Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 / 531 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1948 - Drifterfarenheter av linbanetransport, av Olof Rustan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14 augusti 1948

531

Fig. 3. Vid flera trådbrott i yttervarvet kryper trådarna ur.

sade mycket kort livslång ocli äro för länge sedan
ersatta ined lielsluten kabel. Den helslutna kabeln
har många fördelar, vilka äro allmänt kända,
men det konstruktiva utförandet kan variera, och
det gäller att finna det rätta utförandet.

Under de första sju åren ha av helslutna kablar
65 m 44 mm, 2 521 m 42 mm och 12 900 m 28
mm kabel utbytts, jämte 20 000 m 25 mm
draglina. Av den totala bärkabelvikten av 622 t har
på sju år förbrukats 85 t. Detta motsvarar en
genomsnittlig förslitning av icke fullt 2 % /år. För
draglinorna har förslitningen i genomsnitt varit
3,4 % /år, och den sammanlagda kabel- och
linslitningen har i genomsnitt varit 2,3 %/år.
Det framgår med tydlighet att 28 mm kabel visar
betydligt sämre livslängd än de övriga
dimensionerna. Vid utbyte har man därför gått över till
30 nnn kabel och hoppas därvid på förbättrad
livslängd. Det är möjligt, att den radikala utvägen
med lika diameter på last- och tomkabel i
längden skulle visa sig vara mest ekonomisk.

Orsaken till kablarnas utväxling har varit
såväl yttre som inre trådbrott. De inre äro givetvis
de farligaste, då de inte kunna upptäckas annat
än genom att stigningen på yttre varvet
förändras. Orsaken till trådbrotten torde vara en
kombination av utmattning och korrosion. Man kan
tydligt iaktta, att trådarna nött mot varandra, och
att rostangrepp finnes. För att minska
utmatt-ningspåkänningen har som prov vissa
kabel-sträckor spänts upp med större motvikter. En
mindre serie prov ha utförts med olika grad av
uppspänning, men det är ännu för tidigt att dra
definitiva slutsatser. Sannolikt torde emellertid
en något högre uppspänning visa gynnsam
inverken på livslängden. Vidare har ett prov utförts
ined belt galvaniserad kabel, och det är
meningen att äv®n låta tillverka en kabel, där alla
trådar utom Z-trådarna utföras galvaniserade.
Fördelen i det senare fallet skulle vara att undvika
korrosion i de inre delarna, som äro
svåråtkomliga för smörjning, samtidigt som man skulle få
en större töjbarhet av de galvaniserade trådarna
och sålunda minska risken för inre trådbrott.
Kablar med eller utan ett lager av kiltråd har
sannolikt även stor betydelse. De 30 mm kablar,
som nu insätts, ha försetts med ett lager kiltråd.
På detta sätt skonas Z-trådarna från nötning. Prov

kommer att utföras med kablar med mindre
brotthållfasthet. På kabelns livslängd inverkar
även vagnshjulens hamrande, valsande och
nötande åverkan. För att skydda kablarna mot
dessa påkänningar har materialet i vagnshjulen
hållits mjukare än i kablarna.

Särskilt markerade ha trådbrotten varit i
närheten av de fasta inspänningarna i
spännstationerna och i närheten av kabellås. Av vikt är
naturligtvis att kabelskorna såväl i master som i
stationer ha tillräcklig radie. Stor betydelse för
livslängden har naturligtvis materialet, varav
kablarna tillverkas, och sättet hur de tillverkas
i fabriken. En noggrann insmörjning vid
tillverkningen med väl fastsittande smörjmedel har visat
sig vara av stort värde. Kablarna måste även
behandlas med största omsorg vid utdragning,
uppsättning och kilning.

Triangelpartslagna draglinor ha visat sig bäst
både vad omsplitsning och livslängd beträffar.
De äro tätare och låta inte klämma ihop sig på
samma sätt i vagnsklämmorna. En draglina har
blivit utbytt, ehuru den på långt när icke var
förbrukad. Den utbytta linan har kommit till
användning för isplitsning av de andra draglinorna.

I ekonomiskt hänseende är det av vikt att icke
byta kablar alltför tidigt. Enstaka trådbrott spela
ingen roll om icke två närliggande trådar få brott
intill varandra, då i så fall risk förefinnes, att
trådarna slå ut och därigenom förorsaka allvarlig
skada, fig. 3. Ibland har kabelklämmor med
fördel kunnat anbringas. Ofta räcker det med en
kapning och insättning av kabellås utan utbyte
av kabellängd.

Kostnader för underhåll av vagnar ha kunnat
hållas inom rimliga gränser. Vagnshjulen
förslitas snabbt men detta anses fördelaktigare, än att
slitningen kommer på kablarna. Efter
påsvetsning i automatisk svetsmaskin och
grovsvarv-ning kunna hjulen utan vidare användas på nytt.
Upprepade påsvetsningar kunna utföras innan
hjulen behöver kasseras.

Det är av vikt att rationalisera reparations- och

Fig. 4. Utdragning av kablar med bandtraktor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>