Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Elektriska småmotorer, av Erik Morath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 september 1948
545
Elektriska småmotorer
Tekn. dr Erik Morath, Stockholm
Begreppet "elektriska småmotorer" är ganska
svävande. Närmast sammanfaller det väl med
vad som i USA kallas "fractional horsepower
motors". National Electrical Manufacturers’
Association definierar dessa som: "A fractional
horsepower motor is a motor built ön a frame
smaller than that having a continous rating of 1 hp,
open type, at 1 700—1 800 rpm." Arbetet med
svenska normer och svensk nomenklatur för
elektriska småmotorer har så nyligen påbörjats,
att några resultat ännu ej föreligga. Den i detta
sammanhang begagnade nomenklaturen får
därför betraktas som tillfällig och på intet sätt
normgivande för framtiden.
Jämförelse mellan större och mindre maskiner
Jämförelser mellan större och mindre elektriska
maskiner halta ofta redan av den anledningen,
att maskintypen vanligen varierar med storleken.
Fig. 1 återger emellertid grafiskt en del data för
olika stora trefasinduktionsmotorer med
kort-slutsrotor. Denna motortyp har valts för
jämförelsen. emedan den är den minst
storleksberoende. Samtliga de motorer jämförelsen omfattar
äro fyrpoliga och avsedda för samma spänning
och frekvens, 380 V, 50 p/s. Uppgifterna hänföra
sig till liden omedelbart före kriget. Jämförelsen
visar vad som av allmänna tekniska skäl i stort
sett kan förväntas; den har sitt största intresse
däri, att den närmare preciserar i vilken
utsträckning exempelvis vikt och pris per kW stiga med
minskad motorstorlek. Det med stigande uteffekt
avtagande förhållandet mellan pris och vikt
visar indirekt att för en liten motor
arbetskostnaderna spela en mycket stor roll vid sidan av
materialkostnaderna. Synpunkterna på optimal
dimensionering, tillverkningsmetoder etc. influeras
starkt härav.
Fig. 2 visar maskinkonstanten U som funktion
av luftgapsdiametern för normala, öppna
maskiner. Maskinkonstanten har därvid definierats som
Pe
D2 L n
där Pe = elektrisk effekt (kW)
D — luftgapsdiameter (m)
L = plåtlängd (m)
n = hastighet (r/m)
U =
621.313.13—181 A
För myckel små maskiner (små diametrar)
kunna kurvorna ersättas med sina tangenter i
origo
U = D
dvs. den elektriska effekten blir
Pe = D3 L • n
Små maskiner böra alltså utföras med relativt
stor diameter ocli kort plåtpaket. Speciellt vid
mindre induktionsmotorer med invändigt lindad
stator underlättar en sådan dimensionering
lindningen i mycket hög grad. Självfallet får
förhållandena ej överdrivas: dels fordra kurvorna i fig.
2 för sin giltighet något så när normalt
utseende hos maskinerna, dels har en mera långsträckt
motor ofta ett högre marknadsvärde än en
kortare och högre.
Ännu en skillnad mellan större och mindre
maskiner bör i detta sammanhang påpekas. Större
enheter utföras praktiskt laget alltid med god
kylning, medan små maskiner ibland ges ur
kyl-ningssynpunkt sämre utföringsformen
Utformningen av plåtsnitten influeras även härav.
Fig. 3 visar magnetiseringskurvorna för några
Ström
Sammanfattning av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen
den 20 februari 1948.
Fig. 2. Maskinkonstanten som
funktion au luftgapsdiametern för A
ytter-polmaskiner och B innerpolmaskiner.
Spänning
Fig. 3.
Magnetise-ringskuruor för
olika plåt paket.
eosf
n
%
Fig. 1. iTrefasinduktionsmotorns egenskaper vid olika
motorstorlek; P„ uteffekt, p pris (katalogpris), s eftersläpning
vid fullast, eos cp effektfaktor, >/ verkningsgrad och g vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
