Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1948 - Framsteg inom icke-järnmetallurgin, av A J Murphy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 TEKNISK TIDSKRIFT
kp/mnr. Med en hålkälsdiameter av endast 0,06
mm överlevde en provstav mer än 100 miljoner
varv under en böjpåkänning av - 25,5 kp/mnr.
Således var sänkningen av utmattningsgränsen för
böjpåkänningar under rotation med denna skarpa
sektionsförändring mindre än 27 %. Med stål
(brottgräns 63—95 kp/mnr) har reduktionen av
utmattningsgränsen beroende på skarpa
sektionsförändringar av olika forskare angivits ligga
mellan 30 och 63 %.
Det normala användningsområdet för smidd
eller valsad aluminiumbrons av denna typ är
pumpaxlar, propelleraxlar och sinå kugghjul,
t.ex. för bilstart. När lämpliga ståltyper för
kugghjul i växellådor och speciella vevaxlar ej kunde
skaffas, användes aluminiumbrons med stor
framgång både till kugghjul och axlar.
Användningen av aluminiumbrons till gjutna
föremål ökades även i hög grad under de senaste
tio åren. Det är en något förbryllande iakttagelse
att när man gjuter göt, är det nödvändigt att
reducera turbulensen hos den smälta metallen
till ett minimum, men man erhåller utmärkta
resultat genom centrifugalgjutning i
metallformar vid hastigheter av 500—-1 000 r/m, vid
vilka den smälta metallen är i mycket starkt
turbulent rörelsetillstånd. Lyckade gjutningar görs
i stort antal även vid gjutning i metallformar, trots
att den smälta metallen är i mycket kraftig
rörelse. Förklaringen till resultatet vid
centrifugalgjut-ningen torde möjligen vara, att bildade partiklar
av aluminiumoxid av de tyngre metallpartiklarna
trängas in mot mitten till kärnpartiet där de
stannar vid metallens stelning. Vid den vanliga
kokill-gjutningen kan det tänkas, att oxidpartiklarna
finnas, men i ett mycket finfördelat tillstånd, och
förblir i detta vid den snabba stelningen.
När man gjuter föremål av aluminiumbrons
i sandformar är det av största vikt att
undvika turbulens och mycket skarpsinniga
undersökningar har ägnats metoder, som skulle
trygga metallens lugna inflytning i formen. Ofta
kan Durvilles princip användas på så sätt, att
man placerar formen på en karusell och förser
den med en ficka vid övre delen av formen;
denna ficka tjänar samma ändamål som
mctallbe-hållaren på Durvilles götframställningsmaskin.
Sedan fickan fyllts med smält metall överförs
denna helt försiktigt i formen genom karusellens
rörelse. Med en annan mycket lyckad metod
överföres metallen till formen genom ett roterande
rör, som nedtill övergår i en bred men låg
horisontell passage, genom vilken metallen lugnt
flyter in till formen.
Ett viktigt användningsområde för
centrifugal-gjuten aluminiumbrons är för de koniska
buss-ningarna vid navänden till blad för
flygmaskins-propellrar med variabel stigningsvinkel (fig. 3).
Utom hög hållfasthet och hårdhet har bronsen
här den värdefulla egenskapen att förhindra de
korrosionsangrepp, som alltid uppstår om
lätt-metallbladen lagras pa ståltappen. Ett utmärkt
exempel pä användningen av pressgjuten
alu-min i limbrons är växlingsgaffeln i växellådan till
bilar och till propellrar med ställbar
stigningsvinkel (fig. 3 och 4).
Alldeles nyligen har stora framsteg gjorts i
el-svetsning av aluminiumbrons, beroende på att
tillfredsställande sammansättningar erhållits på
de slaggbildande elektrodbeläggningsmaterialen.
Svetsar med mycket god hållfasthet och kor-
Fig. 3. Delar av aluminiumbrons; överst t.v.
växlingsgaff-lar till växellådor; överst t.h. konisk bussning för
propel-lerbladsnav, därunder kuggdrev och nos på axelmekanism,
till flygmaskinspropeller med variabel stigning.
Fig. 2. Förbättrad Durville-gjutningsmaskin i användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
