- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
541

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1948 - Svenska Flottledsförbundets Årsbok 21, av Algot Nordström - Stockholms Stads Byggnadsnämnds årsberättelse 1946, av Ingvar Gudmundsson - Bygg, Handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad, bd 2, av Richard Smedberg - Teknisk ordlista för floder och kanaler, av Richard Smedberg - Byggnadsindustrins självkostnadsproblem, av Magnus Smedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 augusti 1948

541

Svenska Flottledsförbundets Ärsbok 21, redigerad av
Richard Smedberg. Stockholm 1947. 131 s., 131 fig. 13 kr.

Flottledsbyggande och flottning ventilera sedan 20 år
tillbaka årligen sina tekniska och administrativa problem i
Svenska Flottledsförbundets årsbok. Denna publikation är
ett samlingsverk, som vid det här laget torde innehålla
allt, som inom detta yrke framkommit av värde och
intresse. Den förnäma ställning, som årsboken därigenom
intar, har med skäl markerats av Nils Ribbing i hans
hyllningsartikel med anledning av det trefaldiga jubileum, som
vid förbundets årsmöte 1947 kunde firas. Det var nämligen
då 45 år sedan Svenska Flottningschefsföreningen
bildades, 20 år sedan föreningen ombildades till Svenska
Flottledsförbundet och 35 år sedan årsbokens redaktör, Richard
Smedberg, blev föreningens — sedermera förbundets —
sekreterare.

Det viktigaste av innehållet i Årsbok 21 torde vara
artiklarna om samsorteringen. Utsortering av virket vid
flottledernas skiljeställen har alltid varit en svår fråga.
Sor-teringsverken är dyrbara anläggningar, de kräver en stor
arbetsstyrka under kort tid med forcering, är känsliga för
vattenvariationer, vind och väder. På senare tid har antalet
trafikanter och virkesmärken stigit och ökat svårigheterna
samt slutligen ställt flottningsledningen inför omöjliga
uppgifter. Gunnar Esseen framlägger nu en metod att
förenkla arbetet. Paul Lundén behandlar samma fråga med
hänsyn till förhållandena i Klarälven. 1 en artikel,
"Skogliga synpunkter på samsortering", gör Nils Bergsjö en
analys av problemets forstliga natur samt berör något de
psykologiska aspekter som anmäler sig. "Massaindustriens
syn på samsorteringen" framföres av Rune Axling.
Problemet är alltså starkt belyst. 1 samband med
kraftverksbyggnaderna och vattenregleringarna ställer sig
högtstående teknik i flottningens tjänst. 1 uppsatsen
"Regleringsdammar och kraftverk i Ångermanälven" ger Töre Nilsson
en inblick i vad som för närvarande göres vid
Vattenfallsstyrelsens utbyggnader i Ångermanälven med syfte att
undanröja de svårigheter, som vattendragens avtrappning
bereder flottningen. Man tycker sig däri skönja fullt bifall
till den vädjan, som Finlands, Norges och Sveriges
centrala flottningsorganisationers representanter (Nordiska
Flottningsrådet), församlade till konferens i Helsingfors
den 7—8 juli 1947, framförde i sitt utlåtande om
flottningens och vattenkraftens ömsesidiga relationer
("Flottning och vattenkraft" s. 4285). En vetenskaplig behandling
av "Vindens inverkan på timmerflottning" ges av Lars
Forssblad. Man får en god föreställning om de svenska
flottledernas standard om man läser reseberättelsen från
Svenska Flottledsförbundets exkursion
"Ångermanälvsre-san 1947" av Richard Smedberg. De utmärkta bilderna
från flottleder, som besöktes, visar, att stora belopp på ett
praktiskt sätt disponeras på dessa trafikleder. För 40 år
sedan var förhållandena nästan överallt primitiva. Artikeln
"Bäckflottningarnas utveckling inom Kumoälvs
flotlnings-förenings verksamhetsområde under de senaste tio åren" av
Herman Tawast illustrerar ungefärligen läget i Sverige då.
Frammarschen på flottningsområdet är respektingivande.

Algot Nordström.

Stockholms Stads Byggnadsnämnds årsberättelse 1946,
Stockholm 1947. 37 s., 44 fig. 1,50 kr.

Trettioförsta årgången av Stockholms Byggnadsnämnds
årsberättelse framställer i klar och redig disposition
bostads-, affärs- och fabriksbyggnadsverksamhetens
omfattning i huvudstaden under år 1946 jämfört med år 1945,
allt i form av tabeller och kurvor. En del uppgifter torde
förvåna läsaren, t.ex. utvecklingen av bostadsproduktionen
jämförd med industribyggnadsproduktionen. Under år
1946 beviljade nämnden 10 % färre bostadslägenheter än
året före. Däremot beviljades 1946 fyra gånger så stor
golvareal för fabriks- och liknande byggnader som år 1945.
Nämnda förhållanden synas ju rimma dåligt med
varandra. Var skall de utökade personalskaror bo, som

uppenbarligen behövs för de utvidgande industrierna?
Lagerutrymmen tarvas väl ej i så stor omfattning i
nuvarande tidsläge. Trångboddheten i huvudstaden faller
läsaren i minnet. Möjligen är 1945 ett olämpligt
jämförelse-år, och statistik säges ju kunna lura läsaren. Man skulle
dock ha varit tacksam, om dylika egendomligheter
kommenterats i boken. Förutom all statistik innehåller häftet
en serie fotografier av under året färdigställda byggnader,
visserligen endast en del av dessa, men man blir dock i
viss mån imponerad. Till bilderna har fogats planer av
husen, jln redogörelse för en del under verksamhetsåret
förekommande dispens- och besvärsärenden avslutar
berättelsen, som, för att vara en årsredogörelse, är
synnerligen lättläst. Ingvar Gudmundsson

Bygg, Handbok för lius-, väg- ocli vattenbyggnad,

bd 2: Allmän byggnadsteknik, redigerad av Einar
Wåhlin, Byggmästarens Förlag, Stockholm 1948. XVI + 1103 s.
1062 fig. 50 kr.

Denna för varje byggnadstekniker oumbärliga
handboksserie fortskrider med berömvärd fart, trots alla motigheter
med tryckerier och papper. Huvudredaktören har med
(leuna del befäst sitt anseende som en av våra främsta
litterära dirigenter. Ty del är sannerligen en svår uppgift all
hålla samman en redaktionskommitté om 13 fackmän,
64 författare och 47 granskare. Det är huvudsakligen de
yngre, som fått rycka in. En lustig iakttagelse är, att
arkitekterna aldrig glömma sitt SAR, medan väg och
vattenbyggarna totalt förgätit SVR.

Band 2 består av tre huvuddelar: materiallära,
konstruktions- och arbetsteknik. Detta är en lämpligare indelning
än om man valt den ofta förekommande metoden att
behandla ett visst byggmaterial i ett sammanhang.

För att underlätta sökandet i den mycket systematiska
uppställningen börjar arbetet med "anvisningar till
läsaren", vilket är behövligt med hänsyn till det rikhaltiga
innehållet.

Man kan ej peka på något speciellt avsnitt, ty det skulle
bliva ett för den eventuelle läsaren av denna anmälan
alltför påkostande register. Så mycket kan dock sägas, all
fackområden, som i andra uppslagsböcker av liknande slag
behandlas ganska knapphändigt, här fått komma till sin
rätt. Med ett ord, man torde kunna påstå, att föga är
förbisett.

Tryck och bildmaterial är tillfredsställande

Richard Smedberg

Teknisk ordlista för floder och kanaler (TNC 9),
utgiven av Tekniska Nomenklaturcentralen. Seelig & Co.,
Stockholm 1947. 83 s., 30 pl. 3 kr.
Boken utgör en översättning av ett tekniskt lexikon, som
den nyligen återuppståndna Internationella
Sjöfartskongressen utgav 1939. I enlighet med denna sammanslutnings
idé har de för Fennoskandia så betydelsefulla
sjöregleringarna, kraftverken och flottlederna ej medtagits. Man vill
hoppas, att denna förträffliga handbok sprides så mycket,
att TNG fortsätter med utgivande av en dylik speciellt
nordisk del och därjämte fortsätter med kongressens övriga
lexika: dammbyggnader (1934), slussar och torrdockor
(1936), sjösignalväsen (1937) ocli hamnar (1938).
Arbetet är begränsat till fyra språk (svenska, franska,
tyska och engelska) med uteslutande av originalets
holländska, italienska och spanska. Är det välbetänkt att
slopa det sistnämnda tungomålet? 1 anslutning till den
svenska texten sker hänvisning till bilderna. 1 det
alfabetiska registret finnas termnumren, varför hittandet i hög
grad underlättas. Är det avgjort, om man skall stava
"spont" eller "spånt"? Richard Smedberg

Byggnadsindustrins självkostnadsproblem, av K H

Frænkel, Bo Andersson och Bertil Näslund.
Affärsekonomis Skriftserie nr 17, Stockholm 1947. 88 s., 28 fig.
5 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free