Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Patentanspråken och deras betydelse för skyddet, av Halvar Khennet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
fullbordas,–-straffas som vore han själv
gärningsman." Samma kapitels § 3 lyder: "Den
som, vid brotts utförande, annan med råd och dåd
uppsåtligen hjälper, sa att gärningen därigenom
sker, straffes som vore han själv gärningsman."
Slutligen lyder § 4 i samma kapitel: ’ Har någon,
före brotts utförande, eller vid utförandet, dock
i mindre mån än i 3 § sägs, med råd och dåd
gärningen främjat; straffes efter ty som han prövas
hava till brottet bidragit, dock mindre än om han
själv gärningsman varit."
Bofors hade, tyvärr, i det ovannämnda målet
inte närmare specifiserat eller exemplifierat vilka
åtgärder bolaget tänkt vidta. Av denna
anledning har det naturligtvis ej heller varit möjligt för
Högsta Domstolen att närmare uttala sig om olika
i sammanhanget möjliga handlingars karaktär av
delaktighet. Det är därför endast att betrakta
såsom djärva gissningar om jag antar, att
exempelvis utbjudande genom annonser eller agenter av
de ifrågavarande utgångsmaterialen under
framhållande av deras användbarhet för
framställning av proteser möjligtvis skulle kunna bedömas
såsom delaktighet enligt § 1 i det nämnda
kapitlet, att tillsaluhållande av de nämnda ämnena
tillsammans med recept på deras användning eller
under lämnande av muntliga anvisningarom deras
bruk möjligen skulle kunna bedömas enligt § 3
i samma kapitel och att slutligen t.ex. saluförande
av just för framställning av tandproteser på
lämpligt sätt färgat material möjligen skulle kunna
betraktas såsom en mindre grad av främjande enligt
den nämnda § 4. Vad som är av intresse i
samband med denna dom är emellertid, att det genom
densamma fastslagits, att de allmänna
delaktighetsreglerna kunna och böra beaktas i samband
med bedömandet av ett patents skyddsomfång.
Ek vivalensläran
Den tredje möjligheten till beredande av ett
patentskydd, som icke har tydlig motsvarighet i
patentanspråken, uppkommer genom
"ekvivalensregeln", dvs. den av domstolarna i praxis allmänt
godtagna uppfattningen, att ett patent ej endast
skyddar det, som bokstavligen angives i
patentanspråken, utan även "patenträttsliga
ekvivalenter" därtill. I sitt ovannämnda uttalande till
statsrådsprotokollet i samband med de senaste
ändringarna i patentförordningen yttrade
departementschefen: "Jag vill anmärka, att de
synpunkter som jag anlagt på frågan om den rätta
tolkningen av patentanspråk icke avse att utgöra
något ståndpunktstagande med avseende å den s.k.
ekvivalensläran, enligt vilken patenthavarens
skydd mot intrång gäller icke blott gentemot den
som utnyttjar vad som kan anses direkt angivet i
patentanspråken utan även gentemot den som
tillgodogör sig uppfinningstanken med ekvivalenta
medel." Det förtjänar måhända påpekas, att detta
departementschefens uttalande i själva verket en-
dast innebär, att frågan om ekvivalensregelns
betydelse för skyddet lämnas öppen. Någon positiv
rekommendation för regeln kan inte utläsas ur
yttrandet.
Vad innebär då ekvivalensläran? Tysk
patent-rättslig litteratur innehåller mängder av
begrepps-utredningar rörande denna fråga, men de många
orden synas mig snarare verka förvirrande än
klarläggande. I princip är saken enkel. Antag, att
någon har patentskydd på en maskin i vilken
ingår en skruvtransmission, och att detta
uttryckligen anges i patentanspråket 1. Det är ju för
varje tekniker välbekant, att olika slag av
transmissioner i vidsträckt grad kunna ersätta varandra.
Antag att någon bygger och i sin verksamhet
använder eller tillsaluhåller en i övrigt likadan
maskin, i vilken skruvtransmissionen utbytts mot en
rem- eller kedjetransmission. Det kan då göras
gällande, att den som handlar så "tillgodogjort sig
uppfinningstanken med ekvivalenta medel".
Till motivering för den uppfattningen, att
skyddet enligt patentet bör åtnjutas ej endast för
sådant, som enligt bokstaven faller inom
patentanspråkens ram, utan även för dylika ekvivalenser,
brukar anföras, att det alltid är svårt att formulera
patentanspråk, som täcka alla möjliga förutsebara
och oförutsebara u tf öringsformer, och att
patentskyddet bleve helt illusoriskt, om skyddet ej finge
utsträckas på detta sätt. A andra sidan brukar
framhållas att sökanden under ansökningens
handläggning haft möjlighet att formulera det
vidast tänkbara anspråk på sin uppfinning och att
det förhållandet, att han ej utnyttjat denna
möjlighet, ej efteråt borde få räknas honom tillgodo
såsom ett skäl för en tolkningsvägen skeende
utvidgning av skyddet. En sådan tolkningsvägen
skeende utvidgning måste — anses det — ofelbart
leda till en bestående rättsosäkerhet för tredje
man, som icke har möjlighet att av patentskriften
sluta sig till vad som verkligen är skyddat genom
patentet. Endast en till högsta instans förd
process kan — vid dylik rättspraxis — lämna verklig
visshet om skyddets omfattning, vilket väl får
anses vara lindrigt sagt otillfredsställande.
För min del är jag i denna diskussion närmast
benägen att ansluta mig till den senast
refererade åskådningen. Vore det så, att man endast
hade att välja på å ena sidan en fullkomlig frihet
i fråga om tolkningen av skyddet och å andra
sidan en ren bokstavstolkning, skulle jag utan
tvekan förorda den sistnämnda. Ty den skada, som
därigenom någon gång skulle kunna vållas
patent-havarna, måste enligt min mening utom all fråga
vara mindre än skadan av de rättsförluster och
den permanenta allmänna osäkerhet, som den
förra tolkningsmetoden måste vålla allmänheten.
Följer man emellertid departementschefens ovan
citerade maning, att patentanspråk böra tolkas
restriktivt, tror jag dock, att en tillämpning av
ekvivalensregeln inte behöver innebära alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
