Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1948 - A Practical Theory of Mechanisms, av Hf - Applied Engineering Mechanics, av C S - A guide to evaluating courses studied and grades received at the Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, av W S - Technologie der Leichtmetalle, av E R—s - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
TEKNISK TIDSKRIFT
kuggar, remmar, kammar, tandhjul, hydrauliska växlar
och elektriska överföringsanordningar. Dessa visas i sina
grundformer, varefter ett stort antal varianter diskuteras
i anslutning till instruktiva figurer och med användning
av enkla matematiska samband. I anslutning till
kugg-växlarna behandlas också friktionsväxlar, särskilt med
hänsyn till system för kontinuerlig variation av
utväxlingsförhållandet. Litteraturhänvisningar finns dels i
anslutning till texten, dels samlade på 21/2 sidor i slutet av
boken. Framställningen sysselsätter sig icke med frågor
sådana som materialegenskaper eller tillverkning av
ingående element. Beträffande dimensionerandet inskränker
man sig titi att ge anvisningar om samband mellan
dimensioner och utväxlingsförhåUanden samt i vissa fall om de
krafter, som kan väntas uppträda. Som uppslagsbok då
man söker idéer kan boken vara mycket användbar. Hf
Applied Engineering Mechanics, av Alfred Jensen.
Mc Graw-Hill Book, New York—London 1947. 316 s., 477
fig. 3 $.
Denna lärobok i elementär statik och dynamik är avsedd
för yngre årskurser på tekniska högskolor samt för elever
på tekniska institut. Några större kunskaper i matematik
förutsättas därför heller ej. C S
A guide to evaluating courses stuilied and grades
received at the Royal Institute of Technology,
Stockholm, Sweden, utarbetad av Cajæb Warniek.
Sverige-Amerika Stiftelsen. Stockholm 1948. 8 s.
Under senare år har det blivit allt vanligare, att svenska
ingenjörer med högskolexamen har rest till USA för att
fortsätta sina studier. Den stora skillnaden i uppläggningen
av amerikansk och svensk ingenjörsutbildning har
emellertid gjort det svårt för de amerikanska universiteten och
firmorna att uppskatta de svenska ingenjörernas meriter.
Denna redogörelse för K. Tekniska Högskolans kurser och
betygsättningar som har uppsatts i tabellform enligt en
internationellt antagen metod för bestämning av
genomsnittsbetyg, kommer därför säkert att vara till stor nytta.
W S
Technologie der Leichtmetalle, av Alfred von
Zeer-ueder. Bascher Verlag, Zurich 1947. 364 -f XII s., 396
fig., 62 tab. 36 kr.
Förf. har tidigare utgivit ett omfångsrikt arbete rörande
aluminium och dess lättmetallegeringars teknologi (4:e
uppl. Leipzig 1943). I den nu utgivna lättmetallteknologin
har även medtagits behandlingar av magnesium och dess
legeringar, men då konsumtionen av magnesium och dess
lättmetallegeringar endast är 10 % av aluminiums, beröras
de förra legeringarna mera kortfattat. De svårigheter med
varierande beteckningar på samma legeringar, som alltid
förekommer, har i någon mån minskats, sedan Verein
Schweizerischer Maschinen-Industrieller utarbetat
normerande beteckningar för de i Schweiz viktigaste
legeringarna, vilka jämte de vanliga marknadsbeteckningarna finns
anförda. För aluminiums lättmetallegeringar finnas
dessutom angivna beteckningarna använda i Tyskland,
Italien, Frankrike, England och USA. De teoretiska
underlagen är endast medtagna i den mån de är nödvändiga
för en rätt förståelse av de behandlade problemen. I övrigt
är boken av rent praktisk karaktär och kan därför bäst
anbefallas konstruktörer, driftsingenjörer och verkmästare.
Språket är lättläst och ett stort antal instruktiva och
tydliga bilder, diagram samt tabeller underlättar materialets
inhämtande. E R—s
Problemhörnan
Problem 4/48 var följande: "Bestäm de gemensamma
koordinaterna till funktionen xv ma yT och räta linjen
r = y!"
Av xV = yx (1)
följer
logx logy
■-=––(1 a)
x y
(Här förutsättes x och y vara reella och positiva.) Man
inser att ekv. (1) alltid har lösningen y i= x, vilket
innebär att den mot (1) svarande kurvan har en gren, som
just är räta linjen g i= x. Svaret på frågan om kurvan har
någon mera gren erhåller man genom att betrakta
funktionen
logx
ii = ——
x
Av
»’ = logx) = —log ~
följer att u har maximum i— för x ,= e
Betrakta nu (1 a) som en ekv. för bestämning av y. Av
fig. 1 synes att om x < 1 finns endast e.i rot y, vilken då
måste vara den redan funna y i= x. För x> 1 finns två
rötter y, vilka för x*=ze; y — e sammanfaller till en enda.
Med ledning härav kan kurvan (1) uppritas (den är
självfallet symmetrisk kring linjen y — x):
Svaret på problemet är sålunda, att de sökta
koordinaterna blir x — e; y \= e om man frånser den triviala
lösningen y = x.
Ovanstående är återgivet efter G ödberg. På liknande sätt
har uppgiften lösts av sign. G O. En mindre fullständig
men ganska fyndig lösning har lämnats av G.Lindström:
Låt den räta linjens ekv. vara
y = x (1 -f q)
Härav
a; *(! + </) = [x(i
eller
a^ + o = x{\ + q)
V xl = 1 + q
x = (1 + q
som då q—>- 0 ger x.= e osv.
Snarlika lösningar har ingivits av K J E Westerberg och
E Böhiner (Bestun).
Problem 6/48. Medelst ett till temperaturen T upphettat
metallstycke vägande 1 kg och med sp. värmet c skall
man uppvärma q kg 0-gradigt vatten till högsta möjliga
temperatur. Vilken vattentemperatur bör härvid kunna
uppnås? Ex. r,= 100°; ci=0,09; 71=0,1. —
Värmeledningstalen för såväl metall som vatten anses vara höga.
Lednings- och strålningsförluster försummas. A l.g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
