Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 19 juni 1948 - Om den effekt, som vid segling utvinnes ur vinden, av Erik Petersohn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Effekt per m2
segel-yta vid olika
seglingshastighet, glidtal och
seglingsriktning. V i— 8 m/s,
Ca 1,30.
slruktionen lill fullo utnyttjas endast om den
samtidigt åtföljes av en bättre skrovkonstruktion,
som medger högre hastighet.
För att ge en uppfattning om storleken av de
effektbelopp, som förekomma, ha några
numeriska exempel genomförts och återgivits i fig. 6,
7 och 8. I fig. 6 och 7 har för olika
vindhastigheter och glidtal effekten, uttryckt i hk/m®
segelyta, återgivits som funktion av fartygets hastighet.
Fig. 6 visar förhållandena vid seglingsriktningen
ß = 90°, dvs. halv vind, och fig. 7 visar detsamma
för ß=13b°. Beräkningarna ha gjorts med ett
antaget värde ca = 1,3. I fig. 8 har en
sammanställning gjorts över effekten som funktion av
seglingshastigheten v vid vindstyrkan V = 8 m/s
och olika seglingsriktning ß och glidtal. Diagram-
men visa tydligt, hur effekten vid gynnsamma
glidtal hastigt växer med seglingshastigheten och
hur ett dåligt glidtal verkar effektminskande vid
höga hastigheter och stora ,0-värden.
De erhållna resultaten lia även tillämpats i ett
exempel för ett fartyg med kombinerad segel- och
motordrift på sätt, som framgår av fig. 9.
Härvid förutsättes fartygets släpeffekt och nyttig
effekt från propellern kända som funktioner av
fartygets hastighet. Dessa äro för ett fartyg med
350 nr segelyta inritade i fig. 9. Under antagande
av ca — 1,30 och en seglingsvinkel ,ß = 90°
halden framåtdrivande effekten från seglen vid
vindstyrkan 6 m/s beräknats för de antagna glidtalen
£ <= 0, 0,30 och 0,60. Av diagrammet framgår
direkt, att vid enbart segling för dessa glidtal
hastigheterna 7,8, 7,1 resp. 6,3 knop erhållas
motsvarande effekterna 65, 48 och 33 hk. Med enbart
motor kan en hastighet av 8,5 knop uppnås
motsvarande en effekt av 89 hk. Vid kombinerad
segel- och motordrift kunna effektkurvorna för
segel och propeller direkt adderas och därvid
erhållas hastigheterna 10,2, 9,8 och 9,4 knop
motsvarande en effekt från seglen av 94, 66 resp.
43 hk. Härav framgår, dels att seglens effektivitet
ökas vid kombination med motordrift, dels att
denna ökning är i hög grad beroende av seglets
aerodynamiska kvalitet.
På samma sätt som i fig. 9 har hastigheten
bestämts för såväl enbart segel som samtidig
segel- och motordrift för andra ß-värden och
resultatet sammanställts i fig. 10, där hastigheten
återgivits som funktion av seglingsriktningen ß.
För £ = 0,30 har även hastigheten beräknats för
vindhastigheterna 4 och 8 m/s.
Litteratur
1. Petersohn, E: Ober die Schi[fsgeschwindigkeit heim Segeln.
Schiffbau 1932 h. 1.
2. Tanner, T: The jorces ön a yacht’s sait. J. roy. aeronaut. Soe.
okt. 1930.
3. Croseck, H: Beiträge zur Theorie des Segels, Berlin 1925.
4. Petersohn, E: Aerodynamik och segling. Tekn. T. 1913 s. A 185.
Fig. 9. Exempel på bestämning av seglingshastigheten för
ett givet fartyg med och utan motor vid olika glidtal.
V,—6 mjs, ß’= 90°.
Fig. tO. Samband mellan seglingshastighet och
seglingsriktning för ett fartyg med och utan motor vid olika
vindstyrka och glid tal. – e<=0,––f*=0.30, - ■- c<t=0,60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
