Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1948 - Litteraturtjänstproblem, av Ejnar Wåhlin - SLT-koncernen - Mer lättlästa maskinritningar, av G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 september 1948
609
hundra band). Verket bör givetvis ligga under
ständig förnyelse och komplettering. Hur själva
redigeringsarbetet skall tillgå torde det knappast
vara lönt att här beröra. Att det blir en
organisatoriskt sett ganska svår uppgift är dock klart.
Arbetet kräver kontakt med ett stort antal
fackmän såsom författare, rådgivare och granskare.
Många specialister finnas här och var i vårt långa
land, som ej äro kända annat än inom en
begränsad krets, t.ex. personer som gjort tillfälliga
utredningar över vissa detaljproblem. Det gäller att
tillvarata alla sådana krafter. En frivillig central
registrering av fackmän bör åstadkommas.
Arbetet kräver även redaktionell medverkan av många
fackmän inom olika områden för att ge verket
enhetlighet och bästa möjliga språkliga och
typografiska framställning.
De fördelar ett dylikt verk skulle medföra
kunna ej överskattas. En allmän uppryckning inom
alla teknikens och samhällslivets områden skulle
bli följden. Kostnaderna kunna kanske uppgå
till några millioner kronor årligen, men de
indirekta vinsterna skulle kunna räknas i hundratals
miljoner. Överhuvudtaget borde man ej behöva
diskutera kostnaderna, ty lika väl som det alltid
varit varje lärares skyldighet att se till att
lär-ljungarna har läroböcker eller kompendier, så
är det nu, när möjlighet finns, samhällets plikt
att samla, samordna och lägga fram sitt samlade
vetande. Utgivandet av verket skulle lämpligen
kunna anförtros åt det nyssnämnda institutet,
varför till dess arbetsuppgifter kan fogas:
5) utgivandet av en svensk systematiskt
upp-stälId fackmannaencyklopedi.
Får världen utvecklas i fred är det nog ingen
blåögd optimism utan endast ett nyktert
framtidsperspektiv att tänka sig ett internationellt
samarbete (måhända inom FN:s ram) för den
en-cyklopediska verksamheten, hand i hand med
det redan pågående samarbetet för
klassifika-tionssystemets förbättring och
litteraturtjänstpro-blemen i övrigt. Som sista punkt på
litteraturinstitutets arbetsuppgifter antecknas alltså:
6) arbete för förbättrandet av DK-systemet
7) internationellt cncyklopediskt samarbete.
Litteratur
Bland under senare tid publicerade skrifter rörande
litteraturtjäiist-problem märkes:
1. Björkbom, C: Tillskriftsproblem. TLS Skr.-Ser. 5. Stockholm 1936.
2. Haixendorf, B: Arbetsuppgifter för konsulentvcrksanihelcn inom
TLS. Tekn. Dokum. 1948 h. 2.
3. Silow, A: Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet
au litteralurtjänslen inom de tekniska fackomrädena. Siat. off.
Ut-redn. 1911 nr 17.
SI/T-koncernen, Stockholm, har utformat sin
Årsredogörelse för 1947—1948 till en skrift av stort intresse även
för andra än dem som står tryckerifacket nära. Bl.a. ges
en god bild av papperssituationen i landet. De talrika
diagrammen är instruktiva och fyndiga, texten koncentrerad
och lättläst, typografin självfallet god.
Mer lättlästa maskinritningar. Den ortogonala
projektionen tillämpas vid nästan alla tekniska ritningar. Sneda
projektioner eller avbildning i perspektiv har förekommit
endast undantagsvis. Under kriget då många människor,
som saknade teknisk utbildning och alltså förmåga att
tolka en vanlig teknisk ritning, kom in i fabrikerna fick
dessa senare avbildningsmetoder större omfattning. Detta
gällde särskilt den isometriska parallellprojektionen.
Enligt denna betraktas en kub på så sätt, att två motsatta
hörn sammanfaller. Kubens alla kantlinjer liksom alla
linjer parallellt därmed förkortas i proportionen 0,816 : 1.
Denna förkortning gäller alltså för alla kantlinjer i
rätvinkliga parallellepipeder (rätblock enligt TNC). Linjernas
riktning bildar inbördes 120°. Vertikala linjer förbli
vertikala, medan dimensionernas längd och bredd kommer
att luta 30° mot horisontallinjen. Cirklarna på kubens
(eller rätblockets) sidor blir ellipser med storaxeln i full
storlek och lillaxeln förkortad 0,577 : 1. Cirklar på de
horisontellt belägna ytorna blir ellipser med storaxeln
horisontell, medan cirklar på övriga ytor ger ellipser med
30° lutning åt höger eller vänster mot vertikallinjen.
Fördelen med den isometriska projektionen är framför
allt lättlästheten. Som regel ger en enda vy en fullt klar
bild av detaljen. Misstag behöver ej förekomma och även
outbildad personal kan omedelbart förstå ritningen. Denna
kan tjäna som underlag till teckningar för reklam m.m.
1 egenskap av parallellprojektion ger dock den
isometriska projektionen med samma längd på främre och bakre
kantlinjer ett estetiskt mindre tilltalande intryck, vilket
man endast kan komma ifrån genom att övergå till
perspektivritning.
Om den isometriska projektionen endast användes som
förtydligande komplettering till ortogonala projektioner,
vilket tycks vara det vanliga, innebär det givetvis en
merkostnad för ritarbetet. Utförandet av sådana ritningar
fordrar även större kunnighet. För att underlätta
isometrisk ritning har särskilda hjälpmedel konstruerats
(Tekn. T. 1948 s. 533). Med hjälp av mallar får man
ellipser motsvarande cirklar av de vanligare diametrarna
liksom även sexkantskallar på bultar. En särskild
isometrisk skala med förminskningen 0,816 : 1 användes för de
tre huvudriktningarna. För cirklar som ligger i plan
bildande sned vinkel med huvudplanen finns tabeller för var
femte grad (Leete, J: Pictoral Drawing a Mechanical
Science ).
En annan projektionsmetod är den trimetriska. Härvid
betraktas föremålet ävenledes snett, men så att
dimensionernas längd, bredd och höjd ej förkortas lika såsom
vid den isometriska ritningen, utan i vissa andra
proportionel". Fördelen med detta system är att man har flera
lägen att välja på och kan ta ut det som ger den
tydligaste bilden av föremålet (se Metropolitan Vickers Gaz.
jan. 1944).
Båda de nu nämnda projektionerna saknar som nämnts
perspektivritningens mera naturliga bildegenskaper. Bland
annat möjligheten att använda bilderna som grund för
reklam, handböcker och reservdelskataloger, har givit per-
Fig. 1. Principerna för
isometrisk projektion,
tillämpade på en kub.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
