Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1948 - Teflon, av SHl - Snabbidentifiering av plaster, av W S - Statens export- och handelsstudiestipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
tionsförmåga har man icke lyckats finna något bindemedel
för det. Dess utomordentligt ringa vidhäftningsförmåga har
emellertid kunnat utnyttjas i många fall. Sålunda har teflon
använts som överdrag på valsar och transportörer vid
behandling av GR—S—kautschuk vid förhöjd temperatur.
Det har vidare använts som inklädnad i absorptionstorn,
där vidhäftning av fasta ämnen på tornets väggar utgjort
ett problem, överallt, där man vill undvika fastkletning,
kan teflon med fördel användas. Härvid måste det
fastsättas med mekaniska medel.
Olyckligtvis bidrar just de egenskaper, som gör teflon till
ett synnerligen originellt material, till svårigheterna att
bearbeta det. Då det aldrig blir flytande ens vid hög
temperatur, kan vanliga metoder för gjutning eller sprutning
icke tillämpas. Emellertid kan polymeren enligt ett
speciellt förfarande sprutas i form av stavar, tjockväggiga
rör och tjock isolation på tråd. Hastigheterna blir små
och mätas i dm per timme i stället för per minut som för
de flesta termoplaster. Enkla former av teflon kunna dock
genom svarvning och fräsning bearbetas till mer
invecklade detaljer. Som smörjmedel används härvid vatten, vars
främsta uppgift är att hindra överhettning av arbetsstycket.
Vid temperaturer över 400° måste nämligen stor
försiktighet iakttas, ty små mängder fluor kan då frigöras.
Teflon har hittills mest använts som packningar till
apparater, i vilka frätande kemikalier bearbetas. Vidare har
det använts som diafragma i olika slag av mätinstrument
och i pumpar för aggressiva vätskor. Slutligen har teflon
utnyttjats som isoleringsmedel för
lågspännings-högtem-peraturkablar utsatta för frätande kemikalier. Då intet
lämpügt bindemedel finns, har teflonröret i detta fall
fasthållits vid ledningstråden med en överflätning av glastråd
(Chem. Engng Progr. jan. 1948). SHl
Snabbidentifiering av plaster. I en fabrik inträffar det
ibland att man snabbt önskar få veta av vad slags plast
ett föremål är tillverkat, t.ex. då man tillvaratar skrot eller
då man vill identifiera materialet i ett stycke som inte
tillverkats i den egna fabriken. I USA har man utarbetat
en metod, enligt vilken man med mycket enkla prov kan
fastställa vilken plastsort man har att göra med. Proven
kan naturligtvis inte ersätta en kemisk analys, och de gör
det heller inte möjligt att skilja på olika former av samma
grundtyp av plast. I vissa fall, då det gäller blandpolymerer
eller blandningar av olika plasttyper, kan resultaten bli
osäkra. Vid uppgörandet av identifieringsschemat har man
av praktiska skäl inte heller kunnat i större utsträckning
beakta de många fyllnads- och färgämnen som
förekommer, och som i viss mån kan inverka på resultaten.
Proven fordrar ingen större apparatur, kemisk kunskap
eller större uppsättning av kemikalier. Vad som behövs är
en bunsenbrännare, ett par tänger, en glasstav, en
droppflaska med koncentrerad saltsyra och en annan med en
blandning av 1 del koncentrerad saltsyra och 3 delar
koncentrerad salpetersyra. Om den upphettade glasstaven
tryckes mot plastytan och därvid sjunker in, har man att
göra med en termoplast. Den lukt som uppstår då den
heta glasstaven berör plasten, bör antecknas och jämföras
med vad som anges i identifieringsschemat. En smal remsa
eller helst en ca 80 mm lång och 3—4 mm tjock stav
skäres ut av plasten och hålles med ena ändan i lågan.
Bunsen-lågan bör då vara reglerad så att den är färglös, och
provet hålles alldeles i kanten av lågan under 10 s eller
tills det fattar eld.
Identifieringsschema
I. Ingen låga uppstår.
A. Provet deformeras långsamt.
1. Plasten angripes icke av blandningen saltsyra
-j-salpetersyra. (Varning för giftig rök!)
Polytetra-fluoretylen.
2. Lukt av saltsyra. Blandpolymer av
vinylidenklo-rid eller vinylklorid.
70fi TEKNISK TIDSKRIFT
B. Provet behåller sin form; lukt av formaldehyd.
1. Ingen annan lukt. Karbamidformaldehyd.
2. Stark fisklukt. Melaminformaldehyd.
3. Lukt av fenol. Fenolformaldehyd (oorganiskt
fyllnadsämne).
II. Provet brinner, men slocknar då det tas ur lågan.
A. Grön låga med gul spets; lukt av bränt gummi.
Neo-pren.
B. Gul låga; provet antändes med svårighet.
1. Stickande lukt; gröna stänk i lågan.
Vinyliden-klorid eller vinylklorid.
2. Lukt av fenol och brinnande trä eller papper
Fyllt eller laminerat fenolharts.
3. Lätt färgad rök; lukt av vidbränd mjölk. Kasein.
4. Svart rök; lukt av anilin. Anilinformaldehyd.
5. Gnistor av brinnande plast från lågan; lukt av
ättika. Flambeständigt cellulosaacetat.
C. Blå låga med gul spets; lukt av bränd ull; provet
smälter och droppar; löses långsamt i saltsyra.
Polyamid.
III. Provet fortsätter att brinna sedan det tagits ur lågan;
flamfärgen bestämmes inom en sekund efter
antänd-ningen.
A. Brinner mycket snabbt med intensivt vit låga.
Celluloid eller cellulosanitrat.
B. Blå låga med’ gul spets.
1. Lukt av frukt. Akryl.
2. Lukt av bränd ull; plasten löses långsamt av
saltsyra. Polyamid.
3. Brinner med fast låga; provet smälter och
droppar; dropparna kan ev. brinna; lukt av härsket
smör. Polyvinylbuturat.
4. Gnistor bildas; provet smälter och droppar;
dropparna kan ev. brinna.
a. Lukt av härsket smör. Cellulosaacetatbutyrat.
b. Välluktande. Cellulosapropionat.
5. Smälter och droppar; dropparna brinner; lukt
av paraffin. Polyetylen.
C. Gul låga.
1. Gnistor bildas; provet smälter och droppar;
dropparna kan ev. brinna; lukt av ättika.
Cellulosaacetat.
2. Avger tjock rök med sotflagor.
a. Lukt av lysgas. Polystyren.
b. Lukt av ättika. Vinylacetater.
c. Lukt av bränt gummi. Butadien- eller
butyl-gummi.
3. Svart rök utan sotflagor.
a. Materialet mjuknar; lukt av gummi.
Naturgummi.
b. Materialet mjuknar icke, men vätska bildas
på ytan; lukt av gummi. Vulkaniserat gummi.
4. Lågan blå vid kanterna.
a. Smälter och droppar; dropparna kan ev.
brinna.
1. Lukt av bränt socker. Etylcellulosa.
2. Lukt av härsket smör.
Cellulosaacetatbutyrat.
b. Provet spricker och bryts sönder. Allylester.
5. Antänds med svårighet; droppar ej; lukt av
bitumen eller vax. Kalif or made material.
(Materials & Methods april 1948.) W S
Statens export- och handelsstudiestipendier utdelas
till personer som vill, utan officiell ställning, i
främmande, företrädesvis transoceana, länder verka för den
svenska utrikeshandeln resp. förvärva praktiska insikter i
handelsyrket. 1 det senare fallet skall sökande ha genomgått
handelshögskola, handelsgymnasium eller tekniskt
läroverk. Vistelsen i det främmande landet skall vara minst
ett år. Ansökan ställes till Konungen och inges till
Kommerskollegium. För övrigt hänvisas till kungörelserna 1932
nr 441 resp. 1939 nr 216.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
