Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1948 - Rationaliseringsverksamheten i Sverige, av R L - Materiallära, av C S - Täckdikning med grävmaskin av grävskopetyp, av Lennart Larsson - Mennesker og boliger, av Carl Erik Carlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 september 1948
623
sjukhusen, jordbruket m.fl. Allmänna principer för
självkostnadsberäkningar har fastställts och kommittéer är
verksamma för att skapa enhetliga kalkyleringsprinciper
och metoder inom olika industrigrenar, t.ex.
verkstadsindustrin, järnindustrin, konfektionsindustrin och
textilindustrin. Många företag har en särskild personalchef.
Säkerhetstjänst, sjukvård, intressekontor, marketenteri,
matsalar, klubblokaler, fritidssysselsättning, bad,
barnpensionat, barnkolonier, vilohem, semesterhem och
bostäder har ordnats, de anställdas bildningssträvan
stimuleras och personaltidningar utges. Pensionering av
arbetare har ordnats centralt genom den allmänna
folkpensioneringen. Psykologiska lämplighetsprov för olika
yrken har utarbetats och en särskild nämnd har inrättats
för att samordna forskningen och den praktiska
verksamheten på det industripsykologiska området.
Vad branschrationaliseringen beträffar har en viss
samverkan mellan de olika företagen inom en bransch
förekommit sedan länge, t.ex. i fråga om standardisering,
självkostnadsberäkningar och inom järnindustrin även
teknisk-vetenskaplig forskning. Strukturundersökningar har
utförts över skogsindustrin och skogsbruket, textil, och
konfektionsindustrin, skoindustrin, möbelindustrin samt
småindustrin och hantverket.
Industrins Utredningsinstitut är ett forum för
industriföretagens samarbete i fråga om ekonomisk och social
forskning och har utfört en hel del allmänna utredningar,
såsom över industrins arbetarbostäder, Norrlands
försörjningsproblem, tillgången på arbetskraft i Sverige, den
industriella företagsbildningen samt företagsutvecklingen och
företagsdöden i Sverige under mellankrigstiden. Institutet
följer även fortlöpande den inhemska industriella
konjunkturutvecklingen liksom den ekonomiska utvecklingen i
andra länder.
Till sist redogöres för den rationaliseringsverksamhet som
bedrives inom andra områden än den egentliga
fabriksindustrin såsom byggnadsindustri, jordbruk, skogsbruk,
distributions- och försäljningsorganisation, statlig
förvaltning, hemarbete och sjukhus. R L
Materiallära, av Sven Brennert, Maskin AB Karlebo,
Stockholm, Stockholm 1948. 247 s., 143 fig. 7 kr.
Föreliggande behändiga boken i materiallära är avsedd
som lärobok dels för självstudier för konstruktörer m.m.
dels för undervisning i ämnet vid högre och lägre tekniska
läroanstalter. Av bokens 247 sidor behandla 141
grunderna samt järnlegeringarna; resten omfattar: hårdmetall,
koppar, mässing, bronser, nickel med legeringar, lättmetall,
zink, tenn, bly med legeringar, lager- och lödmetaller,
ytbeläggning av stål, konsthartser, gummi samt trä. Boken
är klart och redigt disponerad samt fyller väl sitt avsedda
ändamål. C S
Täckdikning med grävmaskin av grävskopetyp, av
Sverker Persson och Nels-Erik Ohlson. Medd. 215
Jord-brukstekn. Inst., Uppsala 1948. 30 s., 18 fig. 1 kr.
Den av K. M:t år 1944 tillsatta "Kommittén för maskinell
täckdikning" har nu utgivit sin andra skrift. Den första
utkom år 1947 såsom Jordbrukstekn. Inst. Medd. 209 med
titeln "Handledning i användning av täckdikesplogar".
Föreliggande skrift innehåller huvudsakligen en
redogörelse för de försök, som utförts vid Allmänna Svenska
Utsädesbolagets gård Lönnstorp i närheten av Svalöv, med
täckdikning med hjälp av grävmaskin. Vid dessa arbeten
har använts en grävmaskin av typ Åkerman 300 med
djup-grävningsaggregat utrustat med en specialkonstruerad
grävskopa. Denna skopa har en bredd av endast 30 cm
och är försedd med en patenterad tömningsanordning.
Arbetena har utförts på huvudsakligen mycket steniga
jordar och med gott resultat. Skriften redogör utförligt för
använd grävmaskin, använda arbetsmetoder och
beräknade kostnader. Vad som saknas är bl.a. närmare
uppgifter om den bandtraktor, som använts vid återfyllningen.
Av skriften framgår, att dikesgrävning med grävmaskin
utrustad med specialskopa blir relativt dyrbar, men
arbetstakten blir hög och förekomsten av sten har liten
inverkan.
Till sist en anmärkning. Fig. 17 på s. 23 visar icke
"Grävmaskinen använd för grävning av större täckt avlopp" utan
är en bild från det stora vattenledningsbygget från Vomb
till Malmö. Den grävmaskin, som delvis skymtar på
bilden, är emellertid alldeles riktigt en Åkerman 300.
Lennart Larsson
Mennesker og boliger, av Odd Brochmann m.fl. Johan
Grundt Tanum, Oslo 1948. 277 s., 137 fig. 11 kr.
De år under kriget, då all civil byggnadsverksamhet i
Norge låg nere, utnyttjade norska arkitekter till en
bostadsundersökning av speciellt slag, Oslo Byes Vel’s
Bo-ligundersökelse, från vilken vissa resultat lägges fram i
föreliggande bok, som utgör det andra bandet av
undersökningen. Denna tog sikte på att utreda, hur boendet
gestaltar sig i de nyare lägenhetstyperna i Oslo och i
vilken grad bostäderna och deras utrustning fyller de
funktionella krav, som ställes på dem. Utredningen har
mindre lagt an på att få en fullständig statistik över
huvudstadens bostadsförhållanden än att grundligt penetrera
förhållandena i ett antal representativa fall.
Tillvägagångssättet har varit följande: bland alla
hyreshus som färdigställdes åren 1937—1940 utvaldes tolv, som
kunde anses representera genomsnittet. I dessa sökte man
kontakt med de lägenhetsinnehavare, som var villiga att
delta i undersökningen. Som exempel på allmänhetens
motvilja mot att figurera vid enkäter av detta slag kan
nämnas att av 1 000 familjer endast 200 ville släppa de
frågvisa herrarna inom dörrarna, något som de speciella
krigsförhållandena troligen bidrog till. För de 196
lägenheter, som undersökningen kom att omfatta,
införskaffades planritningar, uppgifter om storlek, utrustning och
hyresbelopp. Genom utförliga frågeformulär, som dels
ifylldes av de berörda familjerna, dels av de utsända
intervjuarna, erhölls uppgifter om familjernas storlek och
sammansättning, lägenheternas möblering etc. samt
lägenhetsinnehavarnas egna åsikter om fördelar och nackdelar
med bostäderna. Även psykologer av facket anlitades,
vilka besökte familjerna och genom utfrågning och sina
personliga intryck skaffade sig en uppfattning om deras
livsföring. Bearbetningen av det insamlade materialet har
varit ett omfattande arbete. Förutom de elementära
upplysningarna angående lägenheterna användes sju
frågeformulär för varje familj upptagande olika detaljfrågor,
och härtill kommer 15 000—20 000 personliga uttalanden
från familjemedlemmarna. Ur denna mängd uppgifter har
man gjort en serie sammanställningar för att belysa
bostadens olika funktioner och därvid behandlat de olika
utrymmenas planlösning, möblering och användning.
Bostadsförhållandena ur mentalhygienisk synpunkt behandlas
i en rad kapitel, där psykologerna samlat sina erfarenheter.
I synnerhet de brännande problemen om husmödrarnas
arbetsbörda och barnens utvecklingsmöjligheter har man
sökt grundligt tränga in i.
Som huvudresultat av denna undersökning har man fått
en skrämmande bild av hur illa det är beställt med
bostadsförhållandena för det stora flertalet. Trångboddheten
är det allt överskuggande problemet, och det är också det
svåraste att lösa, enär det är en ekonomisk-social fråga
för hela samhället och icke kan attackeras av
byggnadsfackmännen allena. En intressant möjlighet att förbättra
de stundom olidliga förhållandena diskuteras, nämligen
att inreda flera små rum på samma lägenhetsyta. I boken
visas exempel på ett dylikt minimirum av storleken
1,6 X 2,5 m, möblerat med säng, stol och bord och försett
med garderob. Många skulle säkert föredra en dylik
"cell" framför ett gemensamt sovrum för åtta personer av
båda könen. En hel rad smärre men nog så betydelsefulla
problem rörande bostadens utformning och inredning har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
