensmilor, 8:e uppl., av Hilding
Bergström, Jernkontoret} Stockholm 1946. 169 s., 56 fig.
5 kr.
Föreliggande upplaga* som sedan någon tid har varit
tillgänglig i bokhandeln, skiljer sig från tidigare upplagor
huvudsakligen genom ett rikare bildmaterial och genom
alt den på förf:s initiativ förbättrade metoden med
användning av skorsten vid kolningen givits särskilt
utrymme. Boken är närmast avsedd som lärobok vid
kolar-skolor men kan anbefallas var och en som har intresse
för milkolning. FHS
Fryskonservering, av Baltzar Jacobsson. Feras
Propagandabyrå, Stockholm 1947. 20 s., 6 fig. 1,50 kr.
Broschyren, som är ett särtryck ur Statens
Hantverksinstituts årsbok 1947, inledes med en kort översikt av
djupfrysindustrins utveckling. Förf. påvisar därefter
djup-frysningens fördelar framför andra konserveringsmetoder
och redogör för olika metoder att djupfrysa livsmedel,
Lagrings- och distributionsfrågor behandlas i ett par
avsnitt i broschyren, som avslutas med en överblick av de
utvecklingsmöjligheter denna konserveringsform har i
Sverige. Broschyren bör vara nyttig för alla som har med
distribution och tillagning av livsmedel i större skala att
göra samt för husmödrar. W S
Health and miscellaneous hazards in inetal mines,
Miners’ Circ. 57, US ßureau of Mines, Washington 1946.
70 s. + IV, 26 fig., 6 tab. 20 ct.
Denna bok är den sjunde i ordningen i en serie,
behandlande olika faser av skydd mot olyckor i metall- och
icke-metallgruvor. Boken gäller skydd mot olyckor i
metallgruvor och behandlar arbetarnas hälsa,
säkerhetsorganisation och andra faktorer för skydd mot olyckor
inneslutande inspektion och övervakning, utbildning av
gruv-förmän och gruvarbetare ur säkerhetssynpunkt, belysning,
användning av skyddsglasögon och skyddskläder.
Den första delen skildrar metallgruvarbetarens
hälsorisker. Man framhåller vikten av att arbetet utföres vid
rätt temperatur och rätt fuktighetshalt i luften.
Undersökningar ha visat att bästa temperaturen ligger mellan
10—24°C och relativa fuktigheten mellan 20 och 95 %.
I metallgruvor, där man ej ventilerar ordentligt, kan
halten av syre sjunka under 18 %, och mer än 1 % C02
eller giftiga gaser såsom CO eller oxider av kväve och
svavel från skjutningarna kan uppträda. Instrument för
automatisk registrering av möjlig CO i till gruvan förd
tryckluft finns. I vissa gruvor kan vissa metallföreningar
utvinnas, som medför giftiga lösningar i gruvvattnet eller
giftigt damm. Borrning, sprängning, lastning, transport,
timring och lastning från fluster och andra operationer
i torra gruvor medför dammbildning och inandningen
av-vissa slag av damm kan för gruvarbetarna medföra
största hälsolära. Khuru silikos nu tilldragit sig det största
intresset kan andra andningssjukdomar medföra större
lidande och ekonomiska förluster. Dessa kau alltid
återföras på att arbetarna utsatts för abnorma
atmosfärförhållanden under jord, t.ex. snabba växlingar från höga
till låga temperaturer, farligt damm och giftiga gaser. De
vanligaste sjukdomarna bland gruvarbetarna beroende på
dessa orsaker är bronkitis, influensa, lunginflammation,
lungtuberkulos, anthracosilikos och silikos.
Medical Besearch Council of Great Britain har också
rapporterat, att de gruvarbetare som oftast är sjuka även
oftast är utsatta för olycksfall, vilket visar att
förhindrandet av sjukdomen medför mindre antal olycksfall och
demonstrerar därför klart vikten av hälsopropaganda inom
industrin. Sedan följer en ingående redogörelse för hela
dammfrågan, innefattande effekten av inandat damm,
till-låtna dammkoncentrationer i gruvor, typer av damm i
metallgruvor, damm producerat genom arbetsoperationer,
bestämning av dammkoncentrationer, dammkontroll och
medicinsk kontroll av dammets åverkan. I ett särskilt
kapitel om sanitet och hygien redogöres för några vanliga
sjukdomar hos gruvarbetare i Förenta Staterna och sätt
att skydda sig emot dem eller läkemedel emot redan
utbrutna sjukdomar.
I en andra del redogöres för riskmoment vid vissa
arbetsoperationer och andra möjliga olyckshändelser i
gruvor. Ovanliga olyckshändelser är ett kapitel, och
skyddsutrustning ett följande. Vikten av en god och lämplig
belysning skildras även. Fn tredje avdelning är ägnad åt
övervakning, utbildning av arbetsledare och arbetare samt
disciplin. Arbetet avslutas med 43 referenser och en lista
över tidigare publicerade "Miners’ Circulars". E R—s
Production of metallurgical alumina from
Pennsylvania nodular diaspor clay, av J E CoNUEY, B A Brown,
F J C SER VEN Y ak, B C ANDERBERG, H J KaNDINER och S J
Green. Bull. 465, US Bur. Mines, Washington 1947.
193 s. -f VI, 68 fig., 88 tab. 35 ct.
Den oerhörda efterfrågan av aluminium för militärt
ändamål för genomförandet av det andra världskriget medförde
en oerhörd expansion av aluminiumproduktionen i
Förenta Staterna. Naturligtvis måste då efterfrågan av
lerjord, som utgångsmaterial för metallframställningen, hålla
jämna steg med produktionen av metallen. Normala
fredstidskällorna till den viktigaste aluminiummalmen,
bauxi-ten, som huvudsakligen kommer från Surinam
(Holländska Guyana), har noggrant bevakats för att säkerställa
tillräckliga förråd av råmaterial. Fientliga aktioner var
flera gånger ett allvarligt hot mot tillförseln av den
erforderliga mängden av högvärdig bauxit till
lerjordsproducenterna i Förenta Staterna. Denna situation visade
nödvändigheten av en snabbt växande exploatering av
inhemska bauxitfyndigheter. Likaledes klargjorde den
betydelsen av ansträngningarna att finna nya
bauxitföre-komster inom landet med material lämpligt för
framställning av lerjord.
Den enda kommersiella metoden i USA för framställning
av högvärdig lerjord är Bayer-processen. Bauxit med hög
halt av AL03, huvudsakligen i form av gibbsit (Ale03 •
• 3 H..O) och med relativt låg halt av kiselsyra föredras
till denna process. Under normala tider uppges att
malmerna hålla 50 till 55 % Al,Os och ej över 4 eller 5 %
Si02. Den starka efterfrågan på lerjord har medfört en
höjning av tillåten Si02-halt till 8 % eller något högre
men trots detta visade det sig att många inhemska
bauxit-förekomster ej ens kunde uppfylla dessa villkor. En
avsevärd ökning i produktionen av för Bayer-processen
lämplig bauxit har gjorts i Arkansas, där de viktigaste
förekomsterna är belägna. Bureau of Mines har intensifierat
sökandet efter nya malmer särskilt i Georgia, Alabama
och Mississippi, där bauxit hittats tidigare. Produktionen
från dessa stater tillgodosåg behovet av lerjord för
eldfasta material, för kemiska användningsområden och
andra, där man har lägre fordringar på slutprodukterna än
vid lerjordsproduktionen enligt Bayer-processen. Endast
mindre mängder av denna produktion kunde användas till
framställning av metallisk aluminium. Andra
aluminium-haltiga material, sådana som leror med hög lerjordshalt,
kaoliner, skiffrar, diaspor och andra aluminiumsilikat
såsom nefelin, cyanit och anorthosit har undersökts ur
möjligheten att användas som aluminiummalmer. Jämte
bauxi-terna med hög kiselsyrehalt men samtidig hög lerjordshalt
dock hållande för mycket kiselsyra för Bayer-metoden har
de diasporförande lerorna i centrala Pennsylvanien
tilldragit sig en allvarlig uppmärksamhet. En ansenlig mängd
lerjord finns i dessa lertillgångar.
Denna bulletin handlar just om det arbete som utförts
och de uppskattade kostnaderna för utvinning av lerjord
lämplig för framställning av aluminiummetall ur dessa
leror. Metoden, som använts, är i korthet följande. Leran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
