Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1948 - Den moderna varmluftsmotorn, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Schema för varmluftsmotnr
av V-typ med 90° cylindervinkel. (i
motvikt.
Fig. tO. Schema för Stirlinys
varmlufts-motor (1817) med en huvudkolo Z och en
överföringskolv P; B värmekälla.
Fig. 11. Schema för modern
en-cylindrig varmluftsmotor med
huvudkolv Z och
överförings-kolv P; k kanal för återföring
av till vevhuset utläckt luft
frän cylindern; A motoraxel.
kalla V k cylinderdelen, kring överföringskolven P
ringformigt anordnade liettare H, regenerator H och kylare
K. En utföringsform visas i fig. 12. Hettaren öppnar direkt
mot den heta cylinderdelen och får sin värme från en på
utsidan av cylindertoppen anbringad brännare med
värmeväxlare. Den kalla cylinderdelen står i förbindelse med
kylaren K genom en ring med öppningar O. Motorn har ett
slutet vevhus, i vilket ett övertryck av önskad storlek
åstadkommes med en av motorn driven reglerbar pump C.
Detta tryck skall vara lika stort som motorns
minimi-tryck, varigenom flera fördelar vinnes: tryckskillnaden för
kolvens båda sidor blir minskad, jämfört med om
vev-huset hade atmosfärtryck, varigenom läckningen förbi
kolven såväl som friktionen minskas och tätningen förenklas.
Luft. som vid maximitryck läckt från cylindern till
vevhuset. ledes genom en kanal k tillbaka till motorns
arbetsrum. Enda möjligheten för läckning utåt av luften är kring
Fig. 12. Modern encylindrig varmluftsmotor, utförd enligt
fig. 11; på cylindertoppen är värmeväxlare för brännaren
anbringad runt hettaren, t.v. nedtill tryckpump med skruv
för reglering av vevhustrycket, bakom motorn svänghjul.
motoraxeln, som är försedd med ordinära packningar. I
själva verket är det motorns minimitryck, som rättar sig
elter vevhustrycket och icke tvärtom på grund av kanalen
k. Genom förändring av det senare trycket med den
reglerbara pumpen kan sålunda motorn regleras på ett
mycket enkelt sätt. Vid start efter stillestånd har en viss
mängd luft alltid trängt ut ur vevhuset, varför motorns
effekt först är relativt liten. Den växer emellertid
automatiskt och snabbt till det av pumpens inställning
beroende, avsedda beloppet. Genom alt den varierande
tryckskillnaden på vardera sidan om kolven genom
vevhuskom-pressionen reducerats med ett konstant belopp, minskas
också de vevstakskrafter, som överföres till vevaxeln,
betydligt och därmed lagertrvck och friktionsförluster; detta
gör sig ännu mera märkbart vid flercylindriga
varmlufts-motorer. Denna encylindriga motortyp lämpar sig för
varvtal upp till 2 000 r/m och begränsas huvudsakligen av den
encylindriga motorns utbalanseringsförmåga.
Vid högre varvtal och effekter måste därför flercylindriga
typer komma till användning. Fig. 13 visar ett schema för
en fyrcylindrig varmluftsmotor med en fasförskjutning av
00°. De flercylindriga motortyperna medför en väsentlig
förenkling, genom att överföringskolvarna med sin
komplicerade drivning helt bortfaller. Detta arrangemang
förutsätter. att vid expansionen av det arbetande mediet de två
knivarna, mellan vilka ett system (varm cylinderdel Vivi,
hettare //. regenerator R, kylare K och kall cylinderdel
Vto) är beläget, lämnar mer arbete till vevaxeln än som
åtgår för kompressionsarbete inom detta system. Detta
fall uppkommer, när volymändringarna i den första
cylinderns hela del genom en viss fasförskjutning kommer före
volymändringarna i den andra cylinderns kalla del, vilket
i sin tur betingas av. att den andra cylinderns kolv alltid
är en fas före den första cylinderns kolv, osv. för alla
cylindrarna i motorn i ordning. Kolvarnas fasförskjutning
vid deras rörelse har teoretiskt och experimentellt
fastställts till 90° för den fyrcylindriga motorn och samma
fasskillnad gäller för motsvarande volymändringar.
Kombinationer med flera system än de nämnda fyra kan
förekomma, varvid fasdifferenserna blir andra. Inom vissa
gränser har detta tämligen litet inflytande på
motoreffekten, emedan den kurva, som visar varmluftsprocessens
effekt som funktion av fasdifferensen (se fig. 14) mellan
de varma och kalla volymernas tillståndsändringar är
tämligen flack vid sitt maximum.
Enligt den nu nämnda metoden för cylindrarnas förbin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
