Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1948 - Lastanordningar och borrmaskiner i amerikansk gruvdrift, av Ragnar Ahlström - Nya betongerfarenheter från USA, av Folke Karlefors - Ordningsföljden vid betongblandning, av W S - Bostadens ljudisoleringsproblem, av S Dahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TEKNISK TIDSKRIFT
Min resa i USA avslutades med ett besök i Joy-Sullivans
fabrik för bergborrmaskiner och borrställningar. Det
senaste i fråga om borrställningar för ortdrivning framgår
av fig. 9. Tyvärr såg jag ingen dylik apparat i arbete och
kan sålunda ej yttra mig om dess effektivitet. I en
reklambroschyr säges emellertid, att upp till 60 % besparing i
arbetstid uppnås gent emot den traditionella metoden med
borrmaskiner, monterade på pelare.
Det lilla jag hann se av gruvdrift och gruvmaskinindustri
i USA tydde på betydande framsteg, tack vare långt driven
mekanisering och pågående intensivt arbete på ytterligare
förbättringar. Allt passar självfallet ej för svenska
förhållanden, men åtskilligt skulle nog komma väl till pass!
En viktig sida av saken är ju, att de nya maskinerna dels
spara folk och dels i hög grad underlätta arbetet. Med
tanke på nu pågående flykt från allt tungt arbete, framför
allt underjordiskt, ligger betydelsen härav i öppen dag.
Nya betongerfarenheter från USA. I Amerika har man
nu nått så långt beträffande de klassiska problemen
vat-tencementtalets, graderingens och kornformens m.m.
inverkan på betongens egenskaper, att man liksom vi i
Sverige börjat speciellt intressera sig för grundforskning.
De problem, som står i centrum för intresset, är cementets
och fillerns fysikaliska och kemiska egenskaper. Samtidigt
har betongens praktiska användningsområde utvidgats
genom flera nya uppfinningar och metoder samt
väsentliga förbättringar av här redan kända.
Sprutbetongen användes i Amerika även vid nybyggnader,
så att sedan formen på ena sidan uppställts och
armeingen anbringats, sprutas betongen på i ett eller flera lager.
Även vid cirkulära silor har metoden använts, varvid
först ett inre skal har påsprutats på formen, formen
borttagits, och sedan har ringarmeringen bekvämt kunnat
förspännas mot det hårdnade inre betongskalet. Därefter
har ytterlagret påsprutats.
En metod, som efter allt att döma icke tidigare beskrivits
i Sverige är det gjutningsförfarande, som går under
namnet "prepact" (förkomprimerad betong); den utföres så, att
stenmaterialet först komprimeras, varefter cementbruket
så att säga injiceras i de kvarstående hålrummen. Bruket
blandas upp med ett patentpreparat, som gör det smidigt
och minskar vattenseparationen. Metoden erbjuder givetvis
stora fördelar vid reparationsarbeten, då betongen icke
krymper och genom trycket vid gjutningen får stor täthet.
Vakuumbetongen har under kriget konsoliderat sin
ställning och numera har uppfinnaren L P Billner flera
fabriker i gång.
BilJners metod för förspänning av armering förtjänar
också att omnämnas. Metoden innebär, att järnen före
gjutningen förses med en hinna av svavel och lera. Sedan
betongen hårdnat, släppes ström på järnen, vars med
muttrar försedda ändar sticka ut ur betongen. Svavlet
smälter, järnen förlänges och muttrarna dras åt. Vid
avsvalning fäster åter järnet i betongen och därvid erhålles
en förspänning, även sedan muttrarna lossats. Metoden
har ännu icke lanserats i Sverige men skulle givetvis kunna
utgöra ett lämpligt verksamhetsområde för
cementvaru-industrin.
Det stora slagnumret från krigsåren är hartsbetongen,
men denna finnes förut utmärkt behandlad i Betong 1946
h. 4.
Kornformens inverkan är fortfarande icke klarlagd,
antingen det gäller tryckhållfasthet, draghållfasthet eller av
nötningshållfasthet, men man tycks nått enighet om att
dels partikelytan, som ju är avhängig av kornformen, kan
medföra variationer av vattenbehovet upp till 50 %, dels
att tryckhållfastheten är tämligen oberoende av
kornformen, men att användandet av makadam ger bättre
drag-hållfasthet. Vid låg cementhalt synes singel ge bästa
betongen.
I de nordiska länderna har man inom den praktiska
betongforskningen huvudsakligen intresserat sig för
styrkan, medan hållbarheten icke rönt större intresse. I USA
är motsatsen förhanden. Bureau of Reclamation har
nämligen fått uppmärksamheten riktad på hållbarhetens
betydelse, i det de funnit äldre betongkonstruktioner, vars
hållfasthet endast varit 20 % av den ursprungliga. Om
säkerhetsfaktorn då varit 4, kan ju denna försämring av
betongen med tiden få mycket svåra konsekvenser.
Hållbarheten är mer än hållfastheten avhängig av alla de
faktorer, som inverka på betongen. Den är helt beroende på
homogeniteten. Därför hjälper det föga, om man på
laboratorierna kan framställa betong med vissa egenskaper.
Det krävs också förståelse och kunskap om betongens
egenskaper ute på arbetsplatsen hos arbetsledaren och
arbetaren. Det är väl så viktigt, att gjutarbasen är kunnig
och har yrkesskicklighet som att verkmästaren har gått
igenom en av CBI:s betongtekniska kurser (N M Plum i
Ingeniören 1947 h. 16). Folke Karlefors
Ordningsföljden vid betongblandning påverkar i hög
grad betongens hållfasthet, är en slutsats som man genom
ingående försök har kommit till i Australien. Försöken
visar, att draghållfastheten ökas med 11 % om cementet
och finsanden blandas torrt och vattnet därefter tillsättes
innan slutligen grovmaterialet iblandas — i stället för
att vattnet tillföres sist. Blandare av trumtyp är dock
olämpliga att använda för det rekommenderade
förfarandet, emedan blandningen av cement och finsand fastnar
vid trumskovlarna och är svår att spola bort, då vattnet
tillsättes.
Vid försöken var betongens sammansättning i alla fallen
densamma; endast ordningsföljden vid själva blandningen
varierades. Efter 28 dagar var draghållfastheten hos
betongproven följande: kp/cm2
sand och cement; vatten; singel ................47
sand och singel; cement, vatten ................42
cement och vatten; sand; singel ................38
cement och vatten; singel; sand ................33
cement och vatten; sand och singel ____30
Tryckhållfastheten visade praktiskt taget analoga
variationer (Engng News-Rec. 18 sept. 1947). W S
Bostadens ljudisoleringsproblem, den grad av
ljudisolering, som man har rätt att fordra, och vad som fordras
för att människan skall kunna bo under drägliga akustiska
förhållanden, är frågor av vital betydelse för det moderna
samhället. Bestämmelser rörande kravet på ljudisolering
finns angivna i "Byggnadsstyrelsens anvisningar till
byggnadsstadgan". Bestämmelserna är i viss grad endast
rådgivande då föreskrifterna på grund av underlagets
osäkerhet i ett flertal fall formulerats med "bör" i stället för
"skall".
Föreskrifterna avser "luftljud" och en vägg- (bjälklags-)
isolation av 56 DB är föreskriven. Frågan om solidljud
samt skillnaden mellan kontinuerligt och intermittent ljud
måste undersökas och beaktas i lagstiftningen (jfr W
Oelsner "Det tekniske videnskablige grundlag for
rumakustik og lydisolation", Köpenhamn 1935. Man måste
även beakta kostnadsfrågan och borde kunna beräkna en
högre hyra för en väl ljudisolerad lägenhet, liksom för
andra mera påtagbara bekvämligheter.
Den individuella ljudisoleringen är en teknisk-psykologisk
fråga som ej får förbises. Man kan nämligen också skydda
sig mot ljud medelst ljuddämpare av olika slag, antifoner.
Detta bör vara särskilt lämpligt i verkstäder och får
närmast jämföras med användande av glasögon för skydd mot
ögonskador, men även i hemmen är antifoner ovärderliga
för bl.a. en ostörd sömn. Ett stycke plastelina omlindat
med chiffon är utmärkt, då hög isolering önskas.
Trots svårigheterna förefaller det, som om man i vårt
land har kommit till en relativt god lösning med väl
avvägda fordringar, vilka är såväl praktiskt som ekonomiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
