Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1948 - Sektionsbygge av fartyg, av Bo O A Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
510 TEKNISK TIDSKRIFT
sektionsbygge. Till dessa hör skott, plana däck
och plana delar av bordläggning. Emedan de är
plana, kan de utläggas på svetsplan utan vidare.
Dessa delar består vanligen av rektangulära eller
nära rektangulära plana plåtar med spant-,
balk-eller stagprofiler fästade på endast en sida.
Dubbelbottnen hör avgjort till de delar, som bör
sektionsbyggas. Fördelarna är här förbättrad
åtkomlighet för svetsningen vid tillverkandet av
dessa sektioner på plana underlag upp- och
nedvända. För- och akterpartierna bör undersökas,
men man bör akta sig för att göra dem alltför
stora. Åtkomligheten för svetsning förbättras
endast i ringa grad, om bordläggningsplåten
sättes på plats på ett tidigt stadium. På grund av
den kraftiga krökningen av plåtarna föreligger
risk för att passningen blir dålig, om inte stor
noggrannhet iakttas.
Överhuvud bör man betänka sig noga, innan
man ger sig in på sektionsbygge av delar, där
dubbelkrökta plåtar ingår. Det måste noga
undersökas, att det inte blir ökning av tid och
kostnader jämfört med direkt montering på bädd. När
det gäller sektioner med dubbelkrökta plåtar,
t.ex. bordläggningsdelar eller däck med både
språng och bukt, är det nödvändigt att göra en
jigg. Jiggen bygges av tämligen lätta
byggnadselement med stor delning men tillräckligt för att
med noggrannhet angiva den önskade formen.
Jiggen förses med märken för att underlätta
plåtens rätta placering och anbringandet av
profilerna. Plåtarna valsas först till passande form,
om så erfordras, och läggas sedan på jiggen och
häftas, om så är nödvändigt. Tvär- och
långväxlar svetsas på båda sidor. Profilerna
anbringas, men ändarna svetsas ej för att lämna
justeringsmöjlighet vid monteringen på bädd.
Plåtarna görs något större än erforderligt för att
ge skärmån vid monteringen på bädd. Det är
tydligt, att kostnaden för dylika sektioner blir
större än för plana, beroende på jiggkostnaden
samt pa ökad svårighet att sammanfoga krökta
sektioner på bädd jämfört med plana sektioner.
Skall endast ett fartyg byggas, lönar det sig inte
att sektionsbygga de delar, för vilka jiggar
erfordras. I USA var åsikten, att man skulle ha
minst 5—6 systerfartyg i beställning.
Utöver byggandet av skrovet i sektioner bör
även överbyggnaderna sektionsbyggas i så stora
enheter, som kan hanteras. Om överbyggnaderna
tas ombord efter avlöpningen, kan svetsplaner
nära utrustningskajerna användas vid husens
byggande. Att montera däckshus ombord tar
mycket ringa tid i anspråk, och dessa svetsplaner
kommer mycket snabbt att tömmas och lämna
plats för nya arbeten. Däckshus är synnerligen
enkla att bygga i förväg. I vissa fall saknar
emellertid husen erforderlig styvhet för att med
lätthet låta sig lyftas. Det är ingenting som
hindrar, att hus bygges i flera våningar före om-
bordtagandet. Man har i Amerika monterat så
stora däckshus som 300 t.
Det finns inte någon fast regel, hur
sektionsbygge skall tillgå i detalj. Varje varv som jag
besökte gjorde på sitt sätt. Varje varv måste
planera sina byggnadsmetoder, så att de passar
tillgängliga svetsplaner och lagringsplatser,
lyftutrustning och antal fartyg det gäller, och
framför allt måste kostnaderna analyseras.
Planeringen för sektionsbygge börjar under
utvecklandet av de preliminära linjerna,
dimensionerna, midskeppssektion och arrangemang.
Linjerna påverkas dock blott i obetydlig grad i
stora fartyg. Språng och bukt i däck bör
undvikas. Ur utseendesynpunkt har väderdäck
vanligen språng, men däck nedanför väderdäck skall
helst göras helt plana. I vissa fall är det
nödvändigt att förse även däck under väderdäck med
språng, för att mellandäckshöjden vid fartygets
ändar inte skall bli alltför stor. I dessa fall drar
man först en normal språngkurva, som sedan
ersättes med en serie av kordor. vilkas
föreningspunkter läggs vid luckändar och tvärskeppsskott.
På så sätt sönderdelas däckssektionerna mellan
skotten i tre delar i långriktningen, nämligen:
delarna vid luckan och de två delarna mellan
luckändarna och skotten. Genom detta
arrangemang undvikes krökning av sidokarmarna och
däcksvägarna utanför luckområdet. Avvikelsen
från en språngkurva, som på detta sätt är
sammansatt av kordor, och en normal parabolisk
språngkurva är så liten, att den i praktiken inte
spelar någon roll. Om ovanligt långa rum finns,
eller allra längst akterut och förut, kan det vara
lämpligt att inlägga några kordor extra.
Väderdäcket har vanligen bukt för att säkra god
avrinning. Har väderdäcket både språng och bukt,
är det ej så lämpligt att sektionsbygga, eftersom
ytorna ej är plana. Det är en omdebatterad fråga,
huruvida detta däck skall läggas på fartyget
eller sektionsbyggas, då jiggar erfordras för
sektionerna. Om det beslutas, att väderdäcket skall
sektionsbyggas, då — såvida fråga är om
lastfartyg — är det tillrådligt att överväga plan
lutning utåt med en plan horisontell mittdel.
Fogen mellan den plana delen och de lutande
delarna skall förläggas nära kanten av luckorna.
Exakta läget av fogen bestämmes genom
luck-karms- och vägaredetaljer. Lägre däck bör
absolut byggas helt plana, om så är möjligt. Om
bukt av någon anledning erfordras, bör en
bukt-kurva. som ovan beskrivits, komma till
användning. På så sätt blir alla sektioner plana.
De fartyg, som massproducerades under kriget
i USA. hade språng — parabolisk språngkurva
eller modifierad sådan — medan en del av
efterkrigstidens eleganta, snabba lastfartyg byggs
utan språng i något däck. Detta är givetvis
synnerligen rationellt ur byggnadssynpunkt och har
ingen inverkan på fribordet, då det gäller shelter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
