Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Patentanspråken och deras betydelse för skyddet, av Halvar Khennet - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 augusti 1948
■457
tionen ingående bestämningarna, vilka bruka
kallas definitionens innehåll. Mellan innehåll och
omfång råder ett reciprokt förhållande: ju större
innehåll -— dvs. ju flera bestämningar — desto
mindre omfång och tvärt om. Ett patentanspråks
omfång — dvs. det tekniska område, som
skyddas genom ett patent i enlighet med anspråket
— ökas genom borttagande och minskas genom
tillfogande av bestämningar.
Följande kan nu inträffa: Antag att en person
A söker patent på en uppfinning, som han i sina
ursprungliga handlingar såväl i beskrivning som
patentanspråk karakteriserar genom
bestämningarna a, b och c. Antag vidare, att en annan person
B något senare söker patent på en närliggande
uppfinning, karakteriserad av bestämningarna a,
b och cl. Antag att inga nyhets- eller andra hinder
för beviljande av patent på de båda
uppfinningarna finnes. De båda ansökningarna representera
då för sina resp. innehavare ett visst ekonomiskt
värde, en viss egendom, som de var för sig måste
anses vara rättmätiga innehavare av och som de
t.ex. skulle kunna förvandla i pengar genom
försäljning. Antag nu slutligen, att A en tid efter det
B ingivit sin ansökning får ett föreläggande från
patentverket, av vilket synes framgå, att ej ens
a + b var känt före ansökningens ingivande, och
att det sålunda egentligen var onödigt att i
definitionen på den n}Ta uppfinningen medtaga
bestämningen c. Han begär därför, att c måtte utgå ur
patentanspråket. Om denna anhållan skulle
bifallas, så måste tydligen B komma i en helt annan
situation gentemot A än tidigare, i det att hans
uppfinning a + b .+ d nu kommer att omfattas av,
dvs. bli beroende av A:s. Att därigenom värdet av
B:s uppfinning måste komma att minskas är
uppenbart. B har sålunda genom denna åtgärd, på
vilken han ej haft något som helst inflytande, ja,
om vilken han kanske ej ens förr än långt senare
får kännedom, berövats kanske större delen av sin
rättmätiga egendom. Ett sådant förfaringssätt kan
icke vara rimligt. Regeringsrätten har i ett för ej
så länge sedan fattat beslut sanktionerat
patentverkets ståndpunkt att i ett dylikt fall vägra A att
utvidga sina patentanspråk genom borttagande
av en bestämning, Regeringsrättens årsbok 1946,
not. H 32.
Motsvarande rättsförlust skulle kunna drabba
tredje man även genom införande av nya
bestämningar i patentanspråken. Tillvaron av ett patent
hindrar ej, att patent på förbättringar av samma
uppfinning beviljas. Sådana patent kunna även
beviljas åt helt annan person än innehavaren av
det tidigare patentet. I det ovan använda
bok-stavs-symbolspråket karakteriseras dylika
förbättringspatent av att nya bestämningar fogas till
de gamla kännetecknen. Antag som förut att A
har begärt patent på en uppfinning,
karakteriserad av bestämningarna a, b och c. Antag att B
en tid efteråt begär patent på en självständigt
uppfunnen förbättring härav: a, b, c och d. Antag
att varken ur nyhets- eller annan synpunkt något
hinder möter för meddelande av detta patent.
B blir visserligen, även om hans patent beviljas,
beroende av A, eftersom det förra faller inom det
senares skyddsområde. Icke desto mindre kan
B:s patent vara synnerligen värdefullt, i det att A
ej kan utöva sin uppfinning i den för B skyddade
förbättrade utföringsformen utan medgivande
från den Senare. B\s ansökning resp. patent
representerar därför en av honom i god tro
rättmätigt förvärvad egendom, vilken han icke utan
egen medverkan bör kunna berövas. Antag nu
slutligen, att A innan hans ansökning hunnit
slutbehandlas även kommit till insikt om betydelsen
av d, och att han därför vill införa även denna
bestämning i sina patentanspråk. Detta skulle,
eftersom A:s ansökning löper med tidigare
giltighet än B:s, betyda, att B:s ansökning jämlikt § 9
i patentförordningen måste vägras. B skulle på
detta sätt berövas hela värdet av sin ansökning.
Sådana inskränkningar måste därför lika väl som
utvidgningar vara otillåtliga.
Det är uppenbart, att det i de enskilda fallen
kan råda delade meningar om huruvida de ovan
angivna allmänna principerna äro tillämpliga
eller inte. Det kan exempelvis råda olika
meningar om huruvida en viss uppgift — resp.
frånvaron av en uppgift — har motsvarighet i de
ursprungliga handlingarna eller ej. Det är
emellertid om principerna, ej om deras tillämplighet
i enskilda fall, jag här talar. Slutligen kan det
också förtjäna påpekas, att i det sist berörda
fallet intet principiellt hinder möter för A att
införa den nya bestämningen d i beskrivningen.
Därigenom ändras nämligen på intet sätt
omfattningen av det skydd, som meddelas på grund av
patentanspråken.
Kungörelser
Svensk Författningssamling
165 16/4 Instruktion för Fortifikationsförvaltningen
(fr.o.m. 1/5 1948).
168 16/4 Ändring i vissa delar av instruktionen den
17 december 1943 (nr 890) för
Marinförvaltningen (fr.o.m. 1/5 1948).
169 16/4 Ändring i vissa delar av instruktionen den
17 december 194.3 (nr 891) för
Flygförvalt-ningen.
186 23/4 Lag om ändring i lagen den 30 juni 1943 (nr
444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
samt fortsatt giltighet av samma lag (t.o.m.
30/6 1949).
Industrikominissionens Meddelanden
367 27/5 Ändrade bestämmelser om reglering av
handeln med vissa slag av fönsterglas m.m. (får
säljas från glasbruk utan licens fr.o.m. 1/6
1948).
370 27/5 Ändrade bestämmelser, om handeln med
zinksulf id vit t (täckzink) (högst 100 kg/köpare och
månad fr.o.m. 1/6 1948). R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
