Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1948 - Bearbetningstekniska perspektiv, av Olov Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
TEKNISK TIDSKRIFT
lat, och att våra konstruktörer på dessa områden
ännu knappast begagnar sig av några
vetenskapliga metoder vid utarbetandet av nya
maskintyper. Som exempel kan nämnas att man på en
ordinär planfräsmaskin av knätyp (fig. 3) vid
mätning konstaterat egensvängningstal för
fräs-bordet i horisontalled, motsvarande ca 50 p/s. En
enkel kalkyl ger för fräsar med ordinära
tand-antal och diametrar skärkraftvariationer med
frekvenser i närheten av 50 p/s för
skärhastigheter, valda inom gängse rekommenderade områden
för hårdmetaller. Liknande exempel kunna
an-dragas från flera områden, t.ex. beträffande
fräs-dornens vibrationer till följd av varierande
moment, arbetsstyckets vertikalrörelser etc. I svarvar
har man till följd av spånbrytningsförloppet
den teoretiskt konstanta skärkraften motsvarande
givna bearbetningsförhållanden variabel med
höga frekvenser. Det är förvånansvärt, att man
trots de praktiska erfarenheterna, som tyda
på, att man t.o.m. vid användning av
snabbståls-verktyg vid svarvning kan erhålla kraftiga
vibrationer i olika maskindelar, icke tidigare lagt ned
något arbete på att experimentellt och
vetenskapligt lösa dessa problem. Mättekniska möjligheter
finnas och äro under utveckling. Speciellt i fråga
om elektriska mätmetoder kan det vara på sin
plats att trycka på det önskvärda i, att även
dylika frågor behandlas i kurverksamhet eller i
kompendier.
Av det sagda framgår, att för
verktygsmaskinernas del fordras ett avsevärt utvecklingsarbete.
Verktygsmaterialen torde inom överskådlig
framtid inte nämnvärt komma att utvecklas, och för
ökad produktion måste man ju som alltid angripa
den svagaste punkten.
Arbetsstyckets bredd mm
Fig. 2. Nomogram för bestämning au skärüatu ocli
effekter viil fräsning med hårdmetallskär (enl. Sandvikens
Jernverk).
Fig. 3. Planfräsmaskin av knätyp med anordningar för
skär kraf t mätning.
Materialdata och hearbetbarhet
Materialens hearbetbarhet, antingen det gäller
plastisk, klippande eller skärande bearbetning, är
ett uttryck som man ganska allmänt rör sig med,
utan att ha givit det någon klar definition. När
verkstadsmannen använder uttrycket inlägger
han ofta däri någon alldeles särskild innebörd,
som för honom är aktuell i ett visst fall. Ordet
hearbetbarhet är sålunda i egentlig mening ej
missbrukat men väl odefinierat. Det framställes
ofta ett önskemål, att man skulle ha tillgång till
en siffra, som för varje material skulle ånge dess
hearbetbarhet relativt andra material. Denna
siffra måste emellertid hänföras till en entydigt
definierad bearbetbarhetsegenskap. Just häri
ligger en av svårigheterna att bemästra detta
problem, men inte nog härmed. Det skulle vara
kolossalt värdefullt, om man kunde ånge en dylik
siffra, låt vara definierad, men dessutom visste
sambandet mellan variationer i denna siffra och
variationer i övriga materialegenskaper, t.ex.
analys, struktur, hårdhet m.m. Vid skärande
bearbetning kan man i viss utsträckning ånge dylika
definierade relativtal (fig. 4) i form av yw0-värden
eller liknande. Det är tydligt att med dessa
utgångspunkter ett nytt stort fält för forskningen
har öppnat sig, i första hand omfattande
sambanden mellan dessa relativtal och materialens
struktur resp. hållfasthetsdata. Ett visst
forskningsarbete är redan i gång på området, bl.a. på
initiativ och på bekostnad av vissa järnverk. Ett
omfattande litteraturgranskningsarbete är även
i gång. Av detta framgår, att frågan tydligen är
mycket komplicerad, och att t.ex. strukturerna ej
alltid entydigt svara mot variationer i
relativtal. Vidare framgår att de forskare, som tidigare
sysselsatt sig med uppgiften, i sina redogörelser
ej givit alla de data, som fordras för att
resultaten skola kunna bedömas korrekt. Ofta har
författaren lagt ned betydligt större omsorg på att
ånge metallurgiska data än bearbetningsdata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
