Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1948 - Det industriella tillskottsvärmets inverkan på den byggnadstekniska värmeekonomin, av Folke Tigerström - Beräkning av ventilationsanläggningar i lokaler med värmeöverskott och dimensionering av inblåsnings- och evakueringsanordningar med hänsyn till dragrisken, av Wll - Isoleringsförmåga hos asfalt mot fukt, vattentryck och vattenånga, av Nils Ellström - Köldsprickor i gjutasfalt, av Bengt Springfeldt - Sveriges lodade sjöar, av Richard Smedberg - Det sociale grundlag for byggeriet i efterkrigstiden, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 augusti 1948
543
Vid beräkning av tillskottsvärmet skall hänsyn ha tagits
till den tillförda energins verkningsgrad med avseende på
förluster exempelvis genom rökgaser, avkylning o.d.
Beroende på om driften pågår i ett eller flera skift, kommer
tillskottsvärmet att tillföras i olika hög grad, varför det
är lämpligt att definiera driftgraden <p såsom kvoten
mellan drifttid och total tid. För att undersöka hur stor del
av uppvärmningen, som man kan tillgodogöra sig från
tillskottsvärmet, beräknas temperaturhöjningen t°C på
grund av detta värme, r är en funktion såväl av g-värdet
som av yttertemperaturen.
Värmebehovets fördelning, när detta tillgodoses dels
genom tillskottsvärme, dels genom centralvärme, beräknas
med tillhjälp av en varaktighets- eller deklarationskurva
för orten i fråga. En dylik kurva visar, hur sambandet
mellan yttertemperaturen enligt solkurvan och antalet
dagar med lika eller lägre yttertemperatur i medeltal
varierar under eldningssäsongen. Förf. visar, hur man med
kännedom om temperaturförhöjningen t beräknar den
andel av värmeförbrukningstalet, som täckes av
tillskottsvärmet. Detta kan ske antingen genom planimetrering av
deklarationskurvan eller genom analytiska beräkningar.
Då det gäller att beräkna tillskottsvärmets inverkan på
den ekonomiska dimensioneringen av isoleringstjockleken,
finner man, att inverkan är låg vid små värden på r men
växer med kvadraten på temperaturstegringen och ökar
därför snabbt i betydelse. Folke Tigerström
Beräkning av ventilationsanläggningar i lokaler med
värmeöverskott och dimensionering av
inblåsnings-och evakueringsanordningar med hänsyn till
dragrisken, av Folke Tenelius, Tekn. Samfundets Handl.
1947 nr 4, Göteborg 1948. 48 s„ 21 fig.
Beräkningar är utförda för en biograflokal använd endast
under vintern och för en kontinuerligt använd under
sommaren samt för en textillokal. Kortare avsnitt behandlar
allmänna synpunkter på luftbefuktning och välbefinnande
i samband med ventilation. Ett större avsnitt ägnas åt
förhållandena vid ventilationsluftens inblåsning i en lokal,
och här redogöres bl.a. för ett antal experimentella
undersökningar på området. Wll
Isoleringsförmåga hos asfalt mot fukt, vattentryck
och vattenånga, av Fredrik Schütz, Medd. 10 Stat.
Komm. Byggn.-Forskn., Stockholm 1947. 93 s., 57 fig. 5 kr.
Med tanke på den omfattande användning, som asfalt
erhållit inom byggnadstekniken för isoleringsändamål, är
det förvånansvärt, hur knapphändigt detta område varit
föremål för verklig forskning eller över huvud laget
behandlats i svensk eller utländsk litteratur. Det är därför
mycket glädjande, att Stockholms Stads Gatukontor har
velat ställa laboratorium och material till förfogande för
de omfattande undersökningar, som företagits under förf:s
erfarna ledning och som resulterat i föreliggande bok.
Kap. I skildrar asfaltens reologiska egenskaper och de
metoder, som användas för bestämning av asfaltens
konsistens, samt ger en sammanfattning av den terminologi,
som numera användes. Vid undersökningarna har
medtagits de vanligast använda asfaltsorterna av
ångdestille-rad asfalt och oxiderad asfalt (A 130, A 140 och A 150
resp. O A 89 och OA 106).
Kap. II behandlar asfaltlösningar, framför allt vilken
inverkan olika lösningsmedel har för sänkande av asfaltens
viskositet, och vilka proportioner som erfordras mellan
lösningsmedel och asfalt för erhållande av viss viskositet. I
en kort sammanställning anföres, vilken viskositet man
i praktiken funnit vara erforderlig hos asfaltlösningar vid
olika impregneringsmetoder. Ur teknisk synpunkt synes
solventnafta och därnäst tungbensin vara de lämpligaste
lösningsmedlen. Hithörande problem är ganska
svårbemästrade och varje asfalttekniker brukar nog ha sitt
eget hemliga recept för olika fall. För att komma ifrån
detta hemlighetsmakeri ocli många gånger chansartade
förfarande, erfordras ytterligare omfattande
undersökningar för att man inför de skiftande förhållanden, som
kan uppkomma på en arbetsplats, skall kunna använda
tillgängliga tabeller och diagram i praktiken.
I Kap. III klarlägges isoleringsförmågan hos tunna
asfalt-skikt. De utförda försöken visar, att man icke kan uppnå
någon effektiv isolering mot direkt vattentryck på betong
eller ämnen med motsvarande porstorlek med enkla
be-strykningar av 1—3 mm tjocklek. Genombrott inträffar
redan vid några centimeters tryck hos vattnet inom en
tidrymd av några timmar. Dylik isolering bör alltså enbart
användas, då man önskar göra ytan fuktavvisande för all
hindra kapillär uppsugning, exempelvis vid grundmurar
som ligga över grundvattenytan. Undersökningar av
speciellt intresse för takisoleringar har utförts rörande
asfaltens flythastighet och möjligheten att stabilisera
beläggningarna t.ex. ined filler.
Kap. IV och V, om membranisoleringar resp.
diffusions-motstånd hos asfaltpapp, är de ur flera synpunkter
värdefullaste kapitlen och rekommenderas särskilt till alla
författare av arbetsbeskrivningar. Först har här gjorts en
analys av en del i marknaden förekommande papptyper samt
isoleringsförmågan och diffusionsmotståndet vid olika
im-pregnei ingår av dessa typer. Vidare berörs bl.a. riskerna
för alt membranisoleringar slitas sönder vid stora lokala
tryck t.ex. under pelare, och för att ett på asfaltpapp
utstruket asfaltskikt skall pressas genom pappen redan vid
låga vattentryck, om temperaturen hos isoleringen
överstiger 30—40°C samt för att glidning hos betong på
asfalt-membraner skall uppstå redan vid små lutningar.
Förf:s framställning präglas av klarhet och en god
avvägning mellan teori och praktik. Såväl efter varje kapitel
som i bokens slut har korta men ändock innehållsrika
sammanfattningar gjorts. Resultatet av förf:s fortsatta
undersökningar avvaktas med största intresse, varvid man får
hoppas, att de även kan kombineras med vissa
ekonomiska jämförelser, i den mån detta är möjligt i våra
infla-tionistiska tider. Nils Ellström
Köldsprickor i gjutasfalt, av Sten Hallberg och Nils
Lindholm, Stat. Väginst. Medd. 74, Stockholm 1947. 23 s.,
7 fig. 1 kr.
Av denna värdefulla redogörelse framgår önskvärdheten
av fortsatta undersökningar. Särskilt torde vältningens
betydelse för sprickbildning i topeka och öppen asfaltbetong
vara intressant att utreda: vältstorlek, vältningstid,
förvält-ning, efterkomprimering. Ävensom borde en jämförelse
göras mellan sprickbildning vid vanlig temperatur och vid
kyla. Bengt Springfehlt
Sveriges lodade sjöar, av K E Sahlström. Sveriges
Geologiska Undersökning, Stockholm 1947. 51 s. 3 kr.
Varje nytt bidrag till den svenska insjöstatistiken hälsas
med tillfredsställelse på grund av de 96 000 sjöarnas
betydelse för kraftförsörjning, samfärdsel och fiske, för att
nu icke tala om skönhetsvärdet i detta sammanhang.
Statistiken grundar sig på 118 tryckta skrifter, över vilka en
förteckning finnes i bokens slut. De ca 1 650 sjöarna är
sammanförda enligt de officiella kartbladen och har
följande data angivna: kartblad, socken, yta, höjd över havet,
förrättningsman, maximidjup, antal lödningar, kartskala
och litteraturhänvisning. Det är önskvärt, att
regleringsföreningar, rådgivande vattenbyggnadsingenjörer,
lant-bruksingenjörer m.fl. insända kopior av sina uppmätningar
till SGU:s sjöarkiv (Stockholm 50), så att samlingen blir
så fullständig som möjligt till allas nytta. Slutligen
efterlyses en förteckning över Sveriges reglerade sjöar med
uppgift om för vilket ändamål de äro reglerade,
dämnings-och sänkningsgränser m.m. Richard Smedberg
Det sociale grundlag for byggeriet i efterkrigstiden,
av Lewis Mumford. Arnold Busck, Köpenhamn 1946. 75 s.
2,75 dkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
