Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1948 - Kraftförsörjningsläget i september 1948, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oktober 1918
637
Kraftförsörjningsläget i september 1948. Mot slutet
av-kriget igångsattes flera utbyggnader av nya
vattenkraftstationer, utöver de nybyggnader som då pågick. Man
räknade med att härigenom få ett betydande tillskott till
kraftförsörjningen redan under sommaren och hösten
1948. Sålunda skulle enligt det ursprungliga programmet
det första aggregatet i Edsforsen, Skedvi, Mörsil, Ljusne
och Hölleforsen, på totalt 100 MW, bli driftfärdiga
före den egentliga högbelastningssäsongen 1948. Dessutom
skulle en ny 60 MW ångturbin bli installerad 1948 i
Västerås.
Till följd av försenade maskin- och materielleveranser
samt begränsad tillgång på arbetskraft har programmet
blivit i det närmaste ett år försenat, vilket innebär att dessa
kraftstationer blir färdiga först nästa år. Krafttillskotten
sedan förra vintern blir därför ganska obetydliga i
förhållande till vad man ursprungligen hade räknat med.
Av-större kraftstationer är att nämna endast Forsmo, där det
första aggregatet blir färdigt inom kort; stationens totala
effekt blir 70 MW. Vidare har ett 20 MW aggregat
installerats i Krångfors. Man har hittills räknat med att det
nuvarande stora utbyggnadsprogrammet i fortsättningen
skulle kunna fullföljas utan några väsentliga ytterligare
förseningar. Från och med 1949 skulle då erhållas en ökning
av vattenkrafttillgången med i medeltal 1 350 milj. kWh
varje år. Detta borde räcka till såväl för att täcka ökningen
av kraftbehoven som för att successivt inhämta det
underskott, som för närvarande föreligger. Nyligen har det
emellertid blivit klart att man måste räkna med ytterligare
omkring ett halvt års försening av generatorleveransen under
de närmast följande åren. Härigenom utsträckes den period,
under vilken balansen mellan tillgång och efterfrågan på
kraft kommer att vara ansträngd i likhet med vad fallet
nu är.
Som bekant var snötillgången mycket god när förra
vintern slutade, dock tyvärr med undantag för fjälltrakterna.
Detta undantag tillsammans med den omständigheten att
grundvattenstånden efter förra årets torka var onaturligt
låga, gjorde emellertid att återfyllnaden av
vattenmagasinen under vårfloden icke blev särskilt god. Man kom i
själva verket inte ens upp till den fyllnadsgrad, som
nåddes förra året, trots att snötäcket den gången var onormalt
tunt. Utvecklingen visas i kurvan, fig. 1. Till att börja
med framgår hur långt magasinen hade sjunkit vid förra
årsskiftet. Sedan kom som bekant vårfloden ganska tidigt,
men å andra sidan tog den också slut tidigare än normalt.
En försiktig beräkning hade gett förhoppningen om att
man skulle nå en fyllnadsgrad av 75 % under juli; i
verkligheten kom man inte högre än till 67 %, vilket betyder
att resultatet blev 300 milj. kWh sämre än väntat. Under
sommarmånaderna har nederbörden på det stora hela taget
varit lägre än normalt. Detta gäller särskilt de ur
kraft-försörjningssynpunkt viktiga områdena omkring Vänern
och Indalsälvens källsjöar. Vänernområdet har under juni
och juli endast fått 85 % av normal nederbörd och för
Indalsälven är siffran ännu lägre, nämligen knappt 60 %.
Detta förklarar att magasinen har sjunkit icke oväsentligt
redan under sommaren. Först under augusti har detta i
någon mån kompenserats genom en rikligare nederbörd.
Av största betydelse blir emellertid förhållandena under
september och oktober då man normalt brukar få en
ökning i tillrinningen till sjöarna. Förra året uteblev denna
höstflod som bekant helt och hållet inom större delen
avlandet men sista tidens utveckling talar för att en normal
höstflod kan påräknas i år. Man kan siffermässigt uttrycka
resultatet för kraftförsörjningens del av de nämnda
omständigheterna genom att jämföra den verkliga
vattenkrafttillgången med den som skulle ha nåtts vid normal
magasinsfyllnad och normal vattentillgång i övrigt. Denna
vattenkraftindex, fig. 2, låg exceptionellt lågt under förra
vintern. Under vårfloden kom man upp till normal
vattenkrafttillgång eller rent av något bättre, men tyvärr endast
kortvarigt. Redan under juli hade index åter sjunkit till
Fig. 1. Landets totala magasinsinnehåll januari
1947-augusti 1948; - 1947, - 1948.
Fig. 2- Vattenkraftindex januari 1947—augusti 1948;
1947, - 1948.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
