- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
558

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Mikroröntgen, av Åke Junghem - Färgmikroskopering, av E R—s - Vad väntar man sig av jätteteleskopet? av W S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

TEKNISK TIDSKRIFT

i

Fig. 1. Kamera för
mikroröntgen (enl. G L
dlai k och S T Gross);
1 film, 2 prov, 3
ljustätt papper eller filter.

vikande av överhettning och strukturändringar) eller
etsning eller bådadera och proven skola slutligen poleras med
finaste smärgel och olja.

En vanlig finstrukturapparat kan användas vid
mikro-röntgningen. Avståndet film-fokus skall vara mellan 125
och 150 mm och exponeringstiden varierar mellan 5 min.
(för magnesium) och åtskilliga timmar för legeringar med
större täthet. Fig. 1 visar en kamera, som användes av
Clark till en vanlig finstrukturapparat. Provet måste ligga
direkt an mot filmen för att bilden skall bli tillräckligt
skarp.

Clark har i sina artiklar visat åtskilliga mikroröntgen
bilder, som tydligt illustrerar metodens användbarhet.

Woods och Cetrone’1 har utfört senare experiment, som
givit dem anledning att rekommendera 12 kV
kontinuerlig strålning för bl.a. mikroröntgning av punktsvetsar.
Maddigan4 har beskrivit ytterligare en del arbeten efter
samma linje, men framhåller att såväl mikroröntgning med
karakteristisk strålning som kontinuerlig strålning är
värdefull, då de båda metoderna har sina givna
användningsområden. Åke .1 unghem

Litteratur

1. Dershem: Highlights and side lighls. General Electric Rev. il
(1038) s. 337.

2. Clark: Micro-radiography. Photo tech. dec. 1939; s. 19. Träns
Ainer. Soc. Metal, 13 (1941) s. 732; Ind. Engng Chem., anal. Ed. 14
(19-12) s. 676.

3. Woods & Cetrone: Microradiographu o[ alloys. Iron Age 1913
s. 151.

4. Maddigan: The Technique of Microradiographu. J. appl. Phys.
15 (1944) s. 43.

Färgmikroskopering. Mikroskopering i färg utan
användning av färgämnen eller ljusfilter är en ny
mikroskopisk teknik, som uppges ge snabbare och riktigare
identifikation av en lång rad av färglösa, transparenta ämnen,
inneslutande kemikalier och mineral. Denna teknik, som
i USA benämnes "dispersion staining" eller
dispersions-färgning, kräver endast standardutrustning för
mikroskopering, och man kan med dess hjälp få genomskinliga
färglösa objekt att uppträda i skarpa färger. Genom val
av rätt immersionsvätska, som placeras på provet,
uppträder varje material i en särskild färg. På detta sätt har
inan fotograferat textilier, filter, glaskulor och
mineral-blandningar, varvid partiklar med olika sammansättning
alltid uppträder i olika färger; man har även kunnat
fotografera tunna snitt av kroppsvävnader, i vilka
muskelfibrer, blodkärl och fettvävnader syns i skarpt
kontrasterande färger.

Ljuset från mikroskoplampan passerar genom en
mörk-fältslins placerad under objektbordet, för att träffa provet
under en starkt buktig vinkel. Provet täckes med en
hög-dispers vätska som passar ljusbrytningsförmågan hos olika
material i provet, så att de fördelas till olika delar av
färgspektret. Varje material sprider sedan några av
färgerna, som finnas i det vita ljuset, så att de går in i
mikroskopet, där de kan iakttas av observatorn under det att
andra färger passerar genom provet med så hög vinkel,
att de ej kommer in i mikroskoptuben.

Den nya metoden väntas öka användningen av
mikroskopet för kontroll av födoämnen och droger på
förfalskningar och föroreningar, för att undersöka föroreningar i
mineral och malmer och för kontroll och igenkänning av

fibrer i textilier. Kriminallaboratorier kan använda
disper-sionsfärgning för att avgöra om mikroskopiska fragment
av material är identiska eller ej. Inom histologien kan
metoden användas för att studera relativa brytningsindex
hos kroppsvävnadsstrukturer. Användningen av färgämnen
för att färga vävnader eller bakterier kommer antagligen
ej alt överges i de fall, där absorptionen av färger är en
specifik kemisk identifikation av materialet. I alla av de
många fall när en blandning av transparenta material skall
studeras i mikroskop väntas färgkontrasten, som
framkallas genom dispersionsfärgning, göra arbetet lättare för
mikroskopisten (Mechan. Engng mars 1948). FR—s

Vad väntar man sig av jätteteleskopet? Det nu efter
flera års förarbete lyckligen installerade 200" teleskopet
på Mount Palomar väntas icke ge några snabba,
revolutionerande resultat, även om astronomerna på längre
sikt ställer stora förhoppningar på sitt nya hjälpmedel. Ett
begrepp om vad det nya teleskopet kan prestera får man
bäst genom att jämföra det med andra, äldre teleskop,
närmast med 100" teleskopet på Mount Wilson, vilket är
närmast i storlek. Palomar-reflektorn har en dubbelt så
stor diameter som Wilson-spegeln, fyra gånger så stor yta
och därför fyra gånger så stor ljusstyrka. Emedan
stjärnornas ljusstyrka avtar med kvadraten på avståndet, blir
dock räckvidden endast två gånger Wilson-teleskopets; den
del av världsrymden som kan undersökas blir härigenom
åttafaldigad. Man beräknar att med det nya teleskopet
kunna fotografera vintergator, som ligger på ca en miljard
ljusårs avstånd från jorden. Den stora ljusstyrkan
kommer att vara mycket värdefull vid spektroskoperingen av
svaga stjärnor. Om en stjärna är så svag, att dess hela
ljus måste fokuseras till en enda punkt för att stjärnan
överhuvudtaget skall bli synlig, är det omöjligt att sprida
upp ljuset på spektrallinjer. Palomar-teleskopets fyrfaldiga
ljusstyrka kommer att göra antalet av de spektroskopiskt
analyserbara stjärnorna åtta gånger större än hittills. De
bättre spektra som det nya teleskopet ger, hoppas man
skall bringa klarhet i två fundamentala frågor: arten av
de atomförändringar som håller stjärnorna heta och
huruvida de olika grundämnenas atomer byggs upp vid dessa
förändringsprocesser. Man hoppas också att de både flera
och bättre spektra skall visa, huruvida de olika
grundämnena förekommer i samma proportion i alla stjärnor.
Är de vitglödande stjärnjättarna kemiskt lika de röda
dvärgstjärnorna, och har de så kallade vätestjärnorna
ett överskott på väte? En bättre kännedom om stjärnornas
sammansättning och förhållandena i övrigt på dem gör det
lättare att säga vad som är stjärnornas egentliga
energikälla och om verkligen alla atomer är uppbyggda från
syre, som helium förefaller att vara.

Vid studiet av ytdetaljer på planeter och närbelägna
stjärnor kommer man troligen icke att kunna i större
utsträckning dra nytta av det nya teleskopets större
bild-upplösningsförmåga, emedan flimringen i atmosfären sätter
en gräns för bildskärpan. Man hoppas dock att genom en
ögonblicksbild av Mars komma närmare lösningen av
denna planets gamla gåta. Mars har visserligen ett starkt
ljus, men då man i alla fall måste använda gul- eller
rödfilter för att vid fotograferingen utnyttja de våglängder
som bäst tränger igenom planetens egen atmosfär,
försvagas ljusstyrkan betydligt. Man har därför hittills varit
tvungen att ta marsbilderna med lång exponeringstid, och
följden har varit att den atmosfäriska flimringen har
suddat ut sådana detaljer som de kända kanalerna, vilka
iakttagits med ögat av många astronomer. Med
Palomar-teleskopet hoppas man kunna ta bilder av Mars genom ett
gulfilter på 1/ao s. Många dylika bilder skall tas efter
varandra på kinofilm och man tror att åtminstone någon av
bilderna skall råka bli tagen i slutet av en flimringsperiod,
då atmosfären är i vila, och bli ett fotografiskt bevis för
marskanalernas vara eller icke vara (Mech. Engng april
1948). W S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free