Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1948 - Semi-logaritmiska diagram, av Gunnar Gran - Morgondagens svenska marknad, av N G Ehrnrooth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 19b8
601
Inom det linjära området erhålles då
dx
x
dy
i/i
dy = f’(x)-dx
da = k x
cIb = k 2
db
Insattes (6) och (7) i (8) och beräknas , erhålles
d a
d b k 2 ■ X
da k i • iji
Inom det logaritmiska området erhålles, utöver ekv.
och (8)
db = k2dlJ
y
Insattes (6) och (10) i (8) och beräknas ~ erhålles
d a
db
Ja
ki ■ x
ki • y
(6)
(7)
(8)
(9)
(6)
(10)
11
men just vid gränsen är y = yt, varför (11) där övergår
i (9), vilket skulle bevisas.
Vid användning av semi-logaritmisk indelning på båda
axlarna kan det ofta vara lämpligt att välja sådana
värden på och ylt att de satisfierar ekvationen y = f(x),
varigenom kurvan vanligen får ett enklare förlopp. Om
kurvan y ■.= 4 x i fig. 2 hade ritats in i ett
semi-logarit-miskt talplan med xlt= 1 och y1t=4 hade den blivit en
rät linje i stället för att bestå av två räta linjer och en
däremellan liggande kroklinje.
Den här diskuterade typen av diagram kan givetvis
varieras på ett flertal sätt. Närmast till hands’ ligger att
använda linjär eller logaritmisk indelning efter den ena axeln
och semi-logaritmisk efter den andra.
Morgondagens svenska marknad, redigerad av Ralph
Rilton. Svenska Reklamförbundet, Stockholm 1948. 240 s.,
ill. 12,50 kr.
Den senaste i ordningen i den serie av intressanta och
givande studiekurser, som anordnats av Svenska
Reklam-förbundet i samråd med Sveriges Industriförbund och
Svenska Försäljnings- och Reklamkontoret, ägde rum
5—7 november 1947. Avsikten var att i en serie föredrag,
mot bakgrunden av en befolkningsprognos och de
sannolika ekonomiska utvecklingstendenserna, diskutera
avsättningsteknik och distributionsfrågor. Nitton av dessa
föredrag publiceras i det föreliggande arbetet, medan två av
dem, professor Sune Carlsons föredrag om
"Chefsutbildning och rekrytering" och civilekonom Rert Lindströms
"Hur påverkar detaljisternas inköpsvanor grosshandelns
struktur och kostnader?" i utvidgad form publiceras i
andra sammanhang.
Inom ramen för denna anmälan är det icke möjligt att
ens i korthet beröra alla de olika föredragen. I den första
avdelningen, behandlande befolkningsprognosen och
utvecklingsmöjligheterna, pekar professor Sten Wahlund i en
sakrik framställning på den fara som arbetskraftsbristen
under de närmaste femton åren kommer att aktualisera.
Handelsminister Axel Gjöres behandlar i ett kort
inledningsanförande de handelspolitiska aspekterna på kortare sikt
och understryker nödvändigheten av exportökning, medan
professor G Westin-Silverstolpe kraftigt understryker
utrikeshandelns betydelse för en fortsatt
välståndsutveckling i Sverige. Jag vill vidare särskilt fästa
uppmärksamheten på docent Folke Kristenssons intressanta föredrag
om "Försäljningens och produktionens inriktning efter
marknadens struktur", där dels presenteras resultatet av
en strukturundersökning inom textil- och
beklädnadsindustrin, dels återges en hel del nytt amerikanskt material
(föredraget har publicerats i Tekn. T. 1947 s. 885).
I kapitlet om samverkan mellan producent och
konsument förefaller det mig som om särskilt intresse borde
ägnas direktör Sam Widenfelts instruktiva föredrag om
informativ reklam. Det är dock icke obefogat att som
föredragshållaren gjort, inleda med en begFeppsutredning, ty
åtminstone för den som icke är särskilt sakkunnig på
området uppstår lätt frågan: Ar inte all reklam mer eller
mindre informativ? Rortsett från det faktum att kravet på
informativ reklam bl.a. innebär, att den information som
ges är riktig, är det skäl alt framhålla, att därmed menas
sådan reklam, som syftar till att ge de lör köparen
väsentliga upplysningarna om varan, dess sammansättning,
framställning, egenskaper, pris, distribution och försäljning.
Informativ reklam gäller dels producentvaror, dels
konsumentvaror. På det förra området har den informativa
reklamen redan länge varit dominerande, icke minst
beroende på att kundkretsen i allmänhet är mycket sakkunnig.
Producentvaror köpes därför efter mera preciserade
grunder än konsumentvaror. Som viktiga hjälpmedel nämnes
kataloger och det framhålles att i t.ex. SKF:s
huvudkatalog ligger företagets tekniska vetnade koncentrerat. Den
har i själva verket blivit ett oumbärligt hjälpmedel för
hela verkstadsindustrin. Andra viktiga hjälpmedel i den in
formativa reklamens tjänst är olika tekniska handböcker,
broschyrer innehållande råd för bekämpande av
skadegörelse på frukt, bär eller grönsaker, och slutligen
korrespondenskurser, t.ex. av det slag som anordnats av Fagersta
Bruk och Scharins Söner. Den informativa reklamen är
emellertid ställd inför en svårare uppgift när det gäller
konsumentvaror. Det rör sig här mindre om konkreta
uppgifter, utan upplysningarna blir av mindre gripbart slag
och har avseende på modesynpunkter, utseende och
varierande användning. Klientelet är även som regel avgjort
mindre sakkunnigt. Icke desto mindre finns även på detla
område goda utvecklingsmöjligheter att på ett mera
effektivt och riktigare sätt "nå konsumenten", och särskilt i
Förenta Staterna har man kommit långt på väg.
Framförallt har man behov av ökad kännedom om varan och
dess rätta användning. Föredragshållaren trycker här
särskilt på en omständighet, som enligt vårt förmenande i allt
för hög grad försummats, särskilt i fråga om
distributionens rationaliseringsarbete, nämligen nödvändigheten av
att uppnå ett bättre samarbete mellan producenterna och
den husliga sakkunskapen.
Soin hjälpmedel i den informativa reklamens tjänst
nämnes förpackningen, där det är av vikt att på
lagstiftningsväg förhindra oriktiga eller vilseledande upplysningar.
De omständigheter som av reklamen-förpackningen bör
framgå är bl.a.: vilket material varan är tillverkad av,
hur den är tillverkad, vad den duger till,
kvalitetsegenskaper, hållfasthet, färgäkthet, krympning osv. och
slutligen skötsel, vård, tvättråd m.m. Även receptböcker är
en bra typ av hjälpmedel. Om effekten av den
informativa reklamen saknas tyvärr statistiska uppgifter från vårt
land. Däremot visar undersökningar, gjorda i Förenta
Staterna, att om reklamens informations- och läsvärde
höjt sig över medelnivån, annonserna ur
försäljningssynpunkt var tre gånger så effektiva, som då värdet sjunkit
under denna nivå. Av allt att döma kommer den
informativa reklamen att öka i betydelse även i Sverige och
föredragshållaren rekommenderar anordnandet av studiekurser
på området.
I kapitlet om varudistributionens rationalisering torde
civilingenjör Pär Gierows föredrag, "Metodstudiuin av
transporter" ha särskilt intresse. Det är ett område som
hittills icke blivit tillräckligt beaktat, vilket får anses
ganska egendomligt i betraktande av de stora värden, som
är investerade i transportväsendet och
transportkostnadernas ständigt tilltagande betydelse för varornas pris. 1
medeltal räknar man med (ehuru på ganska osäkra grunder)
att icke mindre än 23 % av konsumentens krona åtgår
för transport av varan från råvaruproducent till
konsumenten och mycket talar för att siffran är för låg. Gierow
diskuterar först standardiseringsproblemet och
möjligheterna att genomföra en tillfredsställande mekanisering av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
