Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Patentansökningarnas handläggning, av Gunnar Reiland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ augusti 1948
447
Utbrytning
Jag skall nu slutligen i korthet redogöra för
möjligheterna att i utbrutna ansökningar få räkna
giltighet från stamansökningen, dvs. den
ansökning, ur vilken de förstnämnda ansökningarna
utbrutits. Utbrytningar kunna föranledas av olika
anledningar; vanligast är att stamansökningen
ursprungligen avsett två eller flera av varandra
oberoende uppfinningar. I detta fall kan giltighetstiden
för den utbrutna ansökningen få räknas från
stamansökningens ingivningsdag (eller eventuellt från
annan dag, från vilken stamansökningen räknar
giltighet). Utbrytning brukar också ske, då efter
ingivningsdagen i stamansökningen tillagts något
som saknar motsvarighet i de ursprungliga
ansökningshandlingarna och således ej kan göras
till föremål för patent i stamansökningen. Detta
kan däremot ske i en utbruten ansökning
avseende det tillagda, för vilken sålunda giltighet kan
få räknas från den dag då detta inkom i
stamansökningen. Detta kan ske vare sig det tillagda
ursprungligen inkommit i stamansökningen i ny
beskrivning, ritning eller patentanspråk eller i en
svarsskrift e.d.
Innebörden av begreppet utbrytning medför, att
en utbruten ansökning ej kan helt överensstämma
med stamansökningen. Detta utgör dock ej
hinder för att i en utbruten ansökning avseende
något, som tillagts i huvudansökningen, får
medtas även återstoden i ansökningen (således det
som ursprungligen uppgavs). Meddelas patent i
stamansökningen, kan det bli nödvändigt införa
disclaimer avseende patentföremålet i
stamansökningen i den utbrutna ansökningens
patentanspråk. Detta är givetvis onödigt om
stamansökningen återtas eller av annan anledning
slutbehandlas utan att leda till patent. Anmärker
patentverket i ett ansökningsärende på bristande
enhetlighet skall samtidigt
utbrytningsmöjligheten påpekas och denna kvarstår i detta fall till
två månader efter ansökningens inskränkning.
Avser utbrytningen något som tillagts, skall dock
utbrytningen ha verkställts innan det tillagda
avförts ur stamansökningen.
En huvudregel är, att giltighetstid i en utbruten
ansökan ej kan medges från stamansökning, som
vid tiden för utbrytningen ej kunde bli föremål
för materiell prövning. Detta betyder med andra
ord, att utbrytning ej kan ske vid en tidpunkt, då
i huvudansökningen fattats beslut, genom vilket
denna definitivt avgjorts. Har beslut vunnit laga
kraft vid tidpunkten, kräver regeln ingen
särskild kommentar. Även om beslutet ej vunnit
laga kraft vid tidpunkten för utbrytningen,
gäller regeln — givetvis under förutsättning att
beslutet sedermera vinner laga kraft — men det
finns i detta fall vissa möjligheter att från
beslutet få undantaget det som har avseende på det
utbrutna och således få utbrytningen medgiven.
Förutsättningen härför är, att sökanden besvärs-
vägen söker åstadkomma ändring i beslutet. Vid
besvär hos patentverkets besvärsavdelning över
anmälningsavdelnings förfallo- eller
avslagsbeslut prövar besvärsavdelningen en eventuell
utbrytning, gjord efter sådant beslut, utan att
sökanden behöver särskilt anhålla härom. Har
däremot förfallo- eller avslagsbeslut besvärsvägen
underställts Konungens prövning, måste särskild
framställning till Konungen göras om
utbrytningen.
Det sagda skall tydliggöras med ett exempel.
En ansökning avslås av anmälningsavdelningen.
Sökanden anför besvär häröver hos patentverkets
besvärsavdelning. Efter avslaget inger sökanden
en ansökning utbruten ur den avslagna
ansökningen. Undanröjer besvärsavdelningen
avslagsbeslutet, så vinner detta givetvis aldrig laga kraft
och utgör intet hinder för utbrytningen. Finner
besvärsavdelningen ej anledning ändra
anmälningsavdelningens beslut, så kan
besvärsavdelningen från avslaget undantaga det som är
föremål för utbrytning, vilket innebär, att
avslagsbeslutet i huvudansökningen kvarstår, under det att
den utbrutna undersökningen får behandlas i
vanlig ordning. Ett vanligt tillvägagångssätt är
att sökanden efter avslagsbeslut vid besvär vill
säkerställa sig, därest besvären skulle gå honom
emot, genom att i en ur den avslagna
ansökningen utbruten ansökning begära ett mindre
vidsträckt skydd. Ett sådant tillvägagångssätt är
givetvis möjligt och rimligt men bättre synes vara,
att det mindre vidsträckta skyddet begäres genom
alternativa patentanspråk, vilka ingivas i den
ursprungliga ansökningen i samband med besvären
i denna.
Efter denna redogörelse för några detaljer i
handläggningsförfarandet vill jag endast
avslutningsvis framhålla, att tillvägagångssättet vid
patentansökningars handläggning givetvis är
underkastat förändringar. Sådana genomföras
undan för undan. De flesta ha dock ej någon
genomgripande betydelse. Men även genomgripande
förändringar förekomma och fråga är, om vi ej
ha sådana att vänta inom en ej alltför avlägsen
framtid. Det är den stora ansvällningen i antalet
årligen inkomna ansökningar och tillväxten av
antalet i patentverket inneliggande, ej
slutbehandlade ansökningar, som kan väntas medföra
sådana förändringar. Jag skall icke söka förutspå
vilka dessa kunna bli utan endast understryka, att
det i nuvarande ansträngda läge är nödvändigt, att
patentverkets tjänstemän, patentsökande och
ombud samarbeta effektivt för att föra fram
ansökningarna till ett avgörande; detta må vara
meddelandet av ett hållbart patent eller ett på
sakliga skäl grundat avslagsbeslut. Genom ett
sådant samarbete kan kanske annars nödvändiga
men ovälkomna förändringar i
handläggningsproceduren undvikas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
