- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
655

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1948 - Cellulosa och papper, av Ss - Provning av vattenavvisande förmåga hos vävnader, av Dah - General Chemistry, av Sigge Hähnel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23 oktober 1948

655

Cellulosa och papper, utgiven av Svenska Pappers- och
Cellulosaingeniörsföreningen, Stockholm 1948. 460 s., ill.,
10 kr.

Denna ståtliga festskrift, utgiven av SPCI till dess
40-års-jubileum, innehåller ett trettiotal artiklar av in- och
utländska specialister, behandlande inte bara vad titeln
lovar utan även många gränsområden. Efter en inledande
artikel om cellulosaindustriens utveckling i Sverige av
Gunnar Sundblad följer några personhistoriska skisser. Här
fäster man sig särskilt vid den av E Bosæus författade
minnesteckningen över bröderna Magnus och Nils Hansson,
där förf. på sitt välkända, trevliga sätt för läsaren tillbaka
till den svenska sulfitindustriens stora byggningstid i
slutet av 1800- och början på 1900-talen. Det internordiska
samarbetet framträder i form av artiklar av A Hassø och

0 Ojala, som skildrar cellulosans och papperets historia

1 Danmark resp. Finland, under det att norrmannen A
Basberg redogör för svartlutens värmevärde. Cellulosa- och
träkemin behandlas av E Hägglund och H Erdtman, där
den förres bidrag formar sig till en hyllning av alla dem,
som under de sista 50 åren träget arbetat med att lösa
träkemins gåtor. A Wallers artikel visar, hur kvaliteten
hos de färdiga produkterna verkligen har kommit mer och
mer i förgrunden under senare år. N Sylvén berättar om
det intensiva forskningsarbete, som bedrives i vårt land,
för att få fram bättre och bättre ved. M Nordquist
behandlar bl.a. det nya förslaget till mätningsregler för
massaved och flottningsbrännved. I en rikt illustrerad artikel
ger B Kalling och G Lilljekvist en översikt över det
rostfria stålets användning i cellulosaindustrin från 1920-talet
till våra dagar. Boken består i övrigt av ett antal artiklar
behandlande tekniska frågor, som belyses både ur historisk
och modern synpunkt. Här märkes särskilt den av W
Améen författade uppsatsen om silkemassa. För att göra
innehållet i boken känt för en internationell publik inledes
varje artikel med en sammanfattning på engelska.

Som slutintryck kan sägas, att boken är i allra högsta
grad läsbar även för tekniker utanför facket, då samtliga
artiklar synes vara skrivna av personer, som med intresse
gått in för sin uppgift. Boken har dessutom fått en vårdad
typografisk utstyrsel. Ss

Provning av vattenavvisande förmåga hos vävnader,

av Marianne Kärrholm, Sigurd Köhler och Ntls Gralén.
Stat. Provn.-Anst. Medd. 104. Göteborg 1947. 27 s., ill. 3 kr.

Inledningsvis ges en översikt av olika metoder, som man
tidigare har använt för att bestämma en vävnads
vattenavvisande förmåga. I ord och bild beskrives därpå en på
Textilinstitutets mekaniska verkstad konstruerad apparat,
vilken förf. har använt vid sina undersökningar. De
experimentella resultaten, framställda i form av tabeller
och kurvor visar, hur de undersökta vävnadernas
vattenavvisande förmåga ändras med ändringar av vattnets
hårdhet, temperatur, pH, fallhöjd m.m. I avslutningskapitlet
berörs frågan, hur man lämpligast bör ånge
försöksresultaten. Dah

General Chemistry, av Linus Pauling. W H Freeman.
San Francisco 1947. 595 s., ill., 4,25 $.
Det har skrivits många läroböcker i allmän och oorganisk
kemi, vilka enligt traditionellt recept innehåller en
rikedom av kemiska fakta, dvs. beskrivningar av kemiska
föreningar och reaktioner. Bland dessa har, utan nämnvärt
samband med dem, inskjutits diskussioner av de lagar och
teorier, som anses bestämma olika ämnens beteende. Dessa
böcker behandlar alltså huvudsakligen beskrivande kemi.
Den teoretiska kemin, som bör utgöra den stomme, på
vilken den beskrivande kemins fakta skall hängas upp, har
blivit en bisak, behandlad mer i förbigående. Det är
därför mycket svårt för läsaren att ordna alla fakta på sådant
sätt, att han verkligen behärskar den oorganiska kemin.
Vanligen måste han väl lära sig ett otal formler som rena
minnesbilder, och först därefter kan han med mycken

möda så småningom ställa dessa i relation till teorierna.
Lyckas han icke härmed, har han snart förlorat det
vetande, han med stort besvär inhämtat. Denna metod att
lära kemi var kanske förr den enda möjliga, därför att
dess teoretiska grund var alltför outvecklad. Under de
senaste 30 åren har denna visserligen snabbt utbyggts, men
de nyheter, som härvid blivit tillgängliga, har infogats i
det vedertagna schemat. Läsarens möjligheter att
överblicka och behärska ämnet har därför icke nämnvärt ökats
med det växande teoretiska vetandet, som därför måste
anses dåligt utnyttjat av läroboksförfattarna.

Förf. har emellertid nu skrivit en bok, disponerad på
ett sätt, som helt bryter mot traditionen. Det har sagts, att
om någon föddes med fullständiga kunskaper i modern
kemi och alltså icke behövde lära sig denna enligt
vedertagen och konventionell metod, skulle han kanske kunna
skriva en sådan bok som Paulings. Den är avsedd att
utgöra en textbok i kemi för första årets studenter vid
amerikanska colleges och har använts som sådan vid
California Institute of Technology. Den förutsätter inga som
helst kunskaper i kemi, därför att blott en del av
studenterna läst detta ämne i high-school. Endast elementära
kunskaper i matematik och kemi fordras för att följa
framställningen. Bokens stomme är teoretisk kemi skildrad
på ett utomordentligt medryckande sätt. Historiska notiser
har inskränkts till ett minimum, och av beskrivande kemi
har förf. blott tagit med så mycket, som behövs för att
visa teoriernas tillämpning och ge läsaren någon
uppfattning om rikedomen av kemiska fakta utan risk för, att
dessa skall skymma de teoretiska sambanden. Varje
kapitel avslutas med en kort sammanfattning och en samling
delvis svåra övningsexempel, vid vilkas lösande läsaren
kommer under fund med hur mycket, han lyckats smälta
av texten.

Efter en kort inledning, behandlande kemins allmänna
karaktär som studieämne, diskuterar förf. materiens natur
och egenskaper, huvudsakligen ur makroskopisk synpunkt,
och övergår sedan till ett mer närgånget studium av
kristallers, molekylers och atomers mikroskopiska och
sub-mikroskopiska byggnad. Först sedan han plockat sönder
materien i dess minsta kända byggnadsstenar för att visa,
hur den ser ut inuti, ger han en första orientering i
beskrivande kemi i samband med en diskussion av
periodiska systemet. Efter en kort skildring av viktrelationerna
vid kemiska reaktioner behandlas så det moderna
valensbegreppet och i nära anslutning härtill oxidations- och
reduktionsreaktioner. Sedan den viktigaste teoretiska
grunden för kemiska föreningars byggnad och reaktioner
sålunda lagts, blir framställningen rikare på kemiska fakta,
varvid även många analytiska och tekniska tillämpningar
i korthet beskrivs. Med förf:s hjälp kan läsaren utan
svårighet placera dessa fakta i sina rätta teoretiska fack.
I fortsättningen får han dessutom veta, om icke allt, så
dock en hel del om elektrolys, gasers och lösningars
egenskaper, kemiska reaktioners hastighet, kemisk jämvikt,
syror och baser, löslighetsprodukt och fällning, komplexa
joner, termokemi och oxidations-reduktionsjämvikt. Boken
innehåller även en kort introduktion till organisk kemi
och avslutas med ett kapitel om radioaktivitet och
atomsprängning.

Det kunde väntas, att en bok, som lägger så stor vikt vid
teori, skulle bli torr och svårläst, och så hade kanske blivit
fallet, om den skrivits i den traditionella, särskilt av
tyskarna omhuldade, exakta och något svulstiga stilen.
Förf. använder emellertid ett synnerligen enkelt, lätt
flytande men dock klart språk. Han berättar och beskriver
naturligt, utan åthävor, och blir aldrig docerande.
Dessutom åtföljs hans framställning av synnerligen instruktiva
teckningar av Roger Hayward. Boken är därför mycket
lättläst, ehuru den utan tvivel ger anledning till mycken
begrundan. Särskilt fäster man sig vid de mästerliga
skildringarna av kristallers byggnad, valensbegreppet och
oxidations-reduktionsreaktioner, där förf. med mycket enkla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free