- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
471

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Rättegång om intrång i patent, av Bengt Avellan-Hultman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 augusti 1948

■471

Till Edens Rådhusrätt.

Svaromål å stämning.
Kärande: Eva, boende inom Lustgården, Edén.
Ombud: Abraham, patriark och advokat, Kaanans Land.
Svarande: Hustru Kain och Hustru Abel med firma Hustrurna Kain
och Abel, Hårnålsfabrik, strax bortom Lustgårdens port.
Ombud: Isak, andre patriark och advokat, Kaanans Land.

Med anledning av den stämning, Eva erhållit å oss med yrkande
om ansvar och skadestånd med anledning av påstått intrång i
patent, få vi härmed avgiva följande svaromål:

1. Vi bestrida till alla delar käromålet. Till grund för vårt
bestridande få vi hänvisa till nedan under punkt 2—7 särskilt
förtecknade skäl och omständigheter:

2. Vi hava icke utövat den uppfinning, som angives i patentet nr 1
utan i stället uppfinningen enligt vårt eget patent nr 2, vartill vi
måste anses vara berättigade, i det att patentet icke skulle hava
kunnat beviljas åt oss, om vi icke även varit berättigade att
utnyttja den genom patentet skyddade uppfinningen. De av oss
framställda hårnålarna enligt vårt eget patent hava icke såsom i
patentet nr 1 angives i huvudsak parallella skänklar. De hava i stället
vågformigt böjda skänklar, vilka följaktligen icke kunna betecknas
som parallella. Visserligen kunna två våglinjer även förlöpa
parallellt, vilket i förevarande fall skulle innebära, att en utåtböjd våg
å ena skänkeln skulle ligga mitt för en inåtböjd våg å andra
skänkeln, men vid de av oss framställda hårnålarna är förhållandet det
motsatta. En utåtböjd våg å ena skänkeln ligger nämligen vid dessa
hårnålar ständigt mitt för en utåtböjd våg å den andra, så att
skänklarna ömsom ligga närmare, ömsom fjärmare varandra. En
sådan form på skänklarna kan icke sägas innebära, att skänklarna
skulle vara i huvudsak parallella. Vi bifoga vår patentskrift nr 2,
bilaga 1.

Till närmare förklaring hänvisa vi för övrigt till bifogade ritning,
bilaga 2, å vilken fig. 1 visar en hårnål enligt patentet nr 1,
fig. 2 visar en hårnål med vågformigt böjda skänklar, vilka
måhända med tvekan skulle kunna medgivas falla under patentet, och
slutligen fig. 3 visar vår patenterade hårnål, där de båda
skänklarna äro anordnade att icke förlöpa parallellt, i det att de båda
vågformerna äro riktade mot varandra.

3. Skulle Rådhusrätten icke biträda vad vi ovan anfört, så är
patentet nr 1 i varje fall icke gällande mot oss, i det att vi vid den
tid, då ansökningen om "patentet inkom, inom riket hade vidtagit
väsentliga åtgärder för utövning av uppfinningen. Vi hänvisa till
patentförordningen 16 §, 1 stycket. Såsom sådana väsentliga
åtgärder hava vi redan före ansökningen om patentet nr 1 vid rensning
av den fisk, som våra män fångat, tillvaratagit vissa ben, av vilka,
efter vad det sedan visat sig, hårnålar enligt patentet nr 1 kunna
framställas. I patentet nr 1 föreslås till yttermera visso såsom
ut-föringsexempel på uppfinningen framställning av hårnålar just av
sådana fiskben som de, vilka vi tillvaratagit. Vi hade sålunda redan
före ingivandet av ansökningen om patentet anskaffat erforderligt
råmaterial för den av oss nu bedrivna produktionen, vilket måste
anses som en sådan väsentlig åtgärd för utövning av patentet, som
i nyss nämnda lagrum avses.

Till bevis om den av oss verkställda förberedelsen för patentets
utövning hänvisa vi till vittnesförhör med våra negertjänare Mgamba

Fig. 6. Svaromål på stämning.

och Nbobi, vilka på grund av bristande skrivkunnighet icke varit
i stånd att avfatta skriftliga attester.

4. Patentet nr 1 är ej heller mot oss gällande på grund av
bestämmelserna i 16 §, 2 st. patentförordningen, i det att enligt detta
lagrum den patenterade uppfinningen må utan hinder av patentet
utövas å fartyg eller annat transportmedel, som tillfälligt
inkommer till riket.

De av oss framställda hårnålarna hava huvudsakligen försålts till
negroida personer, som tillfälligt inkommit i riket, därvid de
fungerat som bärare åt olika resenärer. De måste därför betraktas som
sådana transportmedel, som i sistnämnda lagrum avses. Då
hårnålarna burits av dem, ha sålunda uppfinningarna utövats å
transportmedel under sådana omständigheter, att patentskyddet icke kan
åberopas.

5. Även om Rådhusrätten icke skulle godtaga något av ovan
angivna skäl, så är likväl patentet att anse som ogiltigt, varför vi
på grund av bestämmelserna i 19 §, 5 mom. skola frikännas. Den
genom patentet skyddade uppfinningen saknar nämligen karaktär
av verklig uppfinning och måste fastmer betraktas som en helt
normal teknisk lämplighetsåtgärd, för vars åstadkommande någon
uppfinnareverksamhet alls icke varit erforderlig.

6. Uppfinningen är även förut känd och patentet förty att anse
som ogiltigt, i det att uppfinningen måste anses hava blivit öppet
utövad på sådant sätt, att sakkunnig med ledning av därigenom
vunna upplysningar själv förmått utöva uppfinningen.

I detta hänseende hänvisa vi till, att före uppfinningens tillkomst
fiskben, som varit av naturen kluvna, vid olika tillfällen, kända för
oss, händelsevis vid bortkastandet råkat nedfalla bland från
kokosnötters skal avdragna fibrer, vilka hava i huvudsak samma
konsistens som människors hår. Vi hemställa om kärandens
medgivande, att detta varit fallet, enär vi i motsatt fall skola se oss
nödsakade förebringa bevisning även av denna omständighet.

7. Slutligen har uppfinningen jämväl varit så beskriven i allmänt
tillgänglig tryckt skrift, att sakkunnig person kunnat med ledning
av därigenom vunna upplysningar utöva uppfinningen. I detta
hänseende hänvisa vi till de runstensliknande hällristningar, som
påträffats i Font de Gaume-grottan i södra Frankrike. Ifrågavarande
hällristningar innehålla bl.a. en teckning av en människa, stående
framför ett mamuthdjur, och genom människans hår gå två streck,
som icke kunna betyda annat än en hårnål.

Vi bifoga avtryck av hällristningen, bil. 3.

Vi äro icke villiga att uppgiva mängden av de av oss framställda
hårnålar, och ej heller äro vi villiga att uppgiva det pris, till vilket
vi försålt dem. Så länge vi icke blivit dömda för intrång i patentet,
måste varje sådan upplysning från vår sida lända oss till skada
därigenom, att Eva, som själv framställer hårnålar till avsalu,
erhåller marknadsupplysningar, som eljest icke skulle hava stått
henne till förfogande, och som av henne kunna användas oss till
skada i konkurrens med vår verksamhet.
Edén, den 11 mars år 26 e.S.

Hustru Kain och Hustru Abel

med firma Hustrurna Kain och Abel,
Hårnålsfabrik

gm Isak

Advokat, ombud

lagda skiljaktigheter har aldrig av domstolarna
godkänts som tillräckligt skäl för att intrång icke
skulle föreligga.

I många praktiska fall är dock saken mycket
mera tveksam. Skiljaktigheterna kan nämligen
vara vida större än vad som antogs i vårt
exempel, och då kommer man slutligen fram till ett
rättsläge, där man icke längre kan medge att
patentintrång föreligger, dvs. där svarandena ha
rätt. Någonstans mellan de båda
skiljaktighets-kvanta måste det finnas ett diffust område, där
frågan om patentintrång är alldeles särskilt
tvivelaktig. Man har vissa regler för bedömandet
av frågan även i dylika fall. Den första och
viktigaste regeln är och förblir alltid att lita till sitt

sunda omdöme, att icke ta onödiga risker, och
att hellre träffa en mager förlikning än ge sig
in på en fet process. Ty för vem än processen blir
fet, inte blir det för vare sig käranden eller
svaranden. Men antag att likväl processen fullföljes,
och att man måste bedöma frågan om intrång
eller icke intrång. Ett viktigt moment för
bedömande av denna fråga är vad som utgör
teknikens ståndpunkt, och vad som förekommit
under ärendets behandling inför patentverket.
Ansökningen om patentet har ju underkastats en
nyhetsgranskning, och endast i sällsynta fall
förekommer det, att patentet beviljas utan att
åtminstone något föreläggande avgives från
patentverket resp. besvaras av sökanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free