Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1948 - Mer lättlästa maskinritningar, av G L - Amerikanska erfarenheter av hydraulisk barkning, av Axel Ekwall - Resestipendier för yrkesutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
TEKNISK TIDSKRIFT
spektivprojektionen en beaktansvärd spridning som
komplettering av tekniska ritningar. Även här har vissa
hjälpmedel utarbetats (se Aeronautics, bd 9 h. 2) (Prod. Engng
Bull. okt. 1944). G L
634.982.4
Amerikanska erfarenheter av hydraulisk barkning1.
Kör inassaved av de dimensioner som förekommer i Sverige
har man på senaste åren gått in för hydraulisk barkning
i över tjugotalet fabriker i Förenta Staterna och Kanada.
Inom den amerikanska cellulosaindustrien synes den
uppfattningen vinna terräng, att barktrummorna med deras
stora platsbehov och tendens att göra rakborstar av
stockarna ej uppfyller moderna krav, och intresset för
hydraulisk barkning är därför mycket stort då det gäller nya
installationer. Att maskinerna för hydraulisk barkning
(Tekn. T. 1946 s. 379) ej alltid fungerat fullt
tillfredsställande anses bero dels på att de måste byggas av
ersättningsmaterial under och närmast efter kriget, dels på att en
nykonstruktion av detta slag måste lida av en del
barnsjukdomar, innan man har fått tillfälle att införa de
förbättringar som påkallas av erfarenheterna i praktisk drift.
Kapaciteten hos de hydrauliska barkmaskinerna är
nominellt ca 35 1 in* ved per timme. 1 praktiken är kapaciteten
ofta lägre, och den varierar givetvis med hur svårbarkad
veden är liksom med stockarnas dimensioner och
maskinens matning. Av lättbarkad ved med 4—12" diameter
barkar maskinen enligt prov vid flera fabriker åtminstone
25—30 m3/h, men om veden är svårbarkad kan kapaciteten
gå ned till 10—15 m3/h.
Stockar med mindre än 4" diameter har ofta vållat
svårigheter vid den hydrauliska barkningen, och särskilt
gäller detta för kortved av endast 4’ längd. Orsaken härtill
synes vara att de lätta stockarna ibland rider upp på den
framåtdrivande valsen, varvid de kan fastna mellan valsen
och det ovanför liggande staget, vars uppgift det är att vid
behov styra stockarna. Vid en fabrik har man kommit
ifrån denna svårighet genom att på undersidan av staget
fästa ett järn av kilformig sektion, som endast lämnar
l1/," öppning över valsen. Samtidigt har man tagit bort
stålborstarna, som finns på mitten av valsen, men detta
kan vara orsaken till att man vid ifrågavarande fabrik
stundom har besvär med på stockarna kvarsittande
kambium, som missfärgas vid kokningen.
För att de kraftiga vattenstrålarna ej skall bringa oreda
bland stockarna som föres genom barkmaskinen, är det
önskvärt att dimensionerna ej varierar alltför mycket
mellan efter varande följande stockar, ty en klen stock
kan då lätt kila in sig under en grövre. Av samma orsak
bör en snett avhuggen stock gå med andra änden först
genom maskinen för att ej kastas över ände, då den nås
av vattenstrålarna. Krokig ved lämpar sig ej alls för
behandling i den hydrauliska barkmaskinen. Bäst barkas ved
som har en något skrovlig bark, så att spolvattnet får fäste
i ytan. Obarkad granved som fått lufttorka åtminstone ett
halvår vid fabriken kan sålunda enligt prov skalas
fullständigt ren i maskinen. Färsk ved har däremot ofta en
slät och hal bark, som motstår vattenstrålarna även om
den sitter ganska löst. Lövved i både färskt och lagrat
tillstånd vållar ofta svårigheter på grund av sin släta
bark.
Barken lossnar från stockarna delvis i form av långa
remsor och delvis som ett pulverformigt material. De förra
ledes genom en barkpress eller kvarn för att sedan blåsas
till ångcentral,en. Det pulverformiga materialet är ganska
svårt att tillvarata fullständigt. Vid en fabrik har man
funnit att avfallet från Thornes barkmaskiner väl
åter-vinnes på duk nr 70, medan denna släpper igenom mycket
finkornigt och även kolloidalt avfall från den hydrauliska
barkningen. Detta kan givetvis medföra en icke önskvärd
förorening av vattendragen. En vedförlust av 1—2 %
förorsakas åtminstone när veden är torr av de kraftiga
vattenstrålarna i förening med de skarpa kammarna på
den vridande valsen. De barkade stockarna får sålunda en
något ojämn yta, vilket i praktiken visat sig vara en viss
lordel ty de ger i huggmaskinen färre länga spånor och
sålunda en jämnare flis än vad man får av alldeles släta
stockar.
Minsta personalbehovet för en hydraulisk barkmaskin är
en man. Denne skall tillse att stockarna en och en matas
genom maskinen i tät löljd. 1 regel behövs också en man
för att granska utgående stockar efter maskinen och se
till att ofullständigt barkade stockar gå tillbaka för en
andra eller tredje behandling. Per maskin är kraftbehovet
350—400 hk för tillförsel av ca 2 500 I/min av spolvatten
med ett tryck av 45 kp/cnr För bakar intill 14" bredd
finns en liknande hydraulisk barkmaskin vid en
wallboard-fabrik på stillahavskusten. Bakarna föres på en
transportör genom maskinen och barkas med 1 500 1/min
spolvatten av 55 kp/cnrtryck. Kraftförbrukningen är 300 hk.
Den 30 april 1948 provbarkades ett parti svensk sulfitved
i en Allis-Chalmers Streambarker hos Hammermill Paper
Co., Erie (Pa.). För provet hade från Sverige översänts
150 stockar som vägde 6 060 kg och motsvarade 13 lm3
eller ca 3.6 cords, av oflottad, helbarkad 3 in ved med
kvarsittande kambium. Veden ankom i 21 buntar som var
väl emballerade med papp och förvarades under tak intill
tiden för provet. Identifieringsnummer var inbrända i
ändarna av samtliga stockar. Barkningen genomfördes på
samma sätt som för Hammermills egen massaved.
Ofullständigt barkade stockar återfördes till streambarkern. I
provningsprotokollet noterade man hur många gånger de
olika stockarna återfördes. Driftdata och kapacitet vid
provbarkningen är sammanställda nedan:
vattentryck ............................ kp/cnr 50
kraftförbrukning (2 duplexpuinpar i serie .... hk 400
beräknad vattenmängd ................... 1/min 2 500
antal stockar 55 antal turer per stock genom
streambarkern 1
58 2
24 3
12 4
0 5
1 6
Summa 150 Medeltal 1,98
provtid, total (inkl. tidsödande ombarkning av ett
litet antal stockar på slutet) ......min 55
effektiv .......................... min 50
kapacitet................................ lm3/h 15
vedförlust, uppskattad ...................... % 2
Efter provbarkningen hade veden ännu några hårt
fastsittande remsor av kambium. Emellertid syntes det icke
vara praktiskt alt försöka avlägsna dessa genom att
återföra stockarna ännu flera gånger. Vad som därmed kunde
ha åstadkommits skulle nämligen ej ha stått i rimlig
proportion till kraftförbrukning och vedförlust. Enligt
Ham-mermills erfarenheter skulle den provbarkade veden vara
acceptabel för framställning av blekt sulfitmassa för
papper, med en trestegsblekning bestående av klorering,
alkali-behandling och kalciumhypokloritblekning.
Det översända vedpartiet torde även efter svenska
förhållanden få anses ha varit svårbarkad ved. Om
kambium-skiktet hade uppmjukats i en blötlåda före den hydrauliska
barkningen är det troligt att denna kunnat ske med högre
kapacitet och bättre slutresultat. Hos Hammermill Paper
Co. ansåg man för övrigt att veden skulle ha barkats
betydligt lättare i streambarkern om den varit belt obarkad
vid ankomsten. Axel Ekwall
Resestipendier för yrkesutbildning. K. överstyrelsen
för Yrkesutbildning kan åt företagare, förmän eller
arbetare inom hantverk och industri utdela stipendier för
studieresa eller bevistande av kurs inom vederbörande
yrke inom landet eller utomlands, Ansökan inges till över,
styrelsen på fastställd blankett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
